YEPP Council Meeting – Kiev 2011

Christian Carlsson, Björn Dahlén, Erik Bengtzboe och Sara Skyttedal.

YEPP Council Meeting

I förra veckan deltog jag vid YEPP Council Meeting som hölls i Kiev, Ukraina. YEPP står för Youth of the European Peoples Party och är ungdomsorganisationen för EU-parlamentsgruppen European Peoples Party (EPP). Unga kristdemokrater och konservativa från hela Europa samlades för att diskutera politik och anta resolutioner. KDU representerades även av Aron Modig och  Sara Skyttedal och i den svenska delegationen ingick även moderata ungdomsförbundets Erik Bengtzboe och Björn Dahlén.

Torsdagskvällen bjöd på välkomstmingel medan seminarierna i Kievs parlament inleddes tidigt på fredagen. Temat för helgen var Ukrainas demokratiska utveckling mellan åren 1991 och 2011. Under lördagen var det dags för resolutionsbehandling och YEPP antog bland annat resolutioner om situationen i Libyen och utvecklingen i Ukraina och diskussioner ägnades åt eurokrisen. En utbildning om sociala medier stod på programmet dessförinnan och lördagen avslutades med en mycket trevlig ukrainsk festmåltid.

Sammantaget har det varit en intressant, trevlig och lärorik helg där KDU har fått diskutera viktiga frågor och lära oss mer om läget i Ukraina. Vi har också fått möjlighet att knyta många viktiga kontakter med våra kristdemokratiska och konservativa vänner i Europa.

Ukrainas odemokratiska utveckling

Den orangea revolutionen i Ukraina år 2004 gav stora förhoppningar om mer frihet och demokrati i landet. Sedan Viktor Janukovitj vann presidentvalet 2010 har dock friheten och demokratin pressats tillbaka på ett oroväckande sätt och grundläggande principer som yttrandefrihet, mötesfrihet och pressfrihet är hotade. Julia Tymoschenko och andra oppositionspolitiker utsätts för vad många skulle betrakta som politiska rättegångar och författningsdomstolen har upphävt flera konstitutionella reformer som tidigare genomfört för att begränsa presidentens makt.

Oppositionen försvagas medan president Janukovitj stärker sin makt över den lagstiftande, verkställande och dömande makten. Samtidigt är korruptionen inom polis, säkerhetstjänst, myndigheter, regering och åklagarämbete ett omfattande problem samt en av landets största utmaningar. Det visar Transparency Internationals korruptionsindex.

Korruptionen inom rättsväsendet och presidentens ökade makt kombineras dessutom med en ökad aktivitet från säkerhetstjänsten. Enskilda människor och journalister har hotats eller satts under övervakning och i oktober genomsöktes kontoren för en människorättsorganisation i landet utan beslut från domstol. En som medverkade under fredagens seminarium i Kiev som av egen erfarenhet kunde vittna om den oroväckande utvecklingen i landet var Nico Lange, chef för Konrad Adenauer Stiftungs kontor i Ukraina. Lange anhölls efter att ha författat en kritisk rapport om regionalvalen i landet.

Situationen förbättras inte av den intressekonflikt som det innebär att chefen för säkerhetstjänsten Valerij Khoroshkovskij sitter i styrelsen för Nationalbanken i Ukraina utan också är ägare av Inter Media Group. De flesta ägarna till TV-kanalerna i landet uppges vara i händerna på grupper som har nära band till det styrande partiet.

Den dagliga kampen för demokrati är i allra högsta grad verklig i Ukraina. Landet står vid ett vägskäl. Miljoner medborgare vill se ett EU-medlemskap men resan dit är lång och för tillfället rör sig landet i bort ifrån ett medlemskap, trots att president Janukovitj säger sig förespråka ett sådant.

Det blev för mig extra tydligt att kampen för demokrati är på allvar i Ukraina under en promenad tillsammans med KDU:s förbundspresidium genom Kiev i söndags. Vi passerade en obehaglig maktdemonstration från regeringspartiets sida med anledning av rättegången mot oppositionens Julia Tymoschenko.

Min video visar demonstrationerna utanför domstolen: Demonstration i Ukraina 

Till vänster i videon protesterar regeringspartiet med viftande flaggor och hög musik mot Julia Tymoschenko och till höger i bild syns oppositionsanhängare till stöd för Tymoschenko.  Personerna som viftar med regeringspartiets flaggor uppgavs vara avlönade av regeringen. Det är givetvis oroväckande att se hur ett lands regering lägger försöker påverka utfallet i en domstolsprocess.

Den odemokratiska utvecklingen i Ukraina är mycket allvarlig och den ukrainska demokratirörelsen förtjänar vårt och resten av Europas fulla stöd. EU måste se till att kräva att Ukraina står upp för grundläggande fri- och rättigheter för att vända utvecklingen.

Christian Carlsson

Andre vice ordförande för

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

 

Läs också Vaclav Havel m fl. i Sydsvenskan: EU måste ställa krav på Ukraina

 

Oppositionens symbol i form av det röda hjärtat till stöd för Julia Tymoschenko.

 

Ideologisk kamp mot islamismen måste vinnas

I den offentliga debatten efter terrorattentatet i Stockholm är det många som tycks vilja framhålla att det är det sociala utanförskapet som är huvudorsaken till den islamistiska extremismen i Sverige. Maria Ferm påstod exempelvis under måndagens seminarium med Folk och Försvar att islamistisk extremism inte i första hand handlar om ideologi utan om social gemenskap.

Ferm menade vidare att det svenska samhällsklimatet är en bidragande orsak och att den islamistiska extremismen skulle kunna motverkas om man ökade människors möjlighet att göra sin röst hörd och minskade känslan av maktlöshet. Genom att bygga ett gott samhälle med samhällsinvesteringar för framtiden, bostadsbyggande, minskade klyftor och fler fritidsgårdar så skulle det sociala utanförskapet minskas och den islamistiska extremismen därmed bekämpas enligt miljöpartisten.

Visst kan minskat socialt utanförskap minska grogrunden för extremistiska yttringar i ett samhälle och i någon mån verka förebyggande. Samtidigt kan vi konstatera att det inte finns något entydigt svar på vilken typ av personer det är som ägnar sig åt den här typen av islamistisk extremism i Sverige.

Vi vet att det är fler män än kvinnor som ägnar sig åt verksamheten, att medelåldern är 36 år, att Sverige är det tredje vanligaste födelselandet och att en majoritet är folkbokförda i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Däremot finns inget tydligt mönster vad gäller utbildningsnivå, yrke eller inkomst.

Självmordsbombaren som sprängde sig i Stockholm hade familj, universitets- studier från Storbritannien och ett tillsynes välordnat liv. Londonbombarna som genomförde attentatet 2005 var också välutbildade. Sammantaget talar detta för att det sociala utanförskapet inte kan vara den enda förklaringen.

Någon kontrar med att det handlar om ett ”upplevt utanförskap” och inte alls nödvändigtvis om det som vi vanligen betraktar som socialt utanförskap. Förklaringarna till varför vissa på grund av vår västerländska livsstil väljer att kalla oss ”otrogna” och hotar att spränga oss i luften, sträcker sig dock längre än till ett socialt utanförskap.

Vi kan omöjligt bortse från att kampen mot islamistisk extremism ytterst också är en kamp som handlar om värderingar. Det är en ideologisk kamp som måste vinnas i ett förebyggande skede. Tillåt mig tvivla på att Maria Ferms bostäder och omfördelningspolitik utgör särskilt skarpa vapen i den kampen.

Kampen om värderingarna måste föras på flera fronter samtidigt och våra moderata muslimska företrädare i samhället spelar en särskilt viktig roll. De måste fortsätta att ta avstånd ifrån extremismen. Det måste de göra i såväl offentliga sammanhang som i moskén och i mer slutna sällskap. Samhällsdebatten, religionskunskapen och värdegrundsarbetet i skolan kan spela en roll men de måttfulla företrädarna för islam är de som har störst chans att få muslimska ungdomar att välja rätt sida i denna idéernas kamp. Tillsammans står vi upp för det svenska samhället och våra västerländska värderingar!

Christian Carlsson

Försvarspolitisk talesman för

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Läs även andra inlägg:

Islamistisk extremism i Sverige

Terrorattack i Stockholm

Terrorism på svenska fritidsgårdar

CBN News: Om Sverige och radikal islam

Social oro i förorterna het säkerhetsfråga

Dag tre har inletts av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Dagen kommer inledningsvis att handla om vad som förändras i och med Lissabonfördraget. Om drygt en timme, klockan 13.10 medverkar KDU:s förbundsordförande Charlie Weimers på scenen för att reflektera om vad fördraget innebär. Det går att följa via Folk och Försvars webbsändningar här.

Senare i eftermiddag kommer rikskonferensen att fokusera på utmaningar för den svenska rättsstaten. Social oro och utanförskap i svenska förorter kommer att behandlas och medverkar gör bland andra Nyamko Sabuni (fp)och Nalin Pekgul (s).

Som en introduktion med anledning av dagens tema har Svenska Dagbladet skrivit följande artikel: Oro i förorter het säkerhetsfråga

Göran Hägglund (kd): ”Sveriges radikala elit har blivit den nya överheten”

I dag skriver kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund mycket bra på DN-debatt: 

”Sveriges radikala elit har blivit den nya överheten”.

Vår partiledare tar vanliga människor i försvar mot vänsterns försök att detaljstyra enskilda människor och familjers privatliv. ”Verklighetens folk” har fått en beskyddare. Det visades under (kd):s riksting och under Göran Hägglunds tal i Almedalen tidigare i sommar.

Som ledamot i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) känner man sig extra nöjd en dag som denna!

Debattartikeln förtjänar att läsas i sin helhet, men här kommer några citat:

”Inom kulturvänstern har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge setts som det självklara objektet för hån och misstänksamhet.”

”Det handlar inte bara om mediala Reclaim the street–upplopp och ”konstnärer” som lever på att provocera och sprida olust i det offentliga rummet. Det handlar också om en allmän politisk trend.”

”Sveriges radikala elit har kommit att bli den nya överheten. De som under flagg av att företräda minsta lilla påfunna rättviseanspråk har satt upp ett formidabelt minfält av ideologiska teorier, där konstruktioner, kategorier och förtryckarstrukturer ligger om vartannat. Den ena idén mer akademiskt tillskruvad än den andra och allt med udden ytterst riktad mot vanligt folks sätt att vara.”

”Jag tycker mig se en växande klyfta mellan folk och etablissemang. Om jag har rätt så är det i grunden ett demokratiproblem. För om allmänheten upplever att den offentliga debatten envist kretsar kring perifera frågor, då vänder man den ju ryggen.”

”Frågan är varför vanligt folk ska behöva bry sig om sådant mästrande. Det ska de förstås inte.”

”Ytterst handlar detta om att folk har rätt att slippa bli besvärade av den politiska makten av den enda anledningen att de är vanliga.”

”Vi i alliansen talar mycket och gärna om frihet från höga skatter och regleringar, och det ska vi göra. Men riktig frihet innefattar också rätten att slippa få sitt privata liv påpassat och tillrättalagt av finskrittande ideologer. Om detta talar vi alltför sällan.

Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt. Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är.”

Se även Göran Hägglund i Aftonbladet: Du bestämmer, inte politikerna

CBN News: Om Sverige och radikal islam

Det är intressant att se hur mediebilden av Sverige skiljer sig utomlands jämfört med hemma i Sverige. Det är en skrämmande bild som CBN News målar upp om hur radikal islam får allt starkare fotfäste i vårt land. Det är ett inslag som förhoppningsvis får några av oss att tänka till. Inslaget visar inte minst hur vänstern och de radikala islamisterna spelar rakt i händerna på Sverigedemokraterna. Inslaget är med andra ord skrämmande på flera sätt.

Om etik och hederskultur

Idag är sexårsdagen av mordet på Fadime Sahindal. I Stockholm har idag hållits en manifestation för att hedra hennes minne. Bland andra så deltog Sveriges folkhälsominister Maria Larsson. 

Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far. Den för fadern enkla anledningen var att hon vägrat låta sig giftas bort till någon utav sina äldre kusiner i hemlandet Turkiet. Fadime förälskade sig istället i en svensk man. Hon ville leva ett liv förenligt med svenska värderinger och västerländsk kultur. Fadime hade bott i Sverige sedan hon var sju år gammal men hennes beslut fick ändå familjen att se rött. De ansåg att hon i och med sitt fria val av livspartner dragit skam över sig själv och hela sin familj. Hon hade vanärat familjens heder och för detta var hon tvungen att dödas. Fadime är bara en av flera unga kvinnor i Sverige som fallit offer för hedersrelaterat våld. Efter sin död har Fadime kommit att bli en galjonsfigur i mångas vår strävan att krossa det hedersrelaterade våldet och den negativa hederskulturen. 

Det är vid ytterst få tillfällen som det anses som politiskt korrekt att tala om goda och onda eller bra och dåliga kulturer. Det hedersrelaterade våldet är ändå ett tydligt exempel på att det faktiskt existerar onda och dåliga kulturer. Vi kan helt enkelt konstatera att vissa kulturer är mer värda än andra. Vissa kulturer är så fruktansvärda att de måste bekämpas. Hederskulturen är en sådan kultur. Den är ond eftersom den förtrycker människor och bespottar den enskilda människans okränkbara människovärde. Den är värd att bekämpa eftersom den förkastar människors rätt att leva fritt och göra egna val. Den är värd att förakta eftersom den hindrar människor från att leva i enlighet med den fria viljan och sitt eget samvete.

Det får aldrig under några som helst omständigheter vara samhällets uppgift att förhålla sig neutral när det gäller vilka gemensamma värderingar och spelregler vi ska ha att rätta oss efter i vårt land.

 Vikten av att bevara en demokrati byggd på kristen etik och västerländsk humanism i Sverige kan inte nog betonas. Kristen etik och västerländsk humanism handlar om demokrati och om alla människors lika och okränkbara värde. Det handlar om att varje människa är unik och född fri. Det handlar också om att människan till sin natur har en egen fri vilja och en förmåga att fatta rationella beslut. Varje människa är ytterst ansvarig för sig själv och måste vara beredd att ta konsekvenserna av sitt eget handlande. Samtidigt har vi också ett gemensamt och moraliskt ansvar för våra medmänniskor som vi inte kan frånsäga oss. 

Den kristna och västerländska värderingsgrunden har varit normgivande och kommit att lägga grunden till vårt svenska samhälle. Så borde det vara även framöver men den uppfattningen delas dock inte lika tydligt av alla. Det är visserligen få politiska partier i Sveriges riksdag om ens något som egentligen skulle motsätta sig innebörden av denna etik och värdegrund, men det är ändå ett problem att allt färre vill tala om etiken vid dess rätta identitet så som kristen etik och västerländsk humanism. Känner man inte till vilka rötter den gemensamma värdegrunden har eller från vilka källor den är sprungen så finns en stor risk att värderingarna förskjuts och blir till någonting annat.

Det är uppenbart att kristdemokraterna behövs som en tydlig röst i samhällsdebatten.                 

Om Salem och extremism

För sju år sedan blev en 17 årig kille brutalt misshandlad och mördad i Salem. Han mördades av en man med utländsk bakgrund och sedan dess har högerextrema krafter årligen anordnat den sk Salem-marschen till den mördade pojkens minne. Samtidigt som Salemdemonstrationen ordnats så har också vänsterextremister och andra vänsterorganisationer funnits på plats för att hålla motdemonstrationer och manifestationer mot rasism.

Igår, lördagen den 8 december var det åter dags för demonstrationer i Salem. Inte helt oväntat spårade demonstrationerna ur. Dagens Svenska Dagbladet uppger att militanta vänsteraktivister under eftermiddagen gjort flera rusningar i bostadsområden och Salem centrum men också anlagt flera bränder. Bränder anlades bland annat vid Säbyskolan och Söderbyskolan och ett flertal containrar och papperskorgar i Salem skall ha satts i brand. När räddningstjänsten och brandkåren anlände möttes de av stenkastande vänsterextremister varav flera var maskerade. Upploppen resulterade i hela 80 omhändertaganden av polisen.

Den politiska extremismen är ett hot mot demokratin. Oavsett om det handlar om extremhöger, islamism eller vänsterextremism så har dessa politiska rörelser gemensamma drivkrafter i form av samhällshat, demokratimotstånd och en fanatisk tro på sin egen fullkomlighet. Den egna fullkomligheten gör att målet låter helga medlen. Den som står i vägen för det slutliga målet är man beredd att offra, man anser sig själv stå över lagen och man är beredd att bruka våld. Det är en fruktansvärd människo- och demokratisyn som de extremistiska krafterna delar. Det stämmer visserligen att de extremistiska våldsverkarna endast utgör en liten grupp i samhället men de utgör ändå ett hotfullt problem. Bara mellan åren 2004 och 2006 kunde vi exempelvis se hur nynazister vandaliserat offentliga lokaler i Mellansverige, hur en vallokal i Kista attackerades med en brandbomb av islamister och hur vänsterextrema placerat ut en bomb av samma typ på McDonalds i Nyköping. Det är viktigt att vi som är politiskt aktiva vågar stå upp för demokratin. Genom politiska åtgärder som att möjliggöra mer tid för familjen och genom att satsa på en skola där värdegrundsarbete i form av respekt för människovärdet och alla människors lika värde,  människans ofullkomlighet, och självkännedom får stå i fokus, hoppas jag som kristdemokrat kunna minska grogrunden för den politiska extremismen.

 För den som vill läsa mer om den politiska extremismens gemensamma särdrag så har det nyligen kommit ut en bok av Magnus Sandelin med titeln ”Extremister”. Jag ser fram emot att läsa den.