Ordning och arbetsro i skolan

Regeringen vill införa nya disciplinära åtgärder för att skapa ordning och arbetsro i skolan. Ett system med skriftliga varningar för den som missköter sig och rätt för rektorn att stänga av stökiga elever  är två förslag för ökad trygghet och studiero i grundskolan. Idag finns endast ett sånt system på gymnasienivå.

Den som upprepade gånger missköter sig ska få en markering i form av en skriftlig varning från rektorn som påvisar att skolan kan komma att vidta strängare åtgärder om inte beteendet upphör. Om det därefter med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero är nödvändigt så ska det vara möjligt att stänga av den varnade eleven. En högst rimlig ordning kan tyckas.

Avsstängningen ska endast kunna pågå under den tid som krävs för att skolan ska hinna utreda vilka andra åtgärder som bör sättas in för att åstadkomma någn förändring och i förslaget fastslås att ingen ska kunna portas från skolan längre tid än en vecka.

Sedan tidigare har Allians för Sverige infört rätt för lärare att beslagta störande föremål, visa ut stökiga elever från klassrummet, dela ut kvarsittning samt att tvinga bråkiga elever att byta skola. Det visar att den borgerliga regeringen tar ordning och reda i skolan på allvar och att man med kraft är beredd att motverka av mobbing.

Jag välkomnar förslagen om disciplinära åtgärder och jag hoppas att det blir en del av den nya skollagen som presenteras av utbildningsministern före sommaren.  Sanktioner krävs för att skapa ordning och reda i skolan . Det är en uppfattning som jag även stärktes i under de sex månader jag själv arbetade som lärarvikarie på en högstadieskola.

Den orimliga situationen beskrivs på ett bra sätt av utbildningsminister Jan Björklund i dagens SVD:

” Skyddsombudet på en skola får, med stöd av arbetsmiljölagen, skicka hem alla elever vid bråk, men rektor får inte skicka hem dem som bråkar” 

En sådan ordning känns onekligen som en rest från socialdemokratins flumskola som vi gärna kan göra oss av med!

Skriftliga omdömen i höst!

I förra veckan beslutade regeringen att skriftliga omdömen skall införas för samtliga elever i grundskolan från och med höstterminen 2008. Vi i KDU   välkomnar regeringens initiativ!

Precis som utbildningsminster Jan Björklund (fp) påpekade i regeringens pressmeddelande så har föräldrar rätt till tydlig information om hur det går för barnen i skolan.

Det finns stora fördelar med skriftliga omdömen jämfört med de muntliga omdömen som idag ges till föräldrar vid barnens utvecklingssamtal. En sådan fördel är att lärarna än tydligare kommer känna det stora ansvaret att verkligen fokusera på varje enskild elevs kunskapsutveckling och beteende i skolan. En tydligare fokusering på den enskilde eleven är en förutsättning för att lärarna ska kunna prestera tydliga och precisa skriftliga omdömen och en sådan fokusering tror vi gynnar elevernas utveckling. 

Den kanske största positiva fördelen med skriftliga omdömen är ändå att de blir lättare att följa upp eftersom de på ett naturligt sätt kommer ligga till grund när nästa skriftliga omdöme skall upprättas!

KDU säger äntligen och hoppas nu även att regeringens sjugradiga betygsskala snart kan bli verklighet!

Värdegrundsarbete om ungas livssituation

Även om det i tidigare inlägg framgått att jag inte varit tillfreds med allt som fastställdes i Karlstads- Hammarös gymnasieförvaltnings verksamhetsplan för år 2008 så ska jag ändå säga att jag på det stora hela är ganska nöjd. Särskilt nöjd är jag med punkten om att värdegrundarbete kring ungdomars livssituation ska utvecklas.

Med anledning av de diskussioner som förts hoppas jag nu för det första att eleverna får arbeta mer med självkännedom i skolan. Det ska handla om hur man ser på sig själv och andra samt om vad som är viktigt för den enskildes välbefinnande. Det ska handla om vad man anser är viktigt i livet. Dels vad eleven upplever som viktigt och värdefullt idag och dels vad som kommer vara viktigt i framtiden. Vilka prioriteringar i livet är man beredd att göra? Den här typen av självkännedom och personlig utveckling tror jag kan hjälpa många unga. Väldigt många yngre mår dåligt och skulle behöva få den här ökade möjligheten att finna sig själva. Det finns inga givna svar på frågorna men att reflektera kring detta tror jag i allra högsta grad kan stärka elevernas självkänsla och även få dem att inse att det finns värden bortom de materiella. Varje enskild människa måste få hitta sig själv och i någon mån finna sin egen mening med livet. 

För det andra hoppas jag också att punkten ska leda till att vi får en diskussion om vilka värderingar som bör ligga till grund för hur vi beter oss ute i samhället och mot våra medmänniskor. Värdegrundsarbete i skolan där alla människors lika värde, respekten för människovärdet och där ansvaret för våra medmänniskor betonas är vårt samhälle i stort behov av.   

I NWT om feministiskt självförsvar

I torsdags eftermiddag blev jag uppringd av NWT:s reporter Magnus Hermansson med anledning av att jag reserverat mig mot att Karlstads- Hammarö gymnasienämnd vill erbjuda sina elever ubildning i feministiskt självförsvar. Reservationen och intervjun ledde till en tidningsartikel som publicerades i dagens upplaga av Nya Wermlandstidningen.

Läs artikeln i NWT: Elever ska utbildas i självförsvar

Nej till feministiskt självförsvar!

Onsdagen 12 december och åter dags för sammanträde med Karlstads- Hammarögymnasienämnd. Det kom att bli ett sammanträde som inleddes med julbord och som för min egen del slutade i reservation.

Det känns alltid lika bra att på innan nämndsammanträdena fästa den mörkblå loggan på kavajslaget och kunna stoltsera med vitsippan som bekänner min politiska färg. Synd att inte fler företrädare i gymnasienämnden valde att gör detsamma! Med tanke på flera ledamöters politiskt färglösa agerande så hade nog en logga på rockslaget både hjälpt en eller två nygamla moderater att bekänna färg just denna dag. På dagordningen stod att behandla bland annat verksamhetsplan och budget för år 2008. Att anta budgeten gick smärtfritt men att anta verksamhetsplanen visade sig bli betydligt svårare. Majoriteten hade bestämt sig för att driva igenom att feministiskt självförsvar skulle erbjudas Karlstads- Hammarös gymnasieelever!

För mig har gymnasieskolan främst två huvuduppgifter! Dels är det uppgiften att vara kunskapsförmedlare och dels är det uppgiften att inta en normöverförande roll i samhället. Självförsvarsutbildning är visserligen något positivt men det faller i min mening helt klart utanför gymnasieskolans verksamhetsområde. Utbildning i självförsvar är något som det civila samhället kan och bör stå för. I diskussionen fick jag glädjande nog med mig hela den borgerliga gruppen i detta. Gruppen bestod om man ser till de beslutsfattande för dagen endast av moderater, med undantag av mig själv. 

Vänstermajoriteten i nämnden kände hur som helst inte alls lika stort förtroende för vad det civila samhället faktiskt kan klara av att åstadkomma som vi andra. Ingen större överraskning men de insisterade därför på att självförsvarsutbildning visst skulle vara en del av skolans verksamhet. Mitt andra grepp blev att försöka förklara att om självförsvar ska vara en del av gymnasieförvaltningens verksamhet så bör den definitivt inte benämnas med en politisk etikett så som ”feministisk”. Jag förespråkar givetvis alla människors lika värde men min tolkning av feminismen är att det är en ideologi som i sin strävan efter jämlikhet mellan könen skapar och bygger hela sin existens på en konflikt där män ställs mot kvinnor. Min syn på jämställdhet handlar om att söka samförstånd och gemensamt försöka se till så att varje enskild människa får chansen att utveckla sin egen potential och tillvarata sin inneboende kraft. Oavsett vilken tolkning man väljer att göra av den feministiska ideologin så kan man ändå inte bortse från att Karlstads- Hammarö gymnasienämnd väljer att förknippa en utbildning i självförsvar med en särskild politisk ideologi. Svaret från nämndens ordförande Christer Alnebratt (s) på det blev att det nog mest var jag som såg det hela som något politiskt. Han upplevde inte feminismen som något särskilt politiskt. Det kändes tråkigt att behöva upplysa Alnebratt om att feminismen faktiskt inte är statsideologi i det här landet än, även om vissa onekligen har väldigt lätt att tro det!     

I det här läget hade jag fortfarande hela den borgerliga gruppen med mig. Mötet ajournerades för överläggningar inom den borgerliga respektive socialistiska gruppen. Både moderater och folkpartisten var framme och klappade mig på axeln för att jag kämpat väl i diskussionerna med sossarna och vänstern. Sen hände något intressant! Mötet återupptogs. Majoriteten i nämnden hade glädjande nog gått med på ett förslag som jag inkommit med om att förtydliga vad en sådan eventuell självförsvarsutbildning skulle innehålla. Likväl så vägrade de att backa när det gällde att självförsvarsutbildningen skulle vara feministiskt. Förslaget röstades igenom. Reservation!

Av fyra moderater med rösträtt valde endast en att stödja min reservation. Märk hur samtliga borgerliga företrädare tidigare under mötet varit helt överens med mig. När det väl kom till kritan röstade endast en med mig. De övriga valde att tigande sitta stilla i båten. Så mycket stod moderaterna, den nya mitten, upp för de måttfulla principerna idag. Moderat M-et lyste med sin frånvaro både på rockslagen och i den praktiska politiken. Särskilt förvånande? Nej, inte direkt. Moderaterna har agerat sossar förr. Men desto sorgligare? Definitivt. 

(mp) – gymnasieskolans ”flipp-flopp”!

Det har hänt mer än en gång att miljöpartiet överraskat positivt och ingivit hopp om hur vi i flera avseenden skall kunna förbättra gymnasieskolan. Det har skett både på riksplanet och lokalt här i Karlstads- Hammarö. Vid flera tillfällen har man gått ut i tidningar och media och deklarerat sin hållning i viktiga och avgörande frågor. Hållningarna som presenterats har glädjande nog väldigt många gånger legat oss borgerliga och kristdemokrater väldigt nära.

Ta till exempel frågan om friskolor. Kristdemokraterna är en stark förespråkare av friskoleetableringar. Friskolor öppnar upp för en ökad valfrihet åt eleven och den bidrar till en mångfald inom utbildningsväsendet som gör det lättare för eleven att hitta en utbildning som passar just den enskildes förutsättningar och behov. De friskoleetableringar som vi sett på senare tid har bidragit med mycket positivt till gymnasieskolan.

Även miljöpartiet har sedan en längre tid också förespråkat friskolor och så sent som den nionde februari i år valde miljöpartiet på riksplanet att helt och hållet bryta med socialdemokraternas friskolefientliga politik. Istället presenterade man en rad förslag som tillsammans syftar till att förbättra friskolors rättssäkerhet och att stärka elevens rätt till en bra utbildning. Man skriver bland annat att ”Många friskolor är hårt trängda av friskolefientliga kommuner och bristande regelverk.”

När man läser detta kan vi som kristdemokrater naturligtvis glädjas åt de båda språkrörens goda intentioner och vi välkomnar deras förslag. Det som dock oroar oss är hur illa den politik miljöpartiet säger sig förespråka i själva verket stämmer överens med den de valt att driva i Karlstads-Hammarö gymnasienämnd.

Miljöpartiet i Karlstads-Hammarö gymnasienämnd valde att i höstas säga nej till flera olika friskolor som ansökte om att få etablera sig här i Karlstad. På så vis har miljöpartiet i allra högsta grad varit en bidragande orsak till att Karlstad och Hammarö förblivit två friskolefientliga kommuner, trots att man själva säger sig vilja motverka såna kommuner. Inkonsekvensen från de grönas sida är total.

Ett annat exempel på denna miljöpartistiska inkonsekvens är hur man hanterat frågan om Älvkullegymnsiets framtid. Den 8 februari publicerades en debattartikel av Åke Pettersson och Ulla Brodow. I artikeln argumenterar man för att Älvkullegymnasiet bör bli kvar på Sundsta och att Sundsta- Älvkullegymnasiet i framtiden kan utvecklas till att bli ett attraktivt och modernt campus. När gymnasienämnden sammanträdde senare samma dag så valde miljöpartisterna i Karlstads-Hammarö gymnasienämnd att avstå från att driva den linje man samma morgon i sin debattartikel sagt sig förespråka. Istället valde man att skicka vidare frågan till kommunstyrelsen utan att själv ha en egen uppfattning i frågan.

Miljöpartiet har blivit Karlstads- Hammarös gymnasieskolas egen ”flipp-flopp”. Ena stunden förespråkar man en viss linje för att i nästa stund agera helt i enlighet med en annan eller i vissa fall inte alls. Miljöpartiet är ett osäkert kort inom gymnasieskolan. Frågan är om partiet hinner lämna besked till väljarna om hur man lokalt kommer att ställa sig till framtida friskoletableringar samt om partiet kommer att fortsätta med sin oberäkneliga inkonsekvens även efter 2006 års allmänna val?

Christian Carlsson (kd),
Ers. Karlstads- Hammarö gymnasienämnd

Charlie Weimers (kd)
Ers. Karlstads- Hamamarö gymnasienämnd