Fler jobb och starkare familjer

Alliansen måste fortsätta göra upp med det höga skattetryck som gör att många familjer lever med knappa ekonomiska resurser i vårt land, skriver Christian Carlsson och Christer Broström, i Nya Wermlandstidningen.

När Alliansen vann valet 2006 påbörjades viktiga reformer för ökad frihet, personligt ansvar och ett bättre företagsklimat. Skatten på arbete har sänkts genom jobbskatteavdraget och det har blivit mer lönsamt att arbeta. Samtidigt har det blivit billigare för företagen att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter. Det här har varit bra för Sverige. Jobbskatteavdraget har resulterat i långt mer än 100 000 jobb och över 200 000 har gått från utanförskap till sysselsättning sedan 2006. Detta trots djup finanskris och kraftig lågkonjunktur.

En rad skatter har också avskaffats. Till dessa hör förmögenhetsskatten som gjorde att kapital som kunnat investeras i svenska företag och nya jobb istället flydde utomlands. Till dessa hör också den statliga fastighetsskatten som tvingade äldre människor att flytta från hus och hem på grund av att taxeringsvärdena kunde skjuta i höjden då grannen röjde bort skog eller renoverade fastigheten. Socialdemokraternas skattepolitik var på många sätt ovärdig.

Sedan Alliansen tillträdde har vi sänkt skatten och samtidigt har skatteintäkterna ökat. Skattesänkningarna har därför varit en stor framgång. Sverige har dock fortfarande bland världens högsta skatter på arbete. Därför är det fel att finansminister Anders Borg (M) krävt stopp för fortsatta skattesänkningar. KDU vill fortsätta sänka skatterna – och vi vill göra det ordentligt. För oss handlar dock inte sänkta skatter enbart om att skapa fler jobb och få fart på ekonomin. Sänkt skatt ger också större frihet och starkare familjer.

Sänkta skatter skapar också förutsättningar för starkare familjer. Många familjer är vardagshjältar som sliter hårt för att få livspusslet och ekonomin att gå ihop. Mer än var tionde värmlänning hade för ett par år sedan haft problem att betala sina räkningar i tid under det gångna året och var sjätte person i landet uppgav samtidigt till SCB att man skulle ha svårt att klara en oförutsedd utgift på 8 000 kronor.

När tiden är knapp och de ekonomiska resurserna alltför begränsade uppstår lätt bråk om tid och pengar. Vi måste därför fortsätta göra upp med det höga skattetryck som gör att många familjer tvingas leva med knappa ekonomiska resurser i vårt land. Välfärd är också att ha pengar kvar i plånboken när skatten är betald och verklig trygghet handlar om att kunna bygga upp ett eget sparande, att stå på egna ben och kunna planera sin framtid med den man älskar. Fler människor måste ges förutsättningar att ta höjd för oförutsedda utgifter. Därför är vårt budskap tydligt. Alliansen måste fortsätta att sänka skatterna. Självklart för fler jobb – men också för starkare familjer!

Christian Carlsson

Vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Christer Broström

Ordförande för KDU Värmland

Läs och kommentera debattartikeln på NWT:s hemsida: Fler jobb och starkare familjer

Annonser

Sverige behöver en högre ambition med integrationen

Målet för integrationspolitiken kan inte stanna vid svenska språket eller ett arbete. Invandrarens identifikation som svensk och ansvarskänsla inför samhällsgemenskapen måste istället vara det övergripande målet, menar Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) i Svensk Tidskrift.

Invandringstakten till Sverige är i dag mer än dubbelt så hög som för tio år sedan och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) utgjorde personer med utländsk bakgrund drygt 20 procent av befolkningen år 2013. På grund av fruktansvärda situationer i omvärlden söker allt fler asyl i Sverige och allt fler får också bifall. Under 2013 stod Sverige ensamt för cirka 20 procent av alla beviljade asylansökningar i EU. Närmare 26 400 flyktingar beviljades under förra året asyl i Sverige enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Det är 300 fler än antalet i Tyskland och ungefär dubbelt så många som i Storbritannien. Faktum är att inget land i Europa beviljade så många asylansökningar som Sverige. Det totala antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige uppgick dock till 116 587 personer under samma period, varav de allra flesta var anhöriginvandrare.

Invandring utgör på många sätt en tillgång för Sverige. Vi behöver bli fler som arbetar för att vi ska klara vår framtida välfärd. Det är dock ingen hemlighet att ovan nämnda utveckling samtidigt gör att vårt land ställs inför en rad utmaningar. Vi har under lång tid haft stora problem med att integrera invandrare i det svenska samhället och mot bakgrund av det ser vi att invandrings- och integrationsfrågorna vuxit i betydelse för stora grupper medborgare. Allt fler medborgare har börjat ställa frågan vad som är målet med integrationspolitiken och vart svensk invandringspolitik egentligen är på väg.

Det är i ett sådant läge oroväckande att ”integration” och ”integrationspolitik” har blivit överflödiga begrepp för vissa politiker och opinionsbildare. Socialdemokraternas partistyrelse skrev exempelvis i ett motionssvar till sin egen kongress att ”Integration är ett problematiskt begrepp som partistyrelsen helst inte vill använda”. Det är att förringa betydelsen av en integration värd namnet.

Ett annat exempel på det är Kifah Qasem Mohammads artikel på DN debatt den 30 juli 2014 där han argumenterar för en stat som avskaffar alla gemensamma referensramar som samlat det svenska samhället och i stället förhåller sig fullständigt neutral till kultur, religion och tradition. Konsekvensen skulle bli att det offentliga inte längre får markera ut högtider som jul och midsommar och i skolorna kommer man inte längre att få sjunga traditionella sånger och psalmer. På det särskilda boendet som drivs av kommunen måste påskbordet dras in och det gula korset som står tecknat på Sveriges fana skulle bli en omöjlighet.

Väljarna förtjänar mot bakgrund av ovanstående svar på sina frågor om svensk invandrings- och integrationspolitik. Om inte alla partier är tydliga med sin syn på invandring eller vad som är målet med svensk integrationspolitik är det föga värdefullt att vare sig diskutera invandringens volym eller språk- och medborgarskapstest, instegsjobb, ytterligare satsningar på svenska för invandrare (SFI) eller helt andra reformer som skulle kunna leda till en bättre integration.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) förespråkar inte fri invandring, men vi är inte heller för stängda gränser. Vi anser att det faktum att människor bosätter sig i Sverige för att arbeta och forma sin framtid är något positivt. Det är med vår människosyn också självklart att Sverige precis som andra länder har ett moraliskt ansvar att erbjuda skydd åt människor som flyr undan krig och förföljelse tills det att de kan återvända. Om de därefter hellre väljer att stanna i Sverige för att arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd istället för att återvända hem så välkomnar vi det och förväntningarna på dem blir då desamma som för andra invandrare.

Vad gäller integrationspolitiken instämmer vi i att svenska språket och arbete är nycklar till en god integration, men vi är också tydliga med att målet med integrationspolitiken inte kan stanna vid kunskap i svenska språket eller ett arbete. Sverige behöver en högre ambition med integrationen. Det långsiktiga målet måste istället vara att de som invandrat till Sverige integreras med det svenska samhället på ett sätt som gör att personerna i fråga 1) identifierar sig som svenskar, 2) känner ansvar för samhällsgemenskapen och 3) tar till sig vår gemensamma västerländska värdegrund. För oss är det självklart att samhällsgemenskap ska vara vägledande för integrationspolitiken.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundets mål med politiken är att varje människa ska få möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential i gemenskap. Vårt mål är också ett samhälle där det råder solidaritet mellan människor och ansvarskänsla för gemenskapen. En sådan samhällsgemenskap rymmer etnisk och kulturell mångfald, men den måste också vila på en fast värdegrund. Det finns vissa grundläggande värden som alla som vill forma sin framtid i Sverige måste ställa sig bakom för att vår samhällsgemenskap ska klara av att hålla samman – värden som inte är förhandlingsbara. Det handlar om alla människors lika värde, demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet, varje människas rätt att få möjlighet att förverkliga sin potential och rättsstatliga principer.

Den som invandrat till Sverige utan att ställa upp på dessa grundläggande västerländska värderingar kan omöjligt räkna med att betraktas som en integrerad del av Sverige. Det är en helt avgörande gränsdragning för framgång för såväl den som invandrar till vårt land som för det svenska samhället som helhet. De kulturrelativistiska resonemang som säger att ”det finns inte bra och dåliga kulturer utan bara olika kulturer” är redan förbrukade. Påståendet leder inte bara svensk integrationspolitik mot en avgrund. Det är också felaktigt, vilket blir extra tydligt med beaktande av företeelser som hederskultur och sharialagar.

Vi kristdemokrater har talat om samhällsgemenskap som ett centralt begrepp sedan partiet bildades och redan Edmund Burke såg vikten av denna känsla av gemenskap för att främja medmänsklighet och offervilja i ett samhälle. Samhällsgemenskap är dock ingenting som uppstår ur tomma intet och det är inget som kan reduceras till arbetslinje, funktionalitet, språkkunskaper eller rättsstatliga principer. Också våra gemensamma referensramar – våra traditioner, vår historia och vår kultur spelar en stor roll.

Det krävs kraftansträngningar för att Sverige bättre ska lyckas med sin integrationspolitik. Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället fungerar som värdefulla nycklar till integration men KDU menar också att vår kultur och svenska traditioner i högre grad skulle kunna fungera som verktyg. Det är nämligen vår övertygelse att förståelse för det egna samhällets historia, traditioner och kultur både underlättar integration in i det nya samhället och får samhällsgemenskapen att stå sig starkare.

Vi har alla i egenskap av politiker, arbetsgivare, skolkamrater, föreningsaktiva, medborgare eller medmänniskor ansvar för att se till att ovan nämnda nycklar till integration och den svenska samhällsgemenskapen erbjuds. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet menar dock att invandrarens identifikation som svensk, medborgarens ansvarskänsla inför samhällsgemenskapen och dess fasta värdegrund i fortsättningen måste vara det övergripande målet för såväl regeringens integrationspolitik som vår gemensamma strävan mot ett Sverige som håller samman.

Christian Carlsson,vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Läs och kommentera debattartikeln på Svensk tidskrifts hemsida: Sverige behöver en högre ambition med integrationen

Extrem förföljelse av kristna

Världen kan inte bara se på när de kristna minoriteterna hotas, förföljs och mördas. Det skriver Sara Skyttedal, Christian Carlsson och Hugo Fievet från Kristdemokratiska Ungdomsförbundets förbundspresidium.
 

Situationen i stora delar av mellanöstern är allt annat än stabil och fredlig. Den allra mest akuta och alarmerande situationen just nu får sägas vara den i Irak och Syrien. Islamiska staten (IS) bedriver en regelrätt etnisk rensning. Mest utsatta är de kristna minoriteterna. Människor fördrivs från sina hem, män mördas, kvinnor tillfångatas och våldtas. Ibland pressas människor att välja mellan att fly, tvångskonvertera eller bli avrättade. Korsfästelse är ett sätt som kristna konvertiter avrättas på. Fanatiska jihadister mördar på de mest bestialiska sätt människor vars enda vilja är att utöva den tro man bekänner sig till.

Att detta drabbar just kristna är ingen slump. Utvecklingen har tyvärr pågått under längre tid. För hundra år sedan var 9,5 procent av befolkningen i Mellanöstern och Nordafrika kristna. 2012 var den siffran 3,8 procent (Enligt Pew Forum). Förföljelse och förtryck är inte hela anledningen till detta, men det är tyvärr vanligt att de kristna minoriteterna inte får sina rättigheter tillgodosedda. Detta gäller på många håll i Mellanöstern. Det kan handla om sämre juridiskt skydd i jämförelse med majoritetsbefolkningen, men ibland rör det sig om ren förföljelse.

Många är vi som hade hoppats att den arabiska våren skulle leda till demokratisering och reformer i regionen till gagn för alla. Tyvärr har detta inte blivit fallet. I många länder har tvärtom gamla konflikter – som undertryckts av auktoritära regimer – kommit upp till ytan. Resultatet har blivit instabilitet och skyddet för de kristna minoriteterna har blivit än sämre. IS är det mest extrema uttrycket för förföljelserna av kristna.  I värsta fall kan detta resultera i att kristendomen helt försvinner från Mellanöstern, platsen där religionen har sina rötter.

Även utanför mellanöstern är kristna en utsatt grupp. En undersökning som gjorts av International Society for Human Rights drabbar 80 procent av all religiös förföljelse troende kristna. Detta är en problematik som det sällan pratas om. Det tycks finnas en beröringsskräck inför frågan i västvärlden. Detta kan vi kristdemokrater aldrig acceptera.

Det krävs nu att världens demokratier agerar. Vi får inte tiga inför det som håller på att hända. På alla nivåer måste utvecklingen mötas. EU, FN och Sverige som land måste göra aktiva insatser för att öka respekten för religionsfriheten i världen. Vi måste utöva påtryckningar mot de länder där de kristna minoriteterna är som mest utsatta som i Egypten, Syrien och Irak. Detta kan ske både via diplomati och med hjälp av biståndet.

USA har dessutom nyligen inlett militära aktioner mot IS i Irak. Det är sorgligt att situationen kräver det, men i den akuta situationen är det nödvändigt och KDU välkomnar därför insatserna. Vid behov bör också andra länder, även Sverige, sluta upp militärt till stöd för de som förtrycks i regionen. IS militära framgångar är ett allvarligt hot som måste bekämpas och deras bestialiska terror måste stoppas. Vi människor har ett moraliskt ansvar också för våra medmänniskor i andra länder.

Världen kan därför inte bara se på när de kristna minoriteterna hotas, förföljs och mördas. Vi måste gripa in till människovärdets försvar. Det krävs handling nu.

Sara Skyttedal, förbundsordförande, KDU

Christian Carlsson, 1:e vice förbundsordförande, KDU

Hugo Fiévet, 2:e vice förbundsordförande, KDU

Läs och kommentera artikeln på Dagens hemsida: KDU: Extrem förföljelse av kristna

SVT:s valkompass 2014

CC

Det är väldigt peppande och inspirerande att flera redan hört av sig och sagt att jag bäst motsvarar deras åsikter på SVT:s valkompass inför riksdagsvalet 2014. Det känns riktigt skoj. Här presenterar jag mina svar så att du kan läsa mer om mig och min politik. Om du håller med så rösta på mig den 14 september!

Här kan du också läsa SVT:s presentation av mig: Christian Carlsson, Kristdemokraterna

Presentera dig själv

Jurist, 27 år, bor i Bromma, jobbar som politisk sekreterare i Solna stad, är vice ordförande i KDU Sverige och representerar KD i Stockholm Business Region AB. Om jag får ditt förtroende kommer jag att arbeta för ett Sverige som skapar förutsättningar för starka familjer genom valfrihet i barnomsorgen och en skattepolitik som ger välfärd i form av mer pengar i plånboken när skatten är betald. Jag kommer att arbeta för ett samhälle där brottsbekämpning prioriteras och rättvisan står i centrum för rättspolitiken men också för att Sverige ska vara ett möjligheternas land med en växande ekonomi, där små företag växer sig starka och jobben blir fler. För mig är det självklart att samhället är större än staten och att politiken har sina gränser, men också att det krävs ökat politiskt ansvar när det kommer till vissa helt avgörande frågor som att säkerställa rikets försvar.

Varför ska man rösta på dig?

Det behövs företrädare i riksdagen som kämpar för att stärka människors och familjers egenmakt, en rättspolitik med rättvisan i fokus och mer företagsamhet i Sverige. Jag kommer också att arbeta för ett värderingsskifte för att minska ungas psykiska ohälsa och för att stärka Sveriges försvar.

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?

  1. Starkare familjer – valfrihet i barnomsorgen och utrymme i människors privatekonomi.
  2. Rättspolitik – fler poliser, bättre brottsofferstöd och hårdare straff för vålds- och sexualbrott.
  3. Starkare försvar – ökade försvarsanslag, stärkt nationellt försvar, värdig veteranpolitik och utred Nato-medlemskap.

Läs mer

Offensiv politik för att rädda Östersjön

CC

Det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

De senaste veckorna har vi åter nåtts av nyheten om en explosionsartad algblomning som breder ut sig i norra Östersjön. De återkommande algblomningarna som drabbar Östersjön sommartid beror bland annat på övergödning av fosfor och kväve från avlopp och jordbruk och det har gått så långt att stora delar av vårt känsliga hav i öster drabbats av bottendöd. 

Det står klart att det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet. Sverige ska gå i täten för att ta gemensamt ansvar för Östersjöns miljö och det är därför bra att vi har varit pådrivande för tillkomsten av EU:s Östersjöstrategi. Östersjön är därmed pilotområde för mellanstatligt havsmiljösamarbete i enlighet med EU:s marina direktiv. Det räcker dock inte.

Vi måste också satsa resurser på det gemensamma EU-samarbetet kring situationen i Östersjön och vi måste få med Ryssland mer i samarbetet kring Östersjön. Ryssland är inte enbart det stora hotet när det kommer till det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, utan också en stor del av problemet när det kommer till Östersjöns miljö. Därför måste också Ryssland involveras. Kuststaterna kring Östersjön borde solidariskt finansiera vissa kostnadseffektiva miljöåtgärder som skulle kunna gynna miljön i Östersjön.

Det finns många viktiga och akuta åtgärder som behöver vidtas för att rädda Östersjön, men några av de viktigaste är att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas på ett sätt så att inte övergödningen fortsätter. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill exempelvis pröva ett system med överlåtbara utsläppsrätter för kväve och fosfor för att stoppa övergödningen.

För att motverka obalans i ekosystemen och att bevara den biologiska mångfalden är fiskepolitiken ett viktigt verktyg och det är positivt att regeringen varit pådrivande inom EU för att de vetenskapliga rekommendationerna ska vara vägledande för fiskepolitiken och KDU anser att EU:s fiskepolitik dessutom ska vara baserad på ett äganderättsbaserat system så att ingen ska kunna smita undan ansvaret om man fiskat ut haven.

Något annat som behövs är ett kraftfullt batteri för att minska oljeutsläppen. Årligen rapporteras ett hundratal utsläpp men bara ett fåtal åtalas. KDU menar att det är självklart att all tankrengöring måste ske vid hamn och att oljeborrning i Östersjön ska vara förbjudet och från och med 2015 införs förbud mot att transportera bunkerolja direkt innanför ytterskrovet. Den som bryter mot detta bör få kännbara straff. Bötesbeloppen för oljeutsläpp bör höjas rejält och utsläpp av olja till havs ska dessutom vara belagt med strikt skadeståndsansvar. Man ska alltså få betala skadestånd oavsett om utsläppet orsakats med avsikt eller av oaktsamhet. För att fler ska kunna ställas till ansvar anser vi att olja som transporteras till havs skall märkas med DNA så att det går att spåra från vilket fartyg oljeutsläpp skett.

Avslutningsvis måste det förebyggande arbetet förstärkas. Teknikbistånd till andra länder så att de exempelvis kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende är ett verktyg, men utöver det behöver beredskapen för potentiella mijökatastrofer i östersjöområdet höjas. Så minimerar vi skadeverkningar från bl a oljeutsläpp när de väl sker och på så vis skapar vi också förutsättningar för ett friskare Östersjön för våra barn och barn barn. En röst på Kristdemokraterna den 14 september är en röst för att rädda Östersjön.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU Sverige

Sverige ska alltid ha ett starkt försvar

fpa.jpg

På Försvarspolitisk arena under Almedalsveckan 2014 fick jag möjlighet att delge min syn på Kristdemokraternas försvarspolitik. Medverkade gjorde också försvarsutskottets Mikael Oscarsson (KD). Nedan följer mitt inledningsanförande och också en länk till den webbsändning som direktsände hela seminariet.

Det är ingen hemlighet att Kristdemokratiska Ungdomsförbundet hade önskat mer av Alliansregeringens försvarspolitik. Sverige är bra på mycket. Vi har högst sysselsättningsgrad i EU och världens bästa äldreomsorg – men det är ett underbetyg att försvarsförmågan inte duger till att försvara vårt land.

Mot den bakgrunden är det åtminstone positivt att Kristdemokraterna gått på djupet med försvarsfrågan. Man pekar nu tydligt på brister och har utvecklat sin egen försvarspolitik i helt rätt riktning.

Utgångspunkten för en kristdemokratisk försvarspolitik måste vara att Sverige alltid ska ha ett starkt försvar. Orsaken är dels insikten att vi lever i en ofullkomlig värld, att människan har en förmåga till både ont och gott och att vi aldrig med säkerhet kan veta vad omvärlden har för avsikter eller vilka försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar vi ställs inför imorgon.

Men orsaken är också något så enkelt som att vi anser att Sverige – vår demokrati, frihet, våra västerländska värderingar och människorna som bor här är värt att kunna försvara. Ett starkt försvar av Sverige innebär också ett starkt försvar av friheten, demokratin och människovärdet och därför är det så självklart för oss kristdemokrater att stå upp och arbeta för detta.

Sverige ska ha ett starkt och fungerande försvar som både kan ge och ta emot hjälp. Det är därför både bra och nödvändigt att regeringen brutit med trenden av nedskärningar och att man istället föreslår ökade försvarsanslag. Den enda relevanta invändningen mot den successiva ökningen skulle väl kunna vara att de 5,5 miljarderna redan hade behövt vara på plats.

KDU vill öka Sveriges närvaro i Östersjön och på Gotland, att förbanden blir större och starkare, att de övar mer tillsammans samt att bristen på exempelvis luftvärn och artilleri åtgärdas. Sverige måste utveckla en värdig veteranpolitik och det behövs omfattande reformer för att få ordning på personalförsörjningen. KDU är som enda ungdomsförbund i Alliansen motståndare till omläggningen från värnplikt till det nya frivilligförsvaret.

Avslutningsvis vill jag vara tydlig med att KDU givetvis också inser att Sverige måste samarbeta med andra. Vi välkomnar därför Kristdemokraternas förslag om att förutsättningslöst utreda ett svenskt medlemskap i Nato. Vi är själva övertygade om att ett svenskt Nato-medlemskap är vägen framåt och vi anser att Sverige hör hemma i Nato.

Christian Carlsson, vice ordförande KDU Sverige

Se webbsändningen från Försvarspolitisk arena (ca 16 min in i klippet och min medverkan från ca 21 minuter): Kristdemokraternas försvarspolitik

Debattartikel i ämnet publicerades i tidningen Kristdemokraten 2014-07-15