SSU måste lära sig skilja på politik och religion

Svar på Kalle Larssons debattartikel i VF 2006-01-24

Vi i kristdemokratiska ungdomsförbundet tar som jag i min tidigare debattartikel klargjort, varken ställning för eller emot det omtalade prästuppropet, även om det säkerligen kan vara en intressant diskussion. Anledningen till detta är att vi betraktar prästuppropet som en kyrklig angelägenhet, som Svenska Kyrkan själv och dess nomineringsgrupper bör hantera och som vi politiskt aktiva i partier och ungdomsförbund av den anledningen inte bör lägga oss i. Detta är dessutom vårt enda motiv till att som politiskt ungdomsförbund förhålla oss neutrala i frågan om prästuppropet.
Vi försöker inte på något sätt tysta debatten om vad som är rätt och fel inom Svenska kyrkan. Däremot föreslår vi att Kalle Larsson nästa gång diskuterar detta i egenskap av kyrkligt förtroendevald för sin nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan och inte som politiskt aktiv i SSU. Det är dags att även SSU lär sig att skilja på religion och politik och vi i KDU står fast vid vår hållning att SSU bör lämna Svenska kyrkan i fred.
Kalle Larsson och SSU kan ägna sig åt smutskastning om de vill – sånt betackar vi oss för.

Annonser

Vem vågar ta kampen för ett bättre Sverige?

Socialdemokraterna tänker använda sig av smutsiga strategier för att vinna årets allmänna val. För en tid sedan kom tidningen expressen över ett hemligt dokument som cirkulerat i den socialdemokratiska partitoppen. Det visar hur (s) tänker ignorera kristdemokraterna för att få partiet ur riksdagen och på så vis stjälpa den borgerliga alliansen.

Det är inte särskilt konstigt att sossarna önskar kd ut ur riksdagen, däremot kan man ifrågasätta deras strategi. Istället för att ta debatten och argumentera så ska kristdemokraterna tigas ihjäl och att man menar allvar med sin strategi har redan visat sig. I samband med kristdemokraternas höstkampanj så utmanade kristdemokraterna tjugofyra ledande socialdemokrater runt om i landet på debatt. Samtliga debatter ställdes in av socialdemokraterna på direkt order av partiledningen. Det är en mycket feg strategi man använder sig av från socialdemokraternas sida, feg men förståelig.

Göran Persson och s-toppen vet att kristdemokratisk politik så som valfrihet åt familjen, värdighetsgaranti inom sjuk- och äldreomsorg samt en politik för fler jobb och tillväxt är något som många socialdemokratiska väljare attraheras av. Kristdemokraterna har också en rad förslag som gynnar vanliga människor i vardagen. Det handlar bland annat om att avskaffa fastighetsskatten och inte minst om den sänkning på av bensinskatten som partiet föreslår. Kristdemokraternas unika kombination av både frihet och trygghet kan mycket väl bli det som får många s-väljare att rösta borgerligt i nästa val. En förutsättning är att dock socialdemokraterna slutar upp med sin fula feghet och antar utmaningen. Kristdemokraterna vågar ta fajten för ett bättre Sverige, vågar sossarna det?

Det iranska hotet växer

Den 4 januari i år avslöjade den brittiska tidningen The Guardian nya uppgifter gällande Irans kärnvapenambitioner. Man har kommit över dokument som visar hur Iran fört flera Europeiska länder bakom ljuset och hur den islamistiska diktaturen via mellanhänder och bluffbolag kommit över teknik som krävs för att man ska kunna färdigställa kärnvapen.
Bara fem dagar senare, den 9 januari, förklarade Iran att man återupptagit sin kärnbränsleforskning. Att Iran utvecklar kärnvapen under täckmantel av ett civilt kärnkraftsprogram råder det inte längre några tvivel om.

IAEA- chefen Mohamed ELBaradei har tidigare varnat för att iranierna när de sätter igång sin anrikningsprocess bara kommer vara månader från en atombomb. I samband med att kärnbränsleforskningen i Iran nyligen återupptogs kom ELBaradei med ett nytt uttalande. Budskapet var att IAEA håller på att förlora tålamodet med Irans ovilja att samarbeta om sitt kärnteknikprogram.

Det finns all anledning för det internationella samfundet att oroas. Alltsedan Mahmoud Ahmadinejad valdes vid det omdiskuterade iranska presidentvalet i somras, har hotet från den islamistiska republiken blivit alltmer påtagligt. Den religiöst fundamentalistiske Ahmadinejad har inte bara sett till att den Iranska regeringen numera domineras av personer från den ökända säkerhetstjänsten, Ahmadinejad har också under hösten gjort en rad mycket fientliga uttalanden, inte minst mot staten Israel.

Den iranske presidenten började med att öppet uttrycka att Israel måste utplånas från kartan. Märk att hotet den här gången kommer från ett Iran som håller på att utveckla kärnvapen. Ahmadinejads andra uttalande gällde nazisternas förintelse av judar under andra världskriget. President Ahmadinejad förnekade öppet att denna skulle ha ägt rum, han kallade det hela för en ”myt” som en del av den judiska konspirationen.

Uttalandena är skrämmande men kommer ändå inte i närheten av det faktum att Ahamdinejad inom ett par år, dvs med kärnvapen i hand, på bara några timmar kommer kunna uträtta vad som tog Adolf Hitler sex år, nämligen att förinta en hel judisk civilisation och förgöra dryga sex miljoner människors liv.

Det är tydligt att vi måste agera mot hotet från Iran. Ett första steg efter alla misslyckade försök med förhandling och överenskommelser borde vara att införa stränga handelssanktioner mot Iran. Eftersom landet i dagsläget också bryter mot FN:s allra mest grundläggande regler och bestämmelser bör man även överväga att till och med utesluta Iran ur FN.

Från iransk sida deklarerade landets högste andlige ledare ayatolla Ali Khamenei att man inte har för minsta avsikt att ge upp sitt kärnteknikprogram. Han nämnde att hot om FN-sanktioner mot Iran snarare skulle få motsatt effekt och han bespottade samtidigt västerländska visioner om demokrati och mänskliga rättigheter.

Om inte förhandlingar, eventuella sanktioner eller ens uteslutning ur internationella samfundet biter på regimen i Iran krävs att omvärlden ser sig om efter andra lösningar. Det iranska hotet växer. Att Israel ensamt eller med stöd från andra måste agera och också kommer att agera står klart. Ytterst handlar det om den demokratiska statens fortsatta existens. Väljer Ahmadinejad och Khamenei hellre bomber framför en fredlig förhandling så kommer de garanterat också att mötas av detta. Vi kan räkna med att det bara är en tidsfråga innan Israeliskt flygvapen inleder sina första bombraider mot iranska kärnkraftsanläggningar. Det är dags att visa Iran att vi menar allvar. Omvärlden måste agera!