Strängare straff leder till minskad brottslighet

Svenska kriminologer som Jerzy Sarnecki och den politiska korrektheten har länge hävdat att hårdare straff inte leder till minskad brottslighet. Strängare straff leder dock till minskad brottslighet. Det skrev SVD:s Per Gudmundsson måndagen den 20 juli med rubriken: Strängare straff fungerar visst.  

Fängelsestraffets effekter på brottsligheten är visserligen svåra att mäta. Det är svårt att skilja mellan vad som är resultat av att brottslingen suttit inne och vad som är straffets avskräckande effekt. Den 1 augusti 2006 genomförde dock Romano Prodis socialistiska regering i Italien en amnesti för mer än en tredjedel av landets fångar. Bakgrunden var att fängelserna i Italien varit kraftigt överbefolkade under flera års tid. Sedan denna händelse då dessa kriminella släpptes fria på Italiens gator har en rad intressanta slutsatser kunnat dras.

De som återföll i brott av de som beviljats amnesti i Italien skulle inte bara avtjäna straffet för återfallsbrottet, utan även sitta av den del av det tidigare fängelsestraffet som sluppits tack vare amnestin. Det möjliggjorde att man kunde mäta straffens avskräckande effekt genom att jämföra statistiken för vanliga återfallsförbytare med statistiken för de återfallsförbrytare som hotades av strängare straff på grund av amnestin.

Inte helt oväntat så ökade antalet kidnappningar, bedrägerier, mordbränder och väskryckningar när så många som en tredjedel av landets brottslingar plötsligt släpptes fria. När det gäller bankrånen så ökade dessa med hela 26 procent. Det intressanta var dock att av de fångar som beviljats amnesti så var  de som riskerade en månad längre fängelsestraff  mindre benägna att begå nya brott än de som hotades av kortare fängelstraff. Studierna i Italien visar alltså att hotet om längre straff avskräcker och medför en minskning av återfallsbrottsligheten. Det är intressant.

Det finns säkert experter som det socialliberala etablissemanget kan peka på som säger att hårda straff inte alls har en avskräckande effekt. Det som är intressant är dock att det finns minst ett konkret och verkligt exempel som motsäger dem. 

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) har länge efterfrågat en straffskärpning, framförallt för vålds- och sexualbrott. Det har vi inte gjort för att det skulle leda till minskad kriminalitet utan därför att vi med bestämdhet hävdar brottsoffrets rätt till återupprättelse och att straffen därför på ett rimligare sätt måste stå i proportion till den kränkning som brottsoffret utsätts för.

Att det nu dessutom finns fakta som visar att hårdare straff skulle leda till minskad kriminalitet ökar naturligtvis incitamenten för regeringen att verka för en straffskärpning för vålds- och sexualbrott.

Annonser

19 thoughts on “Strängare straff leder till minskad brottslighet

  1. Ping: Skyttedal på Newsmill: Byt perspektiv och höj straffen « Christian Carlsson (kd)

  2. Det här med strängare straff som avskräckande är inte applicerbart överallt. Dödstraff till exempel. Det hjälper säkert att avskräcka helt vanliga människor från att begå ett brott de sannolikt inte hade begått. Men bord i ett ghetto i Houston, Texas där du som cracklangare har mer sannolikhet att dö än om du sitter i Death Row så blir resonemanget om straff som avskräckande tandlöst. Om du redan riskerar ditt liv varje dag, för att du lever i en sådan miljö, varför bry sig? Samma sak gäller i allmänhet hårdare straff. De som är benägna att begå brott enligt BRÅ är de som lider av störningar eller de som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund. Om du växer upp i en förort och dina valmöjligheter i livet är begränsade på grund av din bakgrund, så är ett långt fängelsestraff säkert värt den riskbedömningen man medvetet eller omedvetet gör. Det spelare ingen roll om det är hårdare eller mildare. Innan man går åt roten till problemet kommer inte brottslighet att försvinna.

  3. Strängare straff som avskräckande metod är inte lika applicerbart överallt. Det håller jag med om. Det spelar givetvis in vilken straffnivå man har att utgå ifrån före en eventuell skärpning.

    Som jag skrivit i inlägget så efterfrågar vi dock inte en straffskärpning för vålds- och sexualbrott för att det skulle leda till minskad kriminalitet. Vi gör det för att vi hävdar brottsoffrets rätt till återupprättelse.

    Det är anmärkningsvärt att brottsoffrets perspektiv eller principen om återupprättelse inte spelar större roll vid svensk straffmätning idag.

    Det är också en stor anledning till att svenska folkets rättsmedvetande väldigt sällan stämmer överens med de straff som våra domstolar utdömer.

    Det är ett problem eftersom det urholkar förtroendet för hela rättsstaten.

  4. Öh?

    Om amnestin ledde till att de blev villkorligt frigivna och därför levde under högre straffhot än andra, varför ökade då brottsligheten?
    Det du skriver leder ju till slutsatsen att högre straffhot INTE fungerar.

  5. Det är inte särskilt förvånande för mig att återfallsbrottsligheten ökar i ett land när en tredjedel av landets kriminella helt plötsligt släpps fria utan att ha avtjänat sina straff.

    Det intressanta i Italien var dock att av de som beviljats amnesti var de som riskerade längre straff om de återföll i brott mindre benägna att begå nya brott än de som riskerade kortare straff. Fängelsestraffets längd hade uppenbarligen en avskräckande effekt.

  6. Tycker inte att man kan avläsa speciellt mycket av Italien fallet. Det var trots allt ekonomer som utförde studien. Låt ekonomer utreda ekonomiska problem, och låt folk som studerat sociologi studera sociologiska problem.

  7. Studien genomfördes av ekonomer men man behöver varken vara ekonom eller sociolog för att se att de som riskerade längre straff var mindre benägna att begå nya brott än de som riskerade kortare straff.

  8. Tycker du inte att det är någorlunda absurdt att de till och med gjorde en kalkyl på den preventiva effekten? Med tillräckligt hårda straff skulle enligt studien brottsligheten till och med bli negativ. Mitt stora problem med faktumet att det var ekonomer som studerade fallet är att de räknar på problemet. De utreder inte faktorerna bakom. Därför har jag svårt att acceptera resultaten utan vidare.

  9. Studien presenterades under namnet ”The Deterrent Effects of Prison: Evidence from a Natural Experiment”. Syftet med studien var att se om fängelsestraffets längd hade någon avskräckande effekt.

    Om man letar efter orsakerna till varför vissa människor väljer att begå brott så ger inte den italienska studien svaren, men det var inte heller dess syfte.

    Vi vet sedan tidigare att en vanlig orsak till att människor hamnar i kriminalitet är att man växt upp under svåra familjeförhållanden. Många gånger har ett drogmissbruk lett in i kriminalitet och på frågan varför unga personer fortsatt att begå brott så är svaret från de själva ofta i efterhand att det inte fanns någon som snabbt och tydligt markerade mot deras felaktiga beteenden.

    Vi kommer aldrig att kunna bekämpa eller förebygga brottsligheten utan att veta dess orsaker.

    Orsakerna föringar dock inte det faktum att de brottslingar som hotades av strängare straff var mindre benägna att återfalla i brottslighet. Studien visar att längre fängelsestraff har en avskräckande effekt.

  10. ”Orsakerna föringar dock inte det faktum att de brottslingar som hotades av strängare straff var mindre benägna att återfalla i brottslighet. Studien visar att längre fängelsestraff har en avskräckande effekt.”

    Utan orsakssambandet så kan man inte dra några riktiga slutsatser från studien. Det skulle krävas fler studier av liknande typ, men de är svåra att få. Anledningen till att man inte kan konstatera att fängelsestraff har avskräckande effekt är ju trots allt bundet till orsakerna. Att återfallsbenägenheten minskat kan bero på hundra andra saker som måste utredas för att man ska kunna få ett trovärdigt svar. Jag skulle ju kunna hävda att om man kastar en sten framåt så trycker gud ner den. Sedan kastar jag stenen 1000 gånger och den faller ju varje gång. Efter säger jag att jag bevisat det. Men det ändrar ju inte faktumet att det är gravitationen som stått för resultatet.

    Det jag vill säga är helt enkelt: Det är inte nödvändigtvis straffen som lett till resultatet. När man med Guiliani i New York satte sin nolltolerans policy trodde folk först att det var straffskalan som lett till förändringen. Men sedan visade kvalitativa studier att det i själva verket hade varit för att polismyndigheten fått mer resurser för att jobba mer flexibelt och att de utökat sin polisstyrka.

  11. Du skriver att det inte nödvändigtvis är straffen som lett till att de som hotats av längre straff varit mindre benägna att återgå till brott.

    Det är sant. Det finns förståss en teoretisk möjlighet att hela resultatet bara är en slump och att resultatet beror på något helt annat.

    Det finns en teoretisk möjlighet att de fångar som hotats av längre straff haft en långt mycket mer ordnad livssituation än andra fångar som begått samma brott och det skulle teoretiskt kunna vara därför som dessa fångar i högre grad undvek att begå nya brott.

    Sannolikheten för att det skulle vara så får var och en bedöma, men den känns inte särskilt stor. Det är inte någon liten studie som genomförts och det handlar inte om om någon liten urvalsgrupp av fångar. Dessutom så var resultatet relativt liktydligt mellan olika grupper. Unga fångar reagerade på samma sätt som äldre fångar exempelvis.

    Det är fråga om en studie som genomförts med en tredjedel av Italiens fångar som underlag. Resultatet talade sitt tydliga språk. De som hotades av längre fängelsestraff var mindre benägna att återfalla i att begå brott.

    Vi kan välja att förneka undersökningen och tro att resultatet bara är en slump eller så kan vi konstatera att straffets längd faktiskt har betydelse och en avskräckande effekt.

    Personligen så tror jag på det som studien visar, att straffets längd faktiskt har en viss avskräckande effekt.

  12. Ja, visst, man KAN tro på studien. Men samtidigt finns det en hel drös studier som inte ger stöd för teorin.

    Jag tror personligen att det handlar mer om att ett land ska ta ställning om vad man vill att sitt fängelsevårdssystem ska vara. Det som bevisat funka bäst är pengar+vård. Med pengar+vård menas då att man rehabiliterar fångar med en hel hög skattepengar. Vi har t.ex. i Sverige segelturerna som skedde för några år sedan. Allmänheten reagerade med oerhörd kritik. Man kan ju inte ge fångarna semester!

    Men bakom all moraliserande ramaskri visade det sig att 20% av fångarna som deltog inte återföll i brott. Inom kriminologi är det enormt bra siffror. Och pengarna som man lagt på dem så tjänas in genom att de inte begår brott igen, och därmed inte tär på samhällets kostnader.

    Min poäng är alltså, att vi har ett medel för att bekämpa återfallsbrottslighet, men hindret är vårt moraliserande över brott. Att vi är så fokuserade på att man ska straffas, eller hämnas, står i vägen för samhällsnyttan.

    Jag tror sist och slutligen inte på hårdare straff som preventivt. Jag har förståelse för att man har hårda straff som allmän prevention, dvs. att man låser in fångar och under den tid de sitter(livstid fast) så kan de inte begå brott. Men det tär på vår ekonomi. Jag kan förstå att man vill tro på hårda straff som preventivt. Det är ju till och med logiskt. Men det är så mycket bakom den riskbedömning som sker innan ett brott begås som gör att den avskräckande effekten marginaliseras.

    Enligt mig leder inte strängare straff till minskad brottslighet. Om du vill läsa en väldigt intressant bok om kriminalitet kan jag rekommendera norska kriminologiprofessorn Nils Christies bok ”Lagom Mycket Kriminalitet”. Det är inte riktigt en avhandling, mer en gammal mans reflektion om hans tid i kriminologins forskning. Han diskuterar väldigt mycket intressant kring samhällets syn på straff och brott.

    /Erik Müller-Sandvik

  13. Erik,

    Som du skriver finns det de som utifrån sina teorier och undersökningar menar att straffets längd helt saknar betydelse.

    Fängelsestraffets effekter på brottsligheten har utan tvekan varit svåra att mäta. Det är svårt att avgöra vad som är resultatet av att en person suttit fängslad och vad som är resultatet av straffets avskräckande effekt.

    Det finns däremot inte någon drös av undersökningar som på något sätt skulle ha bevisat att straffets längd saknar effekt.

    Den situation som uppstod i Italien var på många sätt en unik situation som på ett bättre sätt än andra kunde fungera som ett mätunderlag för att avgöra straffets avskräckande effekt.

    Hårdare straff för vålds- och sexualbrott, det vill säga straff som står i bättre proportion till den kränkning som brottsoffret utsatts för och som kan ge brottsoffret återupprättelse, står inte på något sätt emot en kvalitativ kriminalvård.

    Vi i KDU har länge förespråkat en modell för svensk kriminalvård som mer liknar den kanadensiska modellen. Det skulle innebära straffskärpningar samtidigt som det skulle erbjudas en mer kvalitativ vård och mer betoning på återanpassning i form av studier och arbete samt olika belöningssystem för den som sköter sig och visar att han vill göra rätt.

    Det faktum att vi förespråkar längre straff gör oss inte till förespråkare av en fängelsevistelse och kriminalvård som mest liknar förvaring. Tvärtom. Mer pengar och mer fokus på återanpassning behövs i våra svenska fängelser.

    Vi vill ssamtidigt se hårdare straff. Inte främst för att det skulle minska kriminaliteten. Det är visserligen min mening att straffets längd har en avskräckande effekt, men strängare straff i Sverige kommer förmodligen endast att minska brottsligheten marginellt.

    Vi vill se hårdare straff för att straffen på ett bättre sätt ska stå i proportion till den kränkning som brottsoffren utsätts för. Brottsoffet förtjänar återupprättelse.

    Tack så mycket Erik för boktipset och tack så mycket för en bra debatt!

    /Christian

  14. Visst ska straffen stå i rimlig propotion till brottet. Men att motivera högre straff endast med grund i att brottsoffrens rätt till återupprättelse (ung. vedergällning) är otroligt skevt. Brottsoffrens negligeras i dagens system men frågan är om jag hade mått bättre om min missgörare får 4 och inte 3 år i fängelse? Jag skulle antagligen mått bättre av diverse stödårgärder riktade mot MIG inte gärningsmannen.

    Vidare bortser du från att längre straff (fängelse) skapar farligare brottslingar eftersom straffet ofta innebär ett främjande från samhället och i många fall en ren brottskola. Vilket i förlängningen skapad vadå?

    – Ännu fler brottsoffer. Hur ska vi då ta tillvara deras rätt till upprättelse? Jo genom hårdare straff givetvis. Där fick jag för att jag trodde att KD blivit lite mer moderna!

  15. Matteus,

    Du delar vår syn att straffet ska stå i rimlig proportion till det brott som offret utsatts för. KDU och många med oss menar dock inte att straffen för vålds- och sexualbrott i Sverige står i sådan proportion till den kränkning som den typen av brott utgör.

    Det är svårt att se hur det av oss i det läget skulle vara ”otroligt skevt” att vilja åtgärda problemet genom att höja straffen till nivåer som står i bättre proportion till brottet.

    Om människor inte upplever att straffen står i någorlunda proportion till det brott som man blivit utsatt för så upplever man heller inte att någon rättvisa skipats. Det blir därmed också svårare att förlåta och gå vidare.

    Vi förespråkar stödåtgärder som riktar sig till brottsoffret och vi vill se en kriminalvård i svenska fängelser som fokuserar på återanpassning och som är kvalitativ.

    Du menar dock att ett långt fängelsstraff riskerar att skapa farligare brottslingar och fler brottsoffer? En sådan risk finns visserligen om inte samhället erbjuder en kvalitativ kriminalvård, men vad är alternativet?

    Ska vi föresråka straff som saknar proportion i förhållande till brottet eftersom kriminalvården inte fungerar tillräckligt bra?

    I såna fall skulle vi lika gärna kunna föreslå mildare straff för vålds- och sexualbrott eller inga straff alls eftersom det enligt ditt resonemang skulle leda till mindre farliga brottslingar och färre brott. Det vore orimligt.

    KDU förspråkar inte hårdare straff i alla lägen men vi gör det i dagens Sverige när det gäller vålds- och sexualbrott eftersom vi anser att straffen måste stå i bättre proportion till brottet.

    Det är vår syn. Om det gör oss mer eller mindre ”moderna” spelar mindre roll, men det finns ett starkt stöd bland medborgarna i dagens moderna samhälle för vår åsikt om hårdare straff för vålds-och sexualbrott.

    Tack för ditt inlägg.

    mvh

    Christian

  16. Straffen ska vara kännbara, annars urholkas samhällets respekt för rättssystemet. Att straff ska användas som ett medel för brottsoffrens återupprättelse är dock ingen bra grund att bygga på.

    Vi måste bestraffa på rationella grunder. Hade jag eller någon i min närmaste omgivning drabbats av brott mot liv/hälsa skulle min önskan om straffet för gärningsmannen varit allt annat än rationell.

    Desutom, är det naivt, kanske rent av förolämpande, att tro att ett extra år i fängelse innebär upprättelse för exempelvis ett våldtäktsoffer. Brottsoffer förtjänar samhällets omtanke. Att ”för deras skull” straffa någon annan hårdare är endast en från samhällets sida missriktad uppmärksamhet. Lägg de 1800 kr/dag som en anstaltsvistelse kostar på årgärder riktade till brottsoffren inte gärningsmannen.

    Det relevanta ur ett brottsoffers perspektiv är samhället visar att systemet fungerar genom att fånga in och lagföra gärningsmannen. Att den rättvisa som du hänvisar till skulle infinna sig tillsammans med en högre straffnivå är för mig inte självklart. I många fall nås aldrig denna punkt. I andra kanske det inte alls är offrets önskan att bestraffa gärningsmannen särskilt hårt.

    Jag anser istället att man ska straffa för att förebygga brott. Utifrån den utgångspunkten är det mycket svårt att motivera förhöjda straffnivåer. Det finns studier som visar att hot om fängelse på nivåer överstigande tre år knappt har någon avskräckande effekt överhuvudtaget. I stort är det nog mycket som talar för att upptäcktsrisken i mycket större omfattning än straffnivån verkar avskräckande. Ett exempel: hur många cykeltjuvar är egentligen medvetna om maxstraffet för stöldbrott?

    Till de brott Du i huvudsak hänvisar (våldsbrott och sexualbrott) måste man väga in att ett rationellt beaktande av straffnivåer är osannolikt vid sådant avvikande och orationellt beteende.

    Att öka kvaliten på fångvården för att eliminera de negativa konsekvenser en fängelsevistelse för med sig är en god tanke. Man kan dock inte komma ifrån att fängelse alltid kommer att vara en mycket dålig påföljd. Man separerar en människa från sin familj, sitt jobb (om man bortser från de kortare straffen) och försätter många gånger personen i mycket djup ekonomisk knipa. Sociala band bryts och man skapar istället sig en ny identitet som kriminell, detta oavsett som man ges möjlighet att lära sig slöjda eller inte.

    Kännbarheten i ett straff behöver inte betyda mer tid i fängelse utan kan, enligt min mening, utgöras av höga böter, skadestånd, samt utvidgad samhällstjänst.

    Min poäng är: vi kan inte straffa utifrån vad som känns rätt utifrån vad som fungerar. Tyckare, både bland allmänheten och politiker kommer alltid att finnas men faktum är att strängare straff inte fungerar.

    Du avslutar din kommentar med att er ståndpunkt om strängare straff har brett stöd hos medborgarna. Det må så vara. Vem vinner inte röster på att förespråka strängare tag mot kriminaliteten och hårdare straff. Se man till situationen i USA har många delstater sett en liknande utveckling: populistiska politiker har avlöst varandra, alla skanderar de ut sina löften om skärpta straff inför val. Resultatet har blivit en fångpopulation 10 gånger större än vår (räknat per invånare) samtidigt som brottsligheten är både av allvarligare art och mer utbred.

    Den allmänna opinionen svänger med antalet smaskiga mord som aftonbladet rapporterar om. Detta utom någon som helst koppling till faktisk ökning av brottsligheten. Kanske är definitionen av en modig politiker någon som ibland vågar stå emot en opinion.

    • Skitbra! Håller med dig om allt i kommentaren. Glöm inte heller bort att även villkorlig dom för trams som att skriva hot på fyllan och villan- innebär för korttidsanställda att denne inte blir anställningsbara i 5- 10 år framöver pga dagens krav på att visa upp belastningsregister. Vad är samhällsnyttan med detta, kan man fråga sig. Politiker och annat patrask anmäler ju per parti och minut, vanligt folk som inte tidigare gjort sig skyldiga till ”brott”. Trenden att döma ”näthatare” hårt är inhumant. Sverige är ett inhumant land vad gäller att döma ut straff lika hårt oavsett om ”gärningsmannen” är psykiskt normal, har fast anställning eller har ensam vårdnad om barn och uttryckt sig drastiskt vid stark beroendeställning till makthavare. Bloggare: Läs på hur Svea rike särställer sig jämfört med övriga världen innan du uttalar dina fördomar om att Sverige dömer för milt! Ja- vad gäller våldsbrott döms det alltför sällan men bara pga brist på bevisning. Skitgrejer däremot som vanligt folk gör döms obarmhärtigt hårt! Så hårt att många dömda tar livet av sig! Men media tar inte i detta!

  17. Matteus,

    Du skriver att vi måste straffa utifrån rationella grunder och att det skulle vara rationellt att vid straffmätning bortse från att beakta kränkningen av brottsoffret.

    Utifrån ett naturrättsligt tänkande så framstår en sådan lösning som orimlig.

    Om man begår brott så borde straffet även spegla att man valt att begå brott ett brott som medvetet kränker en annan människa.

    Du skriver att det är naivt och kanske rent av förolämpande att tro att ett extra år i fängelse skulle innebära upprättelse för ett våldtäktsoffer. På samma sätt är det naivt och förolämpande att tro att straffets längd helt skulle sakna betydelse för samma brottsoffer.

    Det är inte heller svårt att förstå att det är lättare för brottsoffret att förlåta och gå vidare om man upplever att straffet står i någorlunda proportion till den kränkning man utsatts för.

    Det strikt ekonomiska perspektivet som säger att vi inte skall ha längre straff på grund av det kostar för mycket är orimligt. Rättvisa kostar och måste få kosta. Det finns inte heller någon motsättning i att stödja brottsoffret, rimliga straff och en kvalitativ kriminalvård.

    Den kanadensiska kriminalvården visar hur längre fängelsestraff på ett framgångsrikt sätt fungerar tillsammans med en kvalitativ och återanpassningsinriktad kriminalvård. Den kanadensiska kriminalvården är erkänd och har fått stor uppmärksamhet internationellt.

    Det viktigaste för rättvisan är naturligtvis att brottslingen lagförs men du tycks underskatta betydelsen för brottsoffret att få känna att straffet står i rimlig proportion till brottet.

    Straffens längd spelar roll för människor, annars skulle inte stödet för straff som står i bättre proportion till brottet vara så starkt. Det var därför som jag tidigare skrev att förslaget om hårdare straff för vålds- och sexualbrott har ett brett stöd bland medborgarna.

    Individual- och allmänprevention bör även fortsatt vara en del av straffmätningen men en sammanvägd bedömning bör göras då man även utgår ifrån perspektivet om brottsoffrets rätt till upprättelse.

    Domstolsförfarandet och straffmätningen kan inte enbart handla om vad som har störst sannolikhet att ”fungera” ur ett individualpreventivt perspektiv. Naturrättsligt tänkande kan omöjligt förminska straffmätningen till att enbart komma att handla om indivdualprevention. Brottsoffret förtjänar också upprättelse.

    Kanske är en modig politiker också någon som vågar stå upp mot etablissemanget och den politiska korrektheten när det rådande inte avspeglar det egna eller folkets rättsmedvetande.

    mvh

    Christian

  18. Vad är definitionen för brott? Ponera att jag här skriver att jag hatar dig och att du ska döden dö inom kort. Ska jag dömas till fängelsestraff för detta? Å

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s