Sverige behöver en civilkuragelag

Det är orimligt att rätten att förhålla sig likgiltig till ett drunknade barn värderas högre enligt den svenska rättsordningen än barnets rätt till hjälp. Regeringen borde förpassa utredare Olle Abrahamssons avrådande till papperskorgen och så snart som möjligt införa en svensk civilkuragelag, skriver Christian Carlsson, andre vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet och juridikstuderande vid Stockholms Universitet.

Sverige saknar idag en lagstadgad skyldighet för medborgare att efter egen förmåga hjälpa en medmänniska som befinner sig i nöd. Det är fritt fram att stillatigande se på medan ett litet barn drunknar i en vattenpöl eller medan en berusad man fryser ihjäl i en snödriva utan att det får några som helst rättsliga konsekvenser för den som väljer likgiltighetens väg framför medmänsklighetens.

Denna rättsordning är inte bara oacceptabel utan också något som skiljer oss från våra nordiska grannar och flera andra europeiska länder. Många svenskar har upprörts över detta varför förslaget om en civilkuragelag, med sådan skyldighet att efter förmåga hjälpa nödställda, åter har väckts till liv.

Varje människa har ett ansvar för sig själv, men också ett ansvar för sina medmänniskor. Vi kristdemokrater har därför sedan länge drivit frågan om att införa en civilkuragelag i den svenska rättsordningen. Efter att ha fått med oss de liberala partierna i Alliansen på att utreda frågan presenterade regeringens utredare Olle Abrahamsson ett förslag till lagstiftning under våren. Utredningen SOU 2011:16 valde att avråda från en reglering, men det finns anledning att rikta skarp kritik mot Olle Abrahamssons utredning och dess avrådande.

Utredningen konstaterar visserligen att varje människa har en moralisk skyldighet att hjälpa en nödställd person, men påstår att det inte skulle föreligga något praktiskt behov av en lagstiftning. Hur det kunde komma sig att en 17 årig kvinna våldtogs i en grotta på Husbybadet inför 30 passiva vittnen eller att ett stort antal personer passivt bevittnade hur en 29 årig man sparkades till döds av tre män på Kungsgatan i Stockholm utan att det skulle ha förelegat något praktiskt behov – det låter Abrahamsson vara osagt. Sanningen är givetvis att för dessa brottsoffer förelåg alldeles uppenbart ett praktiskt behov av hjälp från omgivningen. 

Utredningens nästa argument för att avstå från lagstiftning är ett allmänt antagande om att människor som idag är obenägna att hjälpa andra ändå inte i nämnvärd grad skulle påverkas av en lagstiftning. Det stöder han på undersökningar som säger mycket litet och som starkt kan ifrågasättas på grund av dess osäkerhet. Vidare anförs att viljan att vittna skulle kunna komma att försvagas vid införandet av en svensk civilkuragelag. Om detta vet vi dock inget. Det vi vet är dock att detta inte utgjort tillräckligt starkt skäl för våra nordiska grannländer att avstå från en lagstadgad skyldighet att bistå nödställda.

Det starkaste argumentet mot en lagstiftning om man får tro utredningen själv är därför inte heller något av de ovan nämnda utan förklaras istället bäst genom följande citat (SOU 2011:16 s. 12):

”Staten bör så långt det är möjligt ge medborgarna frihet att med ansvar inför  sig själva och sina egna samveten avgöra hur de bäst ska förhålla sig  i moraliska frågor…”

Värdenihilistisk normlöshet är alltså det starka argument som ska hindra införandet av en lagstadgad skyldighet att efter förmåga hjälpa medmänniskor som befinner sig i nöd. Abrahamssons ideologiska skygglappar duger dock inte som argument mot en lagstiftning. All lagstiftning grundar sig nämligen på moral och valet att inte reglera innebär i det här fallet också ett moraliskt ställningstagande.

Det är orimligt att rätten att förhålla sig likgiltig till ett drunknade barn värderas högre enligt den svenska rättsordningen än barnets rätt till hjälp. Därför är det hög tid att bryta med Uppsala skolans värdenihilistiska makthegemoni. Det måste finnas gränser för hur oanständigt människor kan agera också i den svenska rättsordningen. Axel Hägerström må vända sig i graven – men omtanken för våra medmänniskor väger för oss kristdemokrater tyngre. Regeringen borde förpassa utredare Olle Abrahamssons avrådande till papperskorgen och så snart som möjligt införa en svensk civilkuragelag.

 

Christian Carlsson (kd)
Andre vice ordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet,
Juridikstuderande vid Stockholms Universitet
 

Kommentera artikeln på Dagens Juridik: Sverige behöver en civilkuragelag

Annonser

KDU: Fridlys julen – bevara jultraditionerna

Vad passar bättre på Lucia än att sprida KDU:s återkommande julkampanj om att bevara våra jultraditioner:

Jul och lucia är något som de flesta förknippar med högtidlighet och traditioner. Men på senare år har vänsterkrafter försökt avskaffa våra traditionella jul- och luciafiranden.

På vissa håll i Sverige har partipolitiska krafter velat förbjuda luciafiranden eftersom det ansetts vara ”en skönhetstävling”, på andra ställen har eleverna förbjudits att besöka en julmusikal. Nyligen har Skolverket klargjort att det är ”säkrast” att inte hålla skolavslutningar i kyrkan.

Det är dags att säga ifrån! Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet tycker att Lucia, liksom andra julfiranden, är mycket mer än bara skönhet. Goda traditioner är helt enkelt värda att bevara och det är skolorna själva som ska bestämma var skolavslutningarska hållas, inte klåfingriga politiker eller myndigheter.

Tycker Du som vi? Hjälp oss fridlysa julen! Gå med i KDU!

Läs också Göran Hägglund i Expressen: Skolan ska kunna lussefira i kyrkan

Ha ett fortsatt trevligt Luciafirande!

Christian Carlsson
Andre vice ordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) 

KDU: En soldats skildringar från Afghanistan

Gula bandetKristdemokratiska Ungdomsförbundet

En medlem i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) och soldat inom ramen för FS 22 förmedlar från och med idag sina skildringar av den svenska insatsen i Afghanistan på www.stodvarasoldater.se

– KDU tog år 2009 initiativ till hemsidan för att uppmärksamma svenska män och kvinnor i utlandstjänst. Syftet var att belysa de insatser våra soldater genom åren gjort för att försvara friheten, demokratin och människovärdet hemma och utomlands, säger Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU.

– Vi har flera medlemmar som deltagit i internationella insatser och när nu flera av våra medlemmar väljer att tjänstgöra i Afghanistan är vi stolta över dem, men också över att kunna förmedla en av soldaternas personliga upplevelser av insatsen, fortsätter Christian Carlsson.

– I den här serien av krönikor från Afghanistan hoppas jag kunna förmedla en bild av vad vi faktiskt gör i Afghanistan. Förhoppningsvis kan jag bidra med åtminstone någonting som är till gagn för andra och öka medvetenheten om situationen i Afghanistan, avslutar KDU:aren som precis påbörjat sin Afghanistaninsats.

För mer information

Christian Carlsson
Andre vice ordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)
christian.carlsson@kdu.se
076-893 71 55

Erik Unogård
Webbadministratör för
http://www.stodvarasoldater.se
erik.unogard@kdu.se
070-374 57 63