”Mottagaren har utmärkt sig bland sina motsvarigheter i de andra ungdomsförbunden genom att aktivt ha deltagit i och initierat debatter i ämnet under 2011. Han har genom debattartiklar och medverkan vid konferenser på ett utmärkt sätt förfäktat sitt perspektiv och sina uppfattningar, som inte sällan går på tvärs mot de andra ungdomsförbunden i Alliansen, inte minst i personalförsörjningsfrågan.”

 - Från KDU:s sida är vi oerhört stolta över att vår förbundsordförande tilldelats denna medalj. Försvarsfrågorna är viktiga för oss eftersom vi vet att ett starkt försvar av Sverige också innebär ett starkt försvar av friheten, demokratin och människovärdet. Vi kommer att fortsätta göra allt vad vi kan från politiskt håll för att stärka det svenska försvaret och för att stödja våra soldater, säger Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU som mottog priset å Aron Modigs vägnar.

- Att försvara rikets säkerhet gränser utgör statens absoluta kärnuppgift. Det handlar om att bevara medborgarnas trygghet men också om att försvara rättsstaten och de värden och värderingar som vi bygger vårt samhälle på; friheten, demokratin och det unika och okränkbara människovärdet. Att som politiker ha en ordentlig, trovärdig och principfast politik på dessa områden borde vara ett hygienkrav för att betraktas som en seriös och trovärdig sådan. Jag är förstås väldigt glad över att vi unga kristdemokrater anses ha såväl politiken som viljan och kraften att föra ut den. Jag är därför väldigt stolt över att tilldelas denna medalj, säger Aron Modig.

För mer information:

Sverige saknar idag en lagstadgad skyldighet för medborgare att efter egen förmåga hjälpa en medmänniska som befinner sig i nöd. Det är fritt fram att stillatigande se på medan ett litet barn drunknar i en vattenpöl eller medan en berusad man fryser ihjäl i en snödriva utan att det får några som helst rättsliga konsekvenser för den som väljer likgiltighetens väg framför medmänsklighetens.

Denna rättsordning är inte bara oacceptabel utan också något som skiljer oss från våra nordiska grannar och flera andra europeiska länder. Många svenskar har upprörts över detta varför förslaget om en civilkuragelag, med sådan skyldighet att efter förmåga hjälpa nödställda, åter har väckts till liv.

Varje människa har ett ansvar för sig själv, men också ett ansvar för sina medmänniskor. Vi kristdemokrater har därför sedan länge drivit frågan om att införa en civilkuragelag i den svenska rättsordningen. Efter att ha fått med oss de liberala partierna i Alliansen på att utreda frågan presenterade regeringens utredare Olle Abrahamsson ett förslag till lagstiftning under våren. Utredningen SOU 2011:16 valde att avråda från en reglering, men det finns anledning att rikta skarp kritik mot Olle Abrahamssons utredning och dess avrådande.

Utredningen konstaterar visserligen att varje människa har en moralisk skyldighet att hjälpa en nödställd person, men påstår att det inte skulle föreligga något praktiskt behov av en lagstiftning. Hur det kunde komma sig att en 17 årig kvinna våldtogs i en grotta på Husbybadet inför 30 passiva vittnen eller att ett stort antal personer passivt bevittnade hur en 29 årig man sparkades till döds av tre män på Kungsgatan i Stockholm utan att det skulle ha förelegat något praktiskt behov – det låter Abrahamsson vara osagt. Sanningen är givetvis att för dessa brottsoffer förelåg alldeles uppenbart ett praktiskt behov av hjälp från omgivningen. 

Utredningens nästa argument för att avstå från lagstiftning är ett allmänt antagande om att människor som idag är obenägna att hjälpa andra ändå inte i nämnvärd grad skulle påverkas av en lagstiftning. Det stöder han på undersökningar som säger mycket litet och som starkt kan ifrågasättas på grund av dess osäkerhet. Vidare anförs att viljan att vittna skulle kunna komma att försvagas vid införandet av en svensk civilkuragelag. Om detta vet vi dock inget. Det vi vet är dock att detta inte utgjort tillräckligt starkt skäl för våra nordiska grannländer att avstå från en lagstadgad skyldighet att bistå nödställda.

Det starkaste argumentet mot en lagstiftning om man får tro utredningen själv är därför inte heller något av de ovan nämnda utan förklaras istället bäst genom följande citat (SOU 2011:16 s. 12):

”Staten bör så långt det är möjligt ge medborgarna frihet att med ansvar inför  sig själva och sina egna samveten avgöra hur de bäst ska förhålla sig  i moraliska frågor…”

Värdenihilistisk normlöshet är alltså det starka argument som ska hindra införandet av en lagstadgad skyldighet att efter förmåga hjälpa medmänniskor som befinner sig i nöd. Abrahamssons ideologiska skygglappar duger dock inte som argument mot en lagstiftning. All lagstiftning grundar sig nämligen på moral och valet att inte reglera innebär i det här fallet också ett moraliskt ställningstagande.

Det är orimligt att rätten att förhålla sig likgiltig till ett drunknade barn värderas högre enligt den svenska rättsordningen än barnets rätt till hjälp. Därför är det hög tid att bryta med Uppsala skolans värdenihilistiska makthegemoni. Det måste finnas gränser för hur oanständigt människor kan agera också i den svenska rättsordningen. Axel Hägerström må vända sig i graven – men omtanken för våra medmänniskor väger för oss kristdemokrater tyngre. Regeringen borde förpassa utredare Olle Abrahamssons avrådande till papperskorgen och så snart som möjligt införa en svensk civilkuragelag.

Kommentera artikeln på Dagens Juridik: Sverige behöver en civilkuragelag

Jul och lucia är något som de flesta förknippar med högtidlighet och traditioner. Men på senare år har vänsterkrafter försökt avskaffa våra traditionella jul- och luciafiranden.

På vissa håll i Sverige har partipolitiska krafter velat förbjuda luciafiranden eftersom det ansetts vara ”en skönhetstävling”, på andra ställen har eleverna förbjudits att besöka en julmusikal. Nyligen har Skolverket klargjort att det är ”säkrast” att inte hålla skolavslutningar i kyrkan.

Det är dags att säga ifrån! Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet tycker att Lucia, liksom andra julfiranden, är mycket mer än bara skönhet. Goda traditioner är helt enkelt värda att bevara och det är skolorna själva som ska bestämma var skolavslutningarska hållas, inte klåfingriga politiker eller myndigheter.

Tycker Du som vi? Hjälp oss fridlysa julen! Gå med i KDU!

Läs också Göran Hägglund i Expressen: Skolan ska kunna lussefira i kyrkan

Ha ett fortsatt trevligt Luciafirande!

En medlem i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) och soldat inom ramen för FS 22 förmedlar från och med idag sina skildringar av den svenska insatsen i Afghanistan på www.stodvarasoldater.se

- KDU tog år 2009 initiativ till hemsidan för att uppmärksamma svenska män och kvinnor i utlandstjänst. Syftet var att belysa de insatser våra soldater genom åren gjort för att försvara friheten, demokratin och människovärdet hemma och utomlands, säger Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU.

- Vi har flera medlemmar som deltagit i internationella insatser och när nu flera av våra medlemmar väljer att tjänstgöra i Afghanistan är vi stolta över dem, men också över att kunna förmedla en av soldaternas personliga upplevelser av insatsen, fortsätter Christian Carlsson.

– I den här serien av krönikor från Afghanistan hoppas jag kunna förmedla en bild av vad vi faktiskt gör i Afghanistan. Förhoppningsvis kan jag bidra med åtminstone någonting som är till gagn för andra och öka medvetenheten om situationen i Afghanistan, avslutar KDU:aren som precis påbörjat sin Afghanistaninsats.

För mer information

Christian Carlsson
Andre vice ordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)
christian.carlsson@kdu.se
076-893 71 55

Erik Unogård
Webbadministratör för
www.stodvarasoldater.se
erik.unogard@kdu.se
070-374 57 63

Sverige saknar sedan två år ett viktigt verktyg i kampen mot terrorismen. Det är olyckligt. Riksdagen borde snarast återge Säkerhetspolisen möjlighet att beställa signalspaning, skriver Christian Carlsson och Ardavan Khoshnood, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

I och med det omdiskuterade riksdagsbeslutet om FRA-lagen den 14 oktober 2009 förlorade Säkerhetspolisen möjlighet att beställa signalspaning från Försvarets Radioanstalt (FRA). Sedan dess får endast Regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten beställa signalspaning i Sverige. Det duger inte.

Säkerhetspolisen är den myndighet som ansvarar för rikets säkerhet genom att bedriva kontraspionage och att bekämpa terrorism. De arbetar med att upptäcka hot mot statsskicket och att förhindra, anskaffning, spridning och produktion av massförstörelsevapen. Myndigheten utgör med andra ord ett av våra främsta skydd för vårt demokratiska system, våra medborgerliga rättigheter och vår säkerhet.

Säkerhetspolisen är i stort behov av information och underrättelser för att utföra sina uppgifter och det är inte någon hemlighet att signalspaning på ett effektivt sätt kan bidra med information som annars inte kunnat inhämtas. Säkerhetspolisen borde därför snarast återfå sin möjlighet att beställa signalspaning från FRA. En anledning till varför säkerhetspolisen borde få beställa signalspaning är den olovliga underrättelseverksamhet som bedrivs i Sverige. Under de senaste åren har flera diplomater förklarats persona non grata efter att ha avslöjats med att bedriva olovlig underrättelseverksamhet och i Säkerhetspolisens årsbok från 2010 redovisas att mer än 15 länder bedriver sådan underrättelseverksamhet i Sverige.

Samtidigt fortsätter terrorismen att skaka länder i den fria världen och kampen mot den måste därför fortsätta att föras med full kraft på flera fronter. Vi är medvetna om att Säkerhetspolisens möjlighet att beställa signalspaning inte duger som enda verktyg i kampen mot terrorismen, men det är ett verktyg som borde användas.

Statens befogenheter i förhållande till enskilda måste alltid noga vägas. I det här fallet går KDU:s bedömning i linje med den från justitiedepartementets utredare Runar Viksten. Sverige saknar sedan två år tillbaka ett viktigt verktyg i kampen mot terrorismen. Det är olyckligt. Riksdagen borde snarast återge Säkerhetspolisen möjligheten att beställa signalspaning.

FÖRETAGANDE Sverige behöver en offensiv satsning på företagande. Minska riskerna och öka lönsamheten för landets företagare genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och avskaffad värnskatt, skriver Caroline Szyber och Christian Carlsson (KD).

Sverige har haft en borgerlig alliansregering i nära fem år. Trots flera år av regeringsinnehav och flera framsteg återstår mycket att göra för att man nöjt ska kunna konstatera att vi skapat tillräckligt goda förutsättningar för fler jobb och ett mer företagsamt Sverige.

Människor i Sverige hör fortfarande till de som är bland de minst benägna att starta företag enligt Entreprenörskapsforum. I en jämförelse mellan totalt 59 länder placerade sig Sverige nyligen så långt ner som på plats 47 och i samma jämförelse mellan 22 industriländer hamnade vi inte bättre än på plats 14 när det gäller företagsamhet. Orsaken är att människor som har en önskan att driva företag avstår i rädsla för att misslyckas. Riskerna som är förknippade med företagande upplevs helt enkelt som alldeles för stora.

Samtidigt som nyföretagandet är lågt i jämförelse med andra länder och andelen företagare av arbetskraften är låg har Sverige dessutom en ungdomsarbetslöshet på 23 procent vilket är sämre än EU-genomsnittet. Det innebär att 156 000 ungdomar i Sverige som vill arbeta och som aktivt söker arbete inte har ett arbete att gå till. Det är oacceptabelt. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett av våra stora samhällsproblem och den begränsar människors möjlighet att forma sin egen framtid. Ungdomsarbetslösheten måste därför bekämpas med kraft.

Världsekonomin har under senare år drabbats av allvarliga kriser och Alliansen har framgångsrikt tagit ansvar för landets ekonomi genom dessa. En så låg grad av företagande och en så hög grad av ungdomsarbetslöshet kan dock omöjligt betraktas som något annat än ett underbetyg. Inställningen till företagande i Sverige måste förbättras och därför krävs en offensiv satsning på företagande så snart ekonomin tillåter. En sådan satsning skulle inte enbart lägga grunden för en god välfärd framöver utan också öka chansen för de många unga som utgör Sveriges framtid att få ett arbete.

• Regeringen måste för det första fortsätta att sänka arbetsgivaravgifterna för att göra det billigare och enklare för företagen att anställa. Det skulle innebära att fler människor som idag upplever ett utanförskap skulle kunna få ett arbete att gå till.
• Kristdemokraterna anser för det andra att regeringen måste slopa eller kraftigt reducera sjuklöneansvaret för landets småföretagare. Det är en nödvändighet för att fler mindre företag ska våga anställa och få möjlighet att växa sig starka.
• Regeringen måste för det tredje avskaffa den omoraliska värnskatten som är en kostsam skatt att administrera och som dessutom skulle vara tillfällig. En marginalskattereform i Sverige skulle öka incitamenten för den som är driftig företagare och arbetar hårt i landet med världens högsta marginalskatter.

Sverige behöver ordentliga reformer som minskar riskerna och ökar lönsamheten för den som driver företag. Fler människor måste våga förverkliga sina drömmar att starta eget och fler företag måste våga anställa. Det står för oss klart att nyckeln till en fortsatt god välfärd och fler jobb åt unga inte stavas mer bidrag eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer för ett mer företagsamt Sverige.

Läs debattartikeln på SVT.se: Regeringens omoraliska skattetryck