Sverige behöver en stark försvarsindustri

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) vill se ett starkt försvar av Sverige. Vi förstår att ett starkt försvar av Sverige innebär ett starkt försvar av frihet, demokrati och människovärde.

För att ett starkt försvar som är flexibelt och modernt ska vara möjligt krävs en inhemsk försvarsindustri och att vår nationella försvarsmateriella kompetens behålls och vidareutvecklas inom landet. Vi välkomnar därför tanken på en ny svensk stridsflygsatsning.

Den viktigaste uppgiften för försvarsindustripolitiken är utan tvekan att över tid kunna förse den svenska försvarsmakten med materiel. Det bästa sättet att garantera denna förmåga är att ha en inhemsk försvarsindustri som ligger i framkant på tillräckligt många områden för att Sverige ska förbli en intressant säkerhetspolitisk samarbetspart, även i ett läge då det säkerhetspolitiska läget skulle förvärras. Om vi misslyckas med att behålla den försvarsmateriella kompetensen är risken uppenbar att det är vi som hamnar sist i kön i väntan på försvarsmateriel den dag då Europa skulle behöva rusta upp.

Sverige har haft en stark försvarsindustri under lång tid vilket har lett till att vi idag är absolut världsledande på flera områden inom branschen. Det gäller inte minst på stridsflygets område och den  positionen ska vi vara rädda om. Vår spetkompetens har gett oss insyn och samarbetsmöjligheter på försvars- och säkerhetspolitikens område som ett land av Sveriges storlek annars inte hade haft.

Utvecklingskostnaderna på försvarsmateriel är dock höga och ofta riktas kritik mot att materielkostnaderna upptar en för stor del av försvarsbudgeten. Den senaste tidens omfattande nedskärningar inom Försvarsmakten har medfört att den svenska militära marknaden idag är mycket liten. Det svenska försvarets efterfrågan på produkter är helt enkelt inte tillräckligt stor för att på egen hand klara av att täcka kostnaderna för forskning, utveckling och produktion.

Som en följd av detta har vi fått se minskade anslag till forskning och utveckling på området samt även hur Sverige antagit en materiellförsörjningsstrategi som i första hand går ut på direktanskaffning av redan befintliga produkter i något som ska föreställa fri konkurrens mellan utländska och inhemska försvarsindustribolag. Dessa åtgärder syftar till att skapa en billigare och mer effektiv materiellanskaffning, vilket i sig är bra. Problemet är bara att det inte råder fri konkurrens på marknaden eftersom i stort sett samtliga framgångsrika försvarsindustriföretag på ett eller annat sätt får särskilt statligt stöd från sina respektive hemländer.

Med den nya materiellförsörjningsstrategin och de minskade anslagen för forskning och utveckling riskerar vi att skapa en situation där de svenska försvarsindustribolagen kommer att väga mycket lätt på den internationella marknaden eftersom de inte klarar den snedvridna konkurrensen utan motsvarande stöd från den svenska staten. Det är möjligt att den förändrade strategin medför lägre kostnader på kort sikt, men man måste också se till vad som är mest lönsamt för Sverige på lång sikt, inkluderat samhällsekonomiska effekter och det värde det innebär att behålla försvarsmateriell spetskompetens inom landet. Direktanskaffning fungerar säkert bra på vissa områden men reglerna för Försvarsmaktens materielanskaffning behöver ses över för att vi ska kunna försäkra oss om att vi på sikt klarar av att både behålla och vidareutveckla vår försvarsmateriella spetskompetens.

Istället för den nya materielanskaffningsstrategin ser vi internationella utvecklingssamarbeten mellan statligt ägda industrier i Norge och Finland, de privata försvarsindustribolagen i Sverige samt den svenska staten som en del av lösningen på landets försvarsindustriella utmaningar. Därutöver måste svenska försvarsindustriföretag också ges så goda möjligheter som möjligt att verka på den internationella marknaden. Svensk försvarsexport ska även fortsatt vara reglerad och bör självklart endast gå till demokratier, men så länge så sker är ökad försvarsexport ett bra sätt att hämta hem en högre andel av de utvecklingskostnader som är förknippade med den svenska försvarsindustrin.

Sverige behöver skapa långsiktiga förutsättningar för en stark försvarsindustri och en framgångsrik försvarsexport. Det är därför hög tid för en nationell försvarsindustristrategi.   

Christian Carlsson
Försvarspolitisk talesman för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Debattartikeln på Newsmill: Sverige behöver en stark försvarsindustri