Befria våra lärosäten

CC_Sikström

Det är tid för befriande reformer som skapar förutsättningar för självständiga lärosäten och en högre utbildning i världsklass, skriver Christian Carlsson (KDU) samt David Sikström och Ryan Jones (KSF).

Sverige har en lång tradition av högre utbildning i världsklass. Den har öppnat möjligheter för den som strävat efter bildning och personlig utveckling, men också skapat förutsättningar för en stark ekonomi och god välfärd eftersom den främjat företagande och tillväxt. Vi har dock sett en omvälvande internationalisering inom högre utbildning och våra lärosäten kommer att få svårt att hävda sig om vi inte förmår att anpassa oss efter nya förutsättningar. Svenska lärosäten är redan på efterkälken och konkurrenskraften förbättras inte av att de dras med hämmande statlig styrning, kostsam byråkrati och underfinansiering. Det är tid för befriande reformer som skapar förutsättningar för självständiga lärosäten och en högre utbildning åter i världsklass.

För att hålla en hög nivå av forskning och högre utbildning måste det finnas tillräckliga resurser, men de måste också användas rätt. Om allt mer av resurserna går till annat än forskning och undervisning försämras kvaliteten. Lärosätena måste därför befrias från onödig byråkrati och statlig styrning. Vi vill minimera antalet styrdokument, policys och detaljregleringar om studentinflytande och återrapportering. Minskad byråkrati möjliggör minskad administration och mer resurser till forskning och utbildning.

Ur ett kristdemokratiskt perspektiv har den högre utbildningen och forskningen tre funktioner. Det handlar om att erbjuda människor möjlighet att söka kunskap, att samla forskare och utbilda medborgare på ett sätt som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välstånd samt att granska och reflektera över samhället och den offentliga makten. Universiteten fyller alltså en grundläggande funktion i samhällets maktdelning och får inte störas av lojalitet gentemot staten. Vi vill därför se självständiga lärosäten, finansierade genom icke-styrda anslag från staten. Utöver det ska de vara fria att åta sig forsknings- och utbildningsuppdrag från stat, kommuner och företag. Lärare och forskare ska ha majoritet i universitetsstyrelserna och akademiker – inte politiker, ska tillsätta rektorer och högskolestyrelser. Lärosäten bör dessutom använda sig av egna antagningsprocesser så länge de inte diskriminerar genom kvotering eller positiv särbehandling. Sverige har idag en av världens mest stelbenta antagningsprocesser till högre utbildning och det är dags att göra den mer flexibel så att det i högre utsträckning blir möjligt att använda sig av exempelvis intervjuer i antagningsprocessen.

KDU och KSF anser att fler svenska lärosäten skulle behöva bedrivas i privat verksamhetsform för att möta konkurrensen från omvärlden. Det handlar om att omvandla befintliga lärosäten, men också om att underlätta nyetableringar av privata lärosäten. En mångfald av huvudmän minskar den statliga styrningen och främjar kvalitet och den nuvarande myndighetsformen begränsar dessvärre universitetens möjlighet att flexibelt samverka med andra samhällsaktörer för att främja tillväxt och vetenskapliga framsteg. I Danmark, Finland och Österrike har redan genomförts reformer för att öka akademins självständighet. Nya verksamhetsformer har etablerats i omvärlden för att underlätta för lärosäten att finna finansiering, ingå samarbetsprojekt samt att agera snabbt och självständigt när det kommer till ekonomi och förvaltning. Självständiga lärosäten och reformer som öppnar för nya verksamhetsformer är en förutsättning för att Sverige åter ska nå en högre utbildning i världsklass. Tiden är dock knapp och därför behöver debatten om autonomi, självständiga lärosäten och högskolstiftelser återupptas med förnyad kraft.

Allt fler av de bästa universiteten i världen öppnar nu filialer i andra länder. Vi vill därför se över regelverket för att underlätta nyetablering av såväl svenska som utländska universitet och högskolor i Sverige. Internationella toppuniversitet bör dessutom bjudas in. Idag krävs stora investeringar för att komma i fråga för tillstånd, men sådana är svåra att finansiera utan att veta om man får något tillstånd. Att öppna för nya och internationella aktörer skulle skapa nya forskningsmiljöer och nya möjligheter för såväl studenter, forskare som näringsliv är centralt för att vässa kvaliteten och stärka konkurrenskraften.
Högre utbildning och forskning i världsklass är avgörande för om Sverige ska vara ett attraktivt land för företagande och jobb och med en hög välfärd också i framtiden. Kraven i den globala ekonomin blir dock allt tuffare och Sverige måste hänga med i internationaliseringen. Det är därför upp till bevis för minister Hellmark Knutsson. Sverige har inte råd att vänta på en borgerlig regering. Reformer som befriar våra lärosäten måste börja levereras redan nu.

Christian Carlsson
Vice ordförande och utbildningspolitisk talesperson
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

David Sikström,
Valberedningens förslag till ny förbundsordförande för
Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)

Ryan Lundqvist Jones
Andre vice förbundsordförande för
Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)

Uppsla Nya Tidning (UNT): Befria våra lärosäten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s