Jämställdhet i skolan

IMG_0189-0

För oss handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval, oavsett kön. Det handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall.

Vid torsdagens möte med utbildningsnämnden behandlades ett remissvar till ”Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86”. Betänkandet berör frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män, och flera relevanta perspektiv förs fram. Sveriges kommuner har exempelvis ett stort ansvar som arbetsgivare när det kommer till att kartlägga och bekämpa osakliga löneskillnader och diskriminering på arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås också att ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning ska utformas. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklar del av den värdegrund som ska genomsyra hela skolans verksamhet och ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning kan också vara positivt, under förutsättning att det utformas på rätt sätt och med rätt utgångspunkt.

För oss kristdemokrater handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval och forma sin vardag, oavsett kön. Vi ser även stora fördelar med en jämnare könsfördelning inom exempelvis gymnasieskolans program och inriktningar samt vid svenska universitet, men vi vill samtidigt betona att jämställdhet främst handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall mellan de stora kollektiven.

Det faktum att  SOU 2015:86 kritiserar den nuvarande föräldraförsäkringens utformning är beklagligt och vittnar dessvärre om att Jämställdhetsutredningen delvis genomsyras av en annan syn på jämställdhet än vår egen. Samtidigt ställer vi oss mycket kritiska till utredningens förslag om att införa en ny jämställdhetsmyndighet. Mer behöver göras på området, men vi delar inte alls uppfattningen att ytterligare en statlig myndighet är vad Sverige behöver för att öka jämställdheten.

Christian Carlsson (kd), Gruppledare i Utbildningsnämnden

Annonser

Mer auktoritet i klassrummet

CC

”Sverige ska ha kompetenta lärare som kan inspirera eleverna till kunskap, men det ska också vara lärare som förmår att hålla ordning och reda klassrummet”. Det skriver Christian Carlsson, vice ordförande för KDU.

Sverige behöver stärka lärarnas roll i klassrummet för att vända de sjunkande skolresultaten. Detta har OECD slagit fast. Idag är det alltför ofta stökigt vilket gör att eleverna inte får den studiero som behövs. Nära var tredje elev i årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2 upplever att de inte har studiero på lektionerna, och det är oacceptabelt att andelen elever som upplever sig bli störda av andra elever på nästan varje lektion fördubblades mellan åren 2006 och 2012.

Så här kan vi inte fortsätta att ha det. Sverige ska ha kompetenta lärare som kan inspirera eleverna till kunskap och leda klassen framåt, men det ska också vara lärare som förmår att hålla ordning och reda klassrummet. Det behövs därför åtgärder som kan få fler av landets lärare att visa mer auktoritet i klassrummet.

Det är för det första viktigt att landets skolor erbjuder höga lärarlöner och karriärmöjligheter för lärare så att fler duktiga personer söker sig till läraryrket, men det behövs också ett särskilt antagningsprov och ett lämplighetstest till lärarprogrammet. Detta för att säkerställa förkunskaperna och kompetensen hos de som ska utbildas.

För det andra behöver lärarstudenter i högre grad utbildas i ledarskap och konflikthantering. Det är nämligen inte bara ledarskapet bland skolledare som behöver stärkas utan också lärarnas ledarskap i klassrummet. Utbildning i ledarskap och konflikthantering skulle även kunna underlätta vardagen för många av landets redan befintliga lärare, varför huvudmän och enskilda skolor bör fästa särskilt stor vikt vid den sortens vidareutbildning.

Avslutningsvis så är ett konsekvent förhållningssätt i förhållande till elever och föräldrar vid en skola helt avgörande för lärarnas auktoritet. Det handlar om att skolan i ord och handling måste förmedla samma normer, värderingar och ordningsregler, oavsett klassrum eller viken lärare som undervisar, men det kan också handla om en så enkel sak som att manifestera skolans enighet och professionalitet genom en gemensam klädkod för lärare. Klädkod har visat sig underlätta när det kommer till att vinna förtroende och klädsel har betydelse för identitetsskapande och vilka värderingar som sätts på skolan. Det kan både förstärka lärarnas auktoritet och skolans identitet.

Om regeringen inte gör mer för att Sverige ska få bättre lärare, dvs. lärare som inspirerar till kunskap, leder till framgång, visar auktoritet och håller ordning och reda i klassrummet, då riskerar skolans problem att förvärras och de sjunkande skolresultaten att fortsätta. Elevernas viktigaste resurs är läraren och därför måste vi fortsätta att satsa på lärarna. Så satsar vi också på eleverna, det gör Sverige starkare och vår framtid ljusare.

Värnplikt är rättfärdigt

CC

”Alla medborgare har en självklar moralisk skyldighet att ställa upp och försvara vårt fria samhälle och människorna som bor här. Det är också rättfärdigt om den skyldigheten återspeglas i lagen i form av värnplikt”, skriver Christian Carlsson (KDU) i Aftonbladet.

REPLIK. Det vore bra om värnplikt återinförs i någon form, det anser 72 procent av svenskarna enligt DN/Ipsos. Inställningen tyder på att Försvarsmaktens stora problem med att fylla sina förband har noterats och att medborgarna anser att Sverige är värt att försvara.

Henrik Edin (LUF) skriver dock att värnplikt är ”ovärdigt” och att återinförd värnplikt inte alls är rätt väg att gå. Han anför att varje människas rätt att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv är en grundläggande liberal princip.

Det är ingen hemlighet att frivilligförsvar i grunden är ett liberalt prestigeprojekt, men några relevanta kristdemokratiska principer bör också tillföras i diskussionen om försvarets personalförsörjningssystem; exempelvis principen om att stå upp för och försvara människovärdet samt principen om människans moraliska ansvar, inte bara för sig själv utan också för sina medmänniskor.

Alla medborgare har enligt KDU en självklar moralisk skyldighet att ställa upp och försvara vårt fria samhälle och människorna som bor här. Det är också rättfärdigt om den skyldigheten återspeglas i lagen i form av värnplikt. I ett civiliserat samhälle har medborgare både rättigheter och skyldigheter och att försvara sina medmänniskor och samhällets fortsatta existens, måste rimligtvis kunna vara en sådan skyldighet och plikt.

Sverige behöver nu höjda försvarsanslag och medlemskap i Nato, men också att de liberala delarna av borgerligheten vågar ta sig an frågan om försvarets personalförsörjning på ett realistiskt sätt – utan ideologiska skygglappar.

KDU anser att värnplikt i kombination med kontrakterade soldater behövs för att säkerställa försvaret av Sverige. Så får vi yrkessoldaternas professionalitet och fullskaliga förband för att kunna försvara vårt land – friheten, demokratin och människovärdet.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU

Läs debattartikeln i Aftonbladet: Alla är skyldiga att försvara samhället