Gör gott för en god jul

Kristdemokratiska Ungdomförbundet driver just nu sin årliga julkampanj. Det här året driver frågan om införandet av det så kallade ”Gåvoavdraget”.

Julen innebär för de flesta av oss en höjdpunkt då familjen samlas och traditioner som stärker gemenskapen uppmärksammas. Vi äter god mat, delar ut julklappar och spenderar tid med våra allra närmaste. För många andra är julen dock en mörkare tid på året då hemlöshet, missbruk och social utsatthet i allt högre grad gör sig påmind.

Vi unga kristdemokrater vill uppmuntra till riktig solidaritet, solidaritet mellan människor. Vi vet att staten aldrig kommer att göra oss  människor lyckliga eller lösa alla våra problem. Trots att välfärdssamhället är tänkt att fånga upp människor som har problem så är det många som behöver en hjälpande hand, inte i första hand ifrån staten utan ifrån sina medmänniskor.

Det krävs att vi medborgare inte bara tar ansvar för oss själva utan också för de människor som finns i vår omgivning. KDU tycker att det ska vara lätt att göra rätt och således att det borde vara enklare att handla solidariskt. Därför vill vi införa avdragsrätt på skatten för gåvor till ideella organisationer. KDU tycker alltså att man ska kunna betala lite mindre i skatt om man väljer att skänka pengar till ideella organisationer.

Vi tror att fler människor skulle ta chansen att agera solidariskt och bidra till det civila samhället om förslaget om gåvoavdraget infördes. Vi vill att fler människor ska göra gott och att fler människor ska få en god jul. Därför anser vi att den bästa julklappen regeringen kan ge svenska folket är att att lagom innan jul göra ”gåvoavdraget” till verklighet.

Stockholmstjejer mår dåligt

För en tid sedan presenterades ”Stockholmsenkäten 2008″. Hela 6400 elever i årskurs nio har fått svara på en rad frågor om hur de mår, vilka vanor och beteenden som de har.

Det är bekymmersamma siffror som enkäten avslöjar. Den visar att var tredje tjej i årskurs nio i Stockholm ofta känner sig ledsen utan att veta varför, att nära en tredjedel av alla tjejer i årskurs nio säger sig vilja ändra mycket på sig själva och att en av fem av desamma inte känner att de duger till.

Stockholmsenkäten visar med tydlighet ett behov av kristdemokratiska idéer om människovärde och värdegrund i Stockholm och i samhället i stort. Det behövs starkare familjer, mer av värdegrundsarbete, självkännedom och livskunskap i skolan för att öka tryggheten bland unga.

KDU kräver också att skolkuratorer ska finnas på varje högstadium och gymnasieskola. Vi kräver hårdare tag mot mobbning och kränkande beteende i skolan, exempelvis genom ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande och genom rapporteringar hem till elevens föräldrar. Dessutom vill vi satsa på ungdomspsykiatrin och bland annat skapa fler platser för patienter med ätstöringar såsom anorexia och bulimi.

Vi människor måste dock sluta tro att politiker, skolan eller staten ska kunna lösa alla våra problem. KDU tror nämligen inte att de nämnda stockholmstjejerna i nian automatiskt kommer börja må bättre bara för att politikerna i riksdagen fattar beslut om att skjuta till ytterligare pengar till ungdomspsykiatrin. 

Såna åtgärder behövs som tidigare nämnts, men vi tror också att vi som enskilda människor i högre grad måste börja ta hand om varandra. Vi kan inte sitta med armarna i kors och vänta på att staten ska komma och lösa alla våra eller våra vänners problem. Staten kommer aldrig kunna gör oss eller våra medmänniskor lyckliga. Istället handlar det om att ta sitt personliga ansvar för sig själv och sina medmänniskor och om att våga erbjuda hjälp människor emellan.

KDU:s strävan är med andra ord långt mycket större än att enbart finna stöd för anslagsbeslut i Sveriges riksdag. Vi arbetar för att förändra värderingar i samhället och om att påverka människors inställning till sig själva och till sina medmänniskor. På så vis hoppas vi i KDU på flera plan kan påverka samhället i rätt riktning, mot en tryggare tillvaro för exempelvis de unga stockholmstjejer som idag mår dåligt.

KDU-kampanj – Ovärderligt!

KDU:s nya kampanj har nyligen lanserats och vi kallar den för Ovärderligt! Vi i KDU ser det som självklart att de flesta unga i Sverige vill ha möjlighet att kunna fixa en snygg frisyr eller kanske handla nya kläder inför helgen. Det många glömmer bort är dock att det även finns viktigare värden än så. Värden som är att betrakta som ovärderliga. Att ha någon som lyssnar, bryr sig om och ser just dig är några exempel.

Känslan av trygghet och gemenskap är ovärderlig och den skapas mellan människor i de nära gemenskaperna, bland vänner och inom familjen. Det är dags för en politik som stödjer familjen. För unga som känner trötthet inför ytligheten i samhället utan att för den sakens skull slutat bry sig om sitt utseende eller förlorat drivkraften att bli ekonomiskt framgångsrik, utgör KDU ett alternativ i svensk politik!

Den nya kampanjen tar också upp föreställningen om att politikerna kan lösa alla människors problem. Det är inte sant. Vissa verkar tro att mer pengar till ungdomspsykiatrin och fler vuxna i skolan automatiskt kommer leda till att fler unga människor slutar att må dåligt. Vi i KDU tror att det krävs mer än så, som att förändra samhällsklimatet och synen på våra medmänniskor!

I Sverige har det på grund av Socialdemokraternas blivit så att många förväntar sig att staten ska lösa alla människors problem. Vi behöver ändra inställning. Solidaritet och medmänsklighet börjar inte i riksdagen, den börjar hos dig!      

Om Britney och pressetiken

 

En fråga som jag ställt mig allt oftare på senare tid är när vi äntligen skall få ett slut på den hetsjakt av kända personer som media bedriver i Sverige och utomlands? Det tydligaste exempelet som fått mig att reagera starkt är den hänsynslösa förföljelsen av den amerikanska sångerskan Britney Spears.

Britneys tragiska öde kan knappast ha undgått någon svensk i och med den integritetskränkande mediebevakning som hennes privatliv fått stå under.

Sångerskans drogmissbruk, vårdnadstvist och separation har beskrivits och kränkande bilder har gjorts tillgängliga för allmänheten. Den sammantagna bilden som förmedlats av Spears är utan tvekan bilden av en kvinna som befinner sig i stort behov av hjälp.

Britney har precis som alla andra sina brister och hon har agerat olämpligt och tvivelaktigt i flera situationer. Samtidigt är det för de allra flesta också alldeles uppenbart att hon mår psykiskt dåligt. Det är därför svårt för mig att förstå hur journalister kan ta sig den moraliska rätten att exploatera Britneys missöden så grovt som man gjort.

Det råder inga tvivel om att de har den juridiska rätten på sin sida men av allt att döma så måste den berörda delen av journalistkåren sakna det mesta av vad karaktär, god moral och gott omdöme heter. Ett beteende att gå över lik och driva människor långt ner i fördärvet i syfte att sälja fler lösnummer är ett beteende verkligen värt att förakta.         

”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.”

Så står att läsa i Sveriges pressetiska regler. Att massmedia kränkt privatlivets helgd i fallet Britney Spears är otvivelaktigt och att det skulle finnas ett allmänintresse gällande Britneys Spears missöden som sträcker sig bortom vanliga människors nyfikenhet att lägga sig i andras privatliv är struntprat.   

När ska media i enlighet med de pressetiska reglerna börja respekera den personliga integriteten?

Om etik och hederskultur

Idag är sexårsdagen av mordet på Fadime Sahindal. I Stockholm har idag hållits en manifestation för att hedra hennes minne. Bland andra så deltog Sveriges folkhälsominister Maria Larsson. 

Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far. Den för fadern enkla anledningen var att hon vägrat låta sig giftas bort till någon utav sina äldre kusiner i hemlandet Turkiet. Fadime förälskade sig istället i en svensk man. Hon ville leva ett liv förenligt med svenska värderinger och västerländsk kultur. Fadime hade bott i Sverige sedan hon var sju år gammal men hennes beslut fick ändå familjen att se rött. De ansåg att hon i och med sitt fria val av livspartner dragit skam över sig själv och hela sin familj. Hon hade vanärat familjens heder och för detta var hon tvungen att dödas. Fadime är bara en av flera unga kvinnor i Sverige som fallit offer för hedersrelaterat våld. Efter sin död har Fadime kommit att bli en galjonsfigur i mångas vår strävan att krossa det hedersrelaterade våldet och den negativa hederskulturen. 

Det är vid ytterst få tillfällen som det anses som politiskt korrekt att tala om goda och onda eller bra och dåliga kulturer. Det hedersrelaterade våldet är ändå ett tydligt exempel på att det faktiskt existerar onda och dåliga kulturer. Vi kan helt enkelt konstatera att vissa kulturer är mer värda än andra. Vissa kulturer är så fruktansvärda att de måste bekämpas. Hederskulturen är en sådan kultur. Den är ond eftersom den förtrycker människor och bespottar den enskilda människans okränkbara människovärde. Den är värd att bekämpa eftersom den förkastar människors rätt att leva fritt och göra egna val. Den är värd att förakta eftersom den hindrar människor från att leva i enlighet med den fria viljan och sitt eget samvete.

Det får aldrig under några som helst omständigheter vara samhällets uppgift att förhålla sig neutral när det gäller vilka gemensamma värderingar och spelregler vi ska ha att rätta oss efter i vårt land.

 Vikten av att bevara en demokrati byggd på kristen etik och västerländsk humanism i Sverige kan inte nog betonas. Kristen etik och västerländsk humanism handlar om demokrati och om alla människors lika och okränkbara värde. Det handlar om att varje människa är unik och född fri. Det handlar också om att människan till sin natur har en egen fri vilja och en förmåga att fatta rationella beslut. Varje människa är ytterst ansvarig för sig själv och måste vara beredd att ta konsekvenserna av sitt eget handlande. Samtidigt har vi också ett gemensamt och moraliskt ansvar för våra medmänniskor som vi inte kan frånsäga oss. 

Den kristna och västerländska värderingsgrunden har varit normgivande och kommit att lägga grunden till vårt svenska samhälle. Så borde det vara även framöver men den uppfattningen delas dock inte lika tydligt av alla. Det är visserligen få politiska partier i Sveriges riksdag om ens något som egentligen skulle motsätta sig innebörden av denna etik och värdegrund, men det är ändå ett problem att allt färre vill tala om etiken vid dess rätta identitet så som kristen etik och västerländsk humanism. Känner man inte till vilka rötter den gemensamma värdegrunden har eller från vilka källor den är sprungen så finns en stor risk att värderingarna förskjuts och blir till någonting annat.

Det är uppenbart att kristdemokraterna behövs som en tydlig röst i samhällsdebatten.                 

Värdegrundsarbete om ungas livssituation

Även om det i tidigare inlägg framgått att jag inte varit tillfreds med allt som fastställdes i Karlstads- Hammarös gymnasieförvaltnings verksamhetsplan för år 2008 så ska jag ändå säga att jag på det stora hela är ganska nöjd. Särskilt nöjd är jag med punkten om att värdegrundarbete kring ungdomars livssituation ska utvecklas.

Med anledning av de diskussioner som förts hoppas jag nu för det första att eleverna får arbeta mer med självkännedom i skolan. Det ska handla om hur man ser på sig själv och andra samt om vad som är viktigt för den enskildes välbefinnande. Det ska handla om vad man anser är viktigt i livet. Dels vad eleven upplever som viktigt och värdefullt idag och dels vad som kommer vara viktigt i framtiden. Vilka prioriteringar i livet är man beredd att göra? Den här typen av självkännedom och personlig utveckling tror jag kan hjälpa många unga. Väldigt många yngre mår dåligt och skulle behöva få den här ökade möjligheten att finna sig själva. Det finns inga givna svar på frågorna men att reflektera kring detta tror jag i allra högsta grad kan stärka elevernas självkänsla och även få dem att inse att det finns värden bortom de materiella. Varje enskild människa måste få hitta sig själv och i någon mån finna sin egen mening med livet. 

För det andra hoppas jag också att punkten ska leda till att vi får en diskussion om vilka värderingar som bör ligga till grund för hur vi beter oss ute i samhället och mot våra medmänniskor. Värdegrundsarbete i skolan där alla människors lika värde, respekten för människovärdet och där ansvaret för våra medmänniskor betonas är vårt samhälle i stort behov av.   

Om Salem och extremism

För sju år sedan blev en 17 årig kille brutalt misshandlad och mördad i Salem. Han mördades av en man med utländsk bakgrund och sedan dess har högerextrema krafter årligen anordnat den sk Salem-marschen till den mördade pojkens minne. Samtidigt som Salemdemonstrationen ordnats så har också vänsterextremister och andra vänsterorganisationer funnits på plats för att hålla motdemonstrationer och manifestationer mot rasism.

Igår, lördagen den 8 december var det åter dags för demonstrationer i Salem. Inte helt oväntat spårade demonstrationerna ur. Dagens Svenska Dagbladet uppger att militanta vänsteraktivister under eftermiddagen gjort flera rusningar i bostadsområden och Salem centrum men också anlagt flera bränder. Bränder anlades bland annat vid Säbyskolan och Söderbyskolan och ett flertal containrar och papperskorgar i Salem skall ha satts i brand. När räddningstjänsten och brandkåren anlände möttes de av stenkastande vänsterextremister varav flera var maskerade. Upploppen resulterade i hela 80 omhändertaganden av polisen.

Den politiska extremismen är ett hot mot demokratin. Oavsett om det handlar om extremhöger, islamism eller vänsterextremism så har dessa politiska rörelser gemensamma drivkrafter i form av samhällshat, demokratimotstånd och en fanatisk tro på sin egen fullkomlighet. Den egna fullkomligheten gör att målet låter helga medlen. Den som står i vägen för det slutliga målet är man beredd att offra, man anser sig själv stå över lagen och man är beredd att bruka våld. Det är en fruktansvärd människo- och demokratisyn som de extremistiska krafterna delar. Det stämmer visserligen att de extremistiska våldsverkarna endast utgör en liten grupp i samhället men de utgör ändå ett hotfullt problem. Bara mellan åren 2004 och 2006 kunde vi exempelvis se hur nynazister vandaliserat offentliga lokaler i Mellansverige, hur en vallokal i Kista attackerades med en brandbomb av islamister och hur vänsterextrema placerat ut en bomb av samma typ på McDonalds i Nyköping. Det är viktigt att vi som är politiskt aktiva vågar stå upp för demokratin. Genom politiska åtgärder som att möjliggöra mer tid för familjen och genom att satsa på en skola där värdegrundsarbete i form av respekt för människovärdet och alla människors lika värde,  människans ofullkomlighet, och självkännedom får stå i fokus, hoppas jag som kristdemokrat kunna minska grogrunden för den politiska extremismen.

 För den som vill läsa mer om den politiska extremismens gemensamma särdrag så har det nyligen kommit ut en bok av Magnus Sandelin med titeln ”Extremister”. Jag ser fram emot att läsa den.

Civilkurage eller likgiltighet?

Civilkurage är något som det uppenbarligen råder stor brist på i vårt land. Dessvärre tycks vi medborgare allt mer ersätta detta med en slags kollektiv likgiltighet inför situationer där nöden faktiskt kräver att vi ställer upp för människor som befinner sig i nöd. Det finns flera fruktansvärda och skrämmande exempel från senare tid som vittnar om denna hemska likgiltighet.

Hur kan det t ex betraktas som annat än likgiltighet när en man misshandlas till döds mitt på Kungsgatan i centrala Stockholm inför hela 30 vittnen utan att någon enda väljer att ingripa? Hur kan det betraktas som annat än likgiltighet när lika många vittnen och utan att ingripa ser på hur en 17- årig flicka våldtas i en grotta på ett äventyrsbad i Stockholm?

Varje människa har i grunden ansvar för sig själv och för sitt eget liv, men var och en har också ett ofrånkomligt och moraliskt ansvar för människorna i sin närhet. Alltför ofta tycks det moraliska ansvaret glömmas bort i dagens socialdemokratiska Sverige.

Som ett led i vår strävan efter mer moral och civilkurage i samhället vill vi att man ägnar mer tid åt värdegrundsarbete i skolan och även en rad familjepolitiska åtgärder som kan ge föräldrar större möjlighet till mer tid för barnen. Detta innebär som bekant även mer tid till överföring av normer och värderingar och mer tid till att lära barnen vad som är rätt och fel.

Vi kristdemokrater är medvetna om att man inte genom lagstiftning kan ”tvinga” fram civilkurage eller moral i ett samhälle. Ändå väljer vi att lägga ett förslag om att införa en så kallad ”civilkuragelag”, dvs en lagstadgad skyldighet att efter förmåga ingripa eller förhindra brott samt att hjälpa människor som på annat sätt befinner sig i nöd. Det handlar inte om att själv behöva utsätta sig för livshotande fara. Man kan välja att handgripligen agera men man kan även välja att slå larm eller kalla på polis beroende på den egna förmågan och vad situationen kräver. Liknande lagstiftning finns redan i Frankrike Belgien och Schweiz samt i våra grannländer Norge och Finland. Vi i Sverige saknar däremot dessa skyldigheter på området. Faktum är att en utredning föreslagit just utvidgat ansvar att avslöja eller hindra brott men trots detta har regeringen valt att inte genomföra någon sådan utvidgning i svensk rätt.

Därför har vi inte enbart att ta ställning till frågan om civilkurage eller fortsatt likgiltighet i den egna vardagen. Genom att rösta på Kristdemokraterna har du som väljare möjlighet att slå ett extra slag för ett samhälle som tydligt uppmanar medborgarna till civilkurage. Har du också tröttnat på likgiltigheten? Ge ditt förtroende till Kristdemokraterna i nästa års val!