Liberal attack mot fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan är idag hotad. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor, men rätten att välja skola hotas dessvärre även av andra radikala krafter.

Vi i KDU beklagar exempelvis att ett alliansparti som Liberalerna vill sätta stopp för religiösa friskolor. Enligt liberalerna skall inga nya religiösa skolor startas och de redan befintliga skolorna skall inte få tillstånd att ta emot fler elever. Det här är mycket problematiskt.

Visst finns det brister på vissa religiösa friskolor, men den som på allvar vill komma till rätta med problem som visat sig på vissa muslimska friskolor, får inte samtidigt slå undan benen för den stora majoriteten religiösa friskolor som sköter sitt uppdrag, de allra flesta kristna.

Det förtjänar också att påminnas om att skolinspektionen redan idag har att granska såväl kommunala som fristående skolor, däribland också de religiösa friskolorna. Om det skulle vara så att en skola inte följer skollagen eller läroplanen så ska den redan idag stängas och det är en självklarhet för oss i KDU.

Det liberala förbudet mot etablering religiösa friskolor innebär dock en våldsam attack både mot religionsfriheten och föräldrars rätt att ansvara för sina barns uppfostran och skolgång. Det är också en attack som strider mot Europakonventionen som fastslår att staten måste ”respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Men den liberala politiken innebär också en attack mot det fria skolvalet. Verklig valfrihet existerar nämligen först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet. Det vore fel att begränsa den valfriheten.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Dagen: Liberal attack mot fria skolvalet

Debatt om religiösa friskolor i P3 Nyheter: KDU vs. SSU (24:12 min in i klippet)

Slå vakt om fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan hotas från vänster. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor.

Trots att efterfrågan på fristående skolor fortsätter att öka och elever på exempelvis fristående grundskolor har 10 procent högre betyg, så ser vi nu alltså en farlig utveckling där seriösa friskoleaktörer riskerar att slås ut och där valfriheten för vanliga människor minskar.

Välfärdsutredningens vinsttak skulle tvinga 77 procent av aktörerna till en rörelsemarginal på mindre än 2 procent enligt Friskolornas Riksförbund. Det skulle leda till att en majoritet av landets friskolor skulle få lägga ner, oavsett om det är ett aktiebolag, förening eller stiftelse. Som vanligt är det de små aktörerna som skulle drabbas som hårdast.

KDU kommer dock att fortsätta att stå upp för att alla familjer och elever ska få den utbildning som passar eleven bäst. Istället för att minska valfriheten vill vi fortsätta att utveckla det fria skolvalet, exempelvis genom att införa obligatoriskt skolval.

För oss är friskolorna viktiga att försvara därför att en mångfald av skolor skapar valfrihet för den enskilde vilket är viktigt för att eleven ska finna en pedagogik och inriktning som passar, men friskolorna skapar också en sund konkurrens som utvecklar svensk skola och därmed förbättrar skolornas kvalitet. Rätten att välja skola gör att både elever och föräldrar ställer högre krav på att skolorna har bra lärare, ordning och goda kunskapsresultat.

Regeringen måste inse att verklig valfrihet inte är att endast kunna välja mellan två kommunala skolor i det egna bostadsområdet, med samma pedagogik och inriktning eller att låta rödgröna politiker bestämma vilka skolor som svenska elever ska ha att välja mellan. Verklig valfrihet existerar först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar och olika driftsformer. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Västerviks-tidningen: Slå vakt om fria skolvalet

KDU: Inför ordningsbetyg i skolan

Amanda_CC

För att unga människor ska få möjlighet att skaffa sig ett bra liv och förverkliga sin potential krävs en skola med ordning och kunskap i fokus, men idag uppger 15 procent av landets niondeklassare att de inte känner sig trygga i skolan och hela 60 procent upplever att andra elever stör undervisningen.

Den nedslående bilden från Skolinspektionens senaste omfattande enkätundersökning stämmer tyvärr med vad vi tidigare har kunnat ta del av i flera internationella undersökningar. OECD, PISA och andra rapporter har visat på problemen med skadegörelse och ovårdat språk, att svenska elever ofta kommer för sent, stör varandra på lektionerna, undervisas i stökiga klassrum och att skolk är vanligt förekommande.

Det duger inte att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) kräver flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi i vill för det första införa ordningsbetyg. Ordningsbetyget skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, beteende i klassrummet och av om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett verktyg för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle fästa större vikt vid sitt beteende. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi vill för det andra införa mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. Som lärare gäller det både att klara av att inspirera eleverna till kunskap och att hålla ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det tredje betona att ett återupprättat föräldraansvar är fullständigt avgörande för att skapa förutsättningar för såväl bättre skolresultat som ökad trygghet i skolan. Fler föräldrar måste ta sitt ansvar genom att se till att eleverna gör sina läxor och inte minst genom att förmedla att skolan är någonting viktigt, att skolans ordningsregler är till för att följas och att klasskompisar ska mötas med respekt. För att betona detta anser vi att det ska upprättas ansvarskontrakt mellan elev, föräldrar och skolan där det framgår vem som ansvarar för vad för en lyckad skolgång.

Svenska politiker behöver fortsätta arbetet med att vädra ut flumskolan för att skapa den skola med ordning och kunskap i fokus som landets elever förtjänar. Vår uppmaning till landets utbildningsminister Gustav Fridolin lyder – stärk landets lärare och återinför ordningsbetyg, nu!

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

 

Läs artikeln i Västerviks-Tidningen: Sätt betyg i uppförande”

Alliansen måste prioritera att sänka skatterna

Sverige har världens högsta marginalskatt. Inkomstskatterna är nu så höga att de gör både medborgarna och staten fattigare. Vid ett regeringsskifte borde en av Alliansens främsta prioriteringar vara att åtgärda denna skevhet, skriver representanter för allianspartiernas ungdomsförbund och Skattebetalarnas förening.

I dag är den högsta marginalskatten på arbete ungefär 60 procent om man räknar samman genomsnittlig kommunalskatt, den statliga inkomstskatten, värnskatten och jobbskatteavdragets avtrappning. Men för att se skattebelastningen på en extra intjänad hundralapp måste man även ta med lagstadgade arbetsgivar­avgifter och indirekta skatter. Då får man fram den effektiva marginalskatten. I dag har Sverige en effek­tiv marginalskatt på hela 75 procent. Det är högst i världen.

Att bara få behålla en fjärdedel av en löneökning är inte bara stötande, det är dessutom skadligt för Sverige och svensk ekonomi. Höga marginalskatter minskar incitamenten för utbildning, arbete och risktagande. Det leder i sin tur till en lägre grad av aktivitet i ekonomin, något som får till följd att skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Det innebär att vi alla blir fattigare.

Under Alliansregeringens åtta år vid makten sänktes skattetrycket från 46 till 42,6 procent. Bland de viktigaste reformerna var jobbskatteavdragen, som gav vanliga människor mer pengar kvar i plånboken och stärkte drivkrafterna till arbete. Alliansregeringen genomförde inget systemskifte. Ett antal viktiga refor­mer, bland annat ett avskaffande av den statliga inkomst­skatten, uteblev. Men det går inte att bortse från att flera steg i rätt riktning togs.

I dag går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Skatt efter skatt skruvas upp och en stor del av höjningarna slår direkt mot jobb och företagande. Sverige behöver en regering med en helt annan syn på medborgaren som skattesubjekt och med en större förståelse för drivkrafter för jobb och företagande. Ett naturligt startskott för en Alliansregering 2018 bör därför vara att avskaffa den statliga inkomstskatten och värnskatten.

Ett avskaffande av statlig inkomstskatt innebär att arbetslinjen stärks, utbildningspremien blir högre och ansvar belönas. Detta stärker samhällets merito­kratiska drag och innebär att utfallet för medborgaren beror mer på dennes egen insats än på socio­ekonomisk bakgrund. Att de sista 5 procent­enheterna av den statliga inkomstskatten, den så kallade värn­skatten, skulle vara tillfällig när den infördes 1995 men fortfarande är kvar 22 år senare är ytterligare ett argument för ett avskaffande.

Samtidigt måste alla reformer finansieras, annars är risken stor att förtroendet för politiken urholkas. Alltför ofta finansieras reformer genom påhittade intäkter baserade på statiska modeller. Ett färskt exem­pel är att finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten (de så kallade 3:12-relgerna) ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt. Något som också Konjunkturinstitutet, som uppskattar intäkterna till en knapp tredjedel, 1,5 miljarder, påpekat.

Vi anser att en försiktighetsprincip innehållande konsekvensanalyser av negativa så kallade dynamiska effekter behövs innan skattepolitiska beslut fattas. På samma sätt bör försiktighet visas även vad gäller positiva dynamiska effekter. Sådana bör räknas först efter att de uppnåtts.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten bör alltså finansieras fullt ut. Intäktsbortfallet utan dyna­miska effekter skulle uppgå till 61 miljarder, alltså knappt 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige.

Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg skulle en slopad statlig inkomstskatt innebära ökade skatte­intäkter på ungefär 10 miljarder kronor per år, helt enkelt därför att incitamenten för arbete skulle öka. Om det skulle visa sig stämma vid en utvärdering skulle reformutrymmet öka med 60 miljarder när skatten avskaffats. Skattenivån skulle även efter en sådan reform vara hög – den effektiva marginal­skatten skulle vara 60 procent vilket är i nivå med OECD-genomsnittet – och det finns starka skäl för lägre inkomstskatter än så.

Vill man gå försiktigare fram kan skatten avskaffas stegvis. Då varje sänkning skulle ge högre intäkter – enligt Lundberg skulle en sänkning med 1 procent vara självfinansierande till 178 procent – kan nästa sänkning finansieras med dessa medel. Oavsett ­skulle det efter sänkningen finnas mer pengar för reformer än tidigare.

En alliansregering 2018 måste ha som gemensam utgångspunkt att frukten av ditt arbete är din. Gemen­samma åtaganden finansieras via skattsedeln, men i grund och botten tillhör pengarna den som genom förkovran, innovation, arbete och risktagande tjänat ihop dem. Därför behöver Alliansen formulera en kraftig motreaktion mot nuvarande regerings skatte­höjaryra. Ett naturligt första steg är att omedelbart efter ett regeringsskifte påbörja arbetet att avskaffa värnskatten och den statliga inkomstskatten.

Christian Carlsson

ordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa

ordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek

ordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell

ordförande Liberala ungdomsförbundet

Christian Ekström

vd Skattebetalarnas förening

Läs artikeln hos SVD Näringsliv: ”Alliansen måste prioritera att sänka skatterna”

Rätt och fördelaktigt med värnplikt

presskonferens-192

Som medborgare har man en självklar moralisk skyldighet att ställa upp för sina medmänniskor och bidra till att försvara vårt fria och demokratiska samhälle – eller som försvarsmakten brukar uttrycka det: ”vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer”, skriver Christian Carlsson (KDU).

Regeringens beslut att återinföra värnplikten är varmt välkommet. KDU har under lång tid jobbat för att frivilligheten i Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ska kompletteras med plikt.

De väpnade konflikterna i mellanöstern, kränkningarna av svenskt territorium, ökad militär närvaro i Östersjön och ett Ryssland som under många år kraftigt ökat sin militära förmåga är alla faktorer som bidragit till att vi befinner oss i ett mer allvarligt säkerhetspolitiskt läge än på mycket länge. Ingenting tyder dessvärre på att situationen kommer att förbättras inom överskådlig tid. Särskilt allvarligt är att Sverige samtidigt har lägst försvarsbudget runt hela Östersjön och att det förhastade slopandet av värnplikten har lett till att Försvarsmakten inte klarar av att fylla sina förband.

KDU var redan vid införandet 2009 emot den övergången från värnplikt till frivilligförsvar, detta är en linje vi stått fast vid sedan dess. Vi har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna i frivilligförsvaret och nu har äntligen regeringen valt att lyssna.

Som medborgare har man en självklar moralisk skyldighet att ställa upp för sina medmänniskor och bidra till att försvara vårt fria och demokratiska samhälle – eller som Försvarsmakten brukar uttrycka det: ”vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer”. Värnplikten är därför rättfärdig, och den har flera stora fördelar. Den tydliggör våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Den främjar viktiga värden som personlig utveckling, stärkt försvarsvilja och starkare samhällsgemenskap. Dessa argument är goda, men för oss är de sekundära i sammanhanget.

Det är försvarsförmågan som ska stå i centrum för försvarspolitiken och idag hålls Sveriges försvarsförmåga tillbaka kraftigt av personalförsörjningssystemet. Förbanden kan inte fyllas upp och både övningar och den dagliga verksamheten blir lidande. Den 31 december 2015 behövdes 9900 deltidsanställda gruppbefäl, soldater och sjömän, men endast 3769 fanns anställda enligt Riksdagens utredningstjänst. Alltså saknades närmare två tredjedelar av personalbehovet.

Med dagens tillväxttakt av deltidsanställd personal i Försvaret skulle förbanden vara uppfyllda tidigast 2040, det vill säga om 23 år. Vi i KDU arbetar redan för högre löner och bättre villkor för Försvarsmaktens anställda för att öka den frivilliga rekryteringen, men vi kan inte låta vårt försvar fortsätta att ta skada av ett dysfunktionellt personalförsörjningssystem och därför välkomnar vi regeringsbeslut att återinföra värnplikt.

Det finns dock fler problem att ta itu med på försvarspolitikens område. Vi kunde nyligen höra ÖB tala om uppskjuten materielanskaffning på grund av att Försvarsmaktens köpkraft urholkats med drygt 6 miljarder kronor. Samtidigt finns en sekretessbelagd summa pengar som Försvarsmakten skulle behöva i tillskott för att leva upp till de förväntningar som finns på Försvarsmakten.

När frivilligheten kompletteras med plikt får vi äntligen både yrkesförsvarets professionalitet och fullskaliga förband. Det är viktigt för att vi på sikt ska kunna få ett mycket större och starkare försvar, men nu måste regeringen också med ekonomiska medel samt internationella samarbeten visa att de anser att Sverige är värt att försvara. Vi kräver fördubblade försvarsanslag och svenskt medlemskap i Nato!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs artikeln i NWT: Rätt och fördelaktigt med värnplikt

KDU: ”Facebook-våldtäkt” visar att ungdomsrabatten måste bort

IMG_0189-0

Två unga män står nu åtalade för den vidriga våldtäkten mot en trettioårig kvinna i Uppsala, den som livesändes på facebook. ”Facebook-våldtäkten” visar att ungdomsrabatten är omoralisk och den måste omedelbart avskaffas.

Brottslingar ska dömas till rättvisa straff som ger brottsoffret upprättelse. Det innebär att straffen måste stå i rimlig proportion till brottets allvar och den kränkning som brottet innebär för brottsoffret.

Medan Liberala ungdomsförbundet (LUF) och Grön Ungdom arbetar för lägre straff, menar vi i KDU att straffen för vålds- och sexualbrott måste bli hårdare. Minimistraffen måste höjas för att fler ska dömas till rättvisa straff. Dessutom måste raden av omoraliska straffrabatter och förmildrande omständigheter avskaffas.

Att en brottsling kan få ett lägre straff bara för att gärningsmannen skadar sig fysiskt i samband med brottet eller blivit av med jobbet på grund av sin brottslighet är inte rimligt. Straffet kan också bli lägre om brottet utfördes för lång tid sedan, men straffet borde istället utgå ifrån den kränkning brottsoffret utsatts för, inte beroende på när brottet ägde rum.

Det finns fler orimliga straffrabatter, och allvarliga exempel på det. De flesta har säkert hört om den vidriga våldtäkten i Uppsala, den 22 januari tidigare i år, den som livesändes på facebook. Två unga män står nu åtalade för att ha våldtagit en trettioårig kvinna som befann sig i en särskilt utsatt situation och vi kan konstatera att den ena som står åtalad är 18 medan den andra är 21 år.

Det som färre har hört om är att om den som är 18 år döms för våldtäkt så kommer han att slippa halva straffvärdet. Minimistraffet reduceras nämligen automatiskt till hälften, enbart för att gärningsmannen råkar vara 18 istället för 21 år. Det beror på den så kallade ”ungdomsrabatten” och den gör oss i KDU förbannade.

Ett grovt brott, som våldtäkt, blir naturligtvis inte mindre allvarlig bara för att gärningsmannen råkar vara 18 år. Det är fråga om myndiga personer i båda fallen och straffet borde givetvis avgöras av själva gärningen och den kränkning brottet medfört för brottsoffret, inte av gärningsmannens ålder.

Ungdomsrabatten är omoralisk och måste omedelbart avskaffas, men på det här området gör den rödgröna regeringen ingenting. De snackar ofta om hårdare straff, men levererar inte. Nu är det upp till regeringen att visa att man är mer än rättspolitiska posörer.

Sverige förtjänar en rättspolitik med rättvisa i fokus!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs debattartikeln hos Nyheter 24: KDU: Straffrabatt för våldtäktsmän är ett hån mot offret

 

Christian Carlsson, förbundsordförande, KDU

Stärk sanktionerna mot Ryssland

presskonferens-192

I en tid när länder i EU tvekar om sanktionerna mot Ryssland bör Sverige dra åt andra hållet för att få stopp på kriget i Ukraina, skriver KDU-ordföranden Christian Carlsson.

Den illegala annekteringen av Krim måste upphöra, den ukrainska halvön återlämnas och Ryssland omedelbart lämna östra Ukraina. Sverige och resten av EU behöver göra mer för att stoppa de ryska aggressionerna.

Fler än 10 000 människor har sedan 2014 dödats i kriget i Ukraina. Den senaste tidens upptrappning i form av blodiga strider har lett till rent katastrofläge och den humanitära krisen fortsätter att förvärras. I det sönderbombade Donetsk har människor tvingats fly från hus och hem och många har kastats ut i social utsatthet, hemlöshet och fattigdom. Behovet av akut hjälp har vuxit sedan elektricitet och vattenförsörjning slagits ut av granatattacker.

Efter Vladimir Putins och Rysslands annektering av Krim och det att kriget i östra Ukraina inleddes beslutade EU att införa flera sanktioner mot Ryssland. Sverige var ett av de länder som var tuffast när EU-länderna skärpte tonläget och det var bra. Sanktionerna mot Ryssland tillsammans med bland annat amerikanska lånegarantier och ekonomiskt stöd från EU-kommissionen till Ukraina har varit värdefullt.

Omvärldens kritik har hittills inte fått Moskva att dra sig tillbaka, återlämna Krim eller att ta viktiga steg för att leva upp till Minsk II-avtalet. Istället har flera EU-länder börjat tvivla på press och frysta relationer. Det är ett svaghetstecken för Europa, och det är uppenbart att Ryssland vädrar morgonluft.

”Nu börjar man förstå att de värden som den ukrainska regeringen propagerar inte är värda att offra sina egna intressen för.”. Det var den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ord när han manade Sverige och andra EU-länder att avveckla sanktionerna. Detta i samband med att han mötte Sveriges utrikesminister Margot Wallström i Moskva, för det första längre formella mötet, efter två år av frostiga relationer mellan Sverige och Ryssland.

Det råder dock ingen tvekan om att pressen mot Kreml måste fortsätta till dess att Ryssland slutar upp med sina kränkningar av Ukrainas suveränitet och territorium. Istället för att avveckla sanktionerna som alltfler politiker i Europa föreslår, kräver KDU att den svenska regeringen arbetar för förnyade och än mer långtgående EU-sanktioner. Vi måste sätta hårdare press på Ryssland att leva upp till Minsk II-avtalet och det behövs mer effektivt bistånd till Ukraina. Det handlar om utökat stöd i det institutionella reformarbetet men också om konkret bistånd i form av försvarsmateriel. Stödpaket med mat och mediciner måste också prioriteras för att minska det mänskliga lidandet i den akuta situation som delar av landet just nu befinner sig.

Vi kan konstatera att USA:s president Donald Trump har spridit oro i Ukraina angående såväl sanktionerna mot Ryssland som stödet till Ukraina. Desto viktigare då att EU kliver fram och står upp mot det alltmer aggressiva Ryssland. Ockupationen av Krim och angreppskriget i Donbas måste upphöra. Det handlar om solidaritet med Ukraina, men det ligger också i vårt gemensamma intresse att mota Putin i grind.

Ukrainas sak är vår!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs artikeln i SVD (6/3): Sverige måste stärka sanktionerna mot Ryssland

 

Ukraine