Starkare familjer och ett värderingsskifte

CC

”Roten till psykisk ohälsa går långt djupare än att den utbredda ohälsan kan stoppas med vare sig fler jobb eller fler kontroller från arbetsmiljöverket. Sverige behöver en politik för starkare familjer och vi behöver ett värderingsskifte i vårt land”, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Ung vänsters ordförande Hanna Cederin, och Henrik Edin, ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF), debatterade nyligen roten till den utbredda psykiska ohälsan i Sverige. Cederin skrev insiktsfullt att ”minskad makt i vardagen påverkar hur vi mår” och påpekade att det skapar oro om människor inte vet om lönen räcker till hyran eller har svårt att finna en bostad.

Det är enkelt att instämma i och det är bland annat därför som vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) vill skapa förutsättningar för fler människor i arbete genom lägre kostnad och risk för den som anställer. Vi vill också fortsätta att sänka skatterna för människor som jobbar. Det gör att fler skulle få ökat utrymme i sin privatekonomi, det skulle leda till ökad egenmakt och att Sveriges familjer enklare får ihop sin vardag.

Ung vänster drar dessvärre inte samma slutsats. Istället pekar Hanna Cederin och Ung vänster ut allmän visstidsanställning och färre kontroller från arbetsmiljöverket som den stora boven i dramat. Hennes förbund vill avskaffa allmän visstidsanställning med hänvisning till en rapport från Sveriges Företagshälsor som visat att 350000 personer flera gånger i veckan känner psykiskt obehag inför att gå till arbetet. Det hade dock varit mer konstruktivt om Ung Vänster istället tog upp kampen för att slopa turordningsreglerna i LAS. En sådan reform hade nämligen gjort att fler som vantrivs på sina arbeten hade vågat byta jobb utan rädsla för att man då automatiskt blir först att få gå om nästa företag behöver säga upp personal.

Henrik Edin (LUF), menar å sin sida att det som behöver göras för att minska den psykiska ohälsan är att ”sänka trösklar till arbetsmarknaden”. Vi i KDU ser också behovet av sänkta trösklar in till arbetsmarknaden, men vi inser samtidigt att roten till psykisk ohälsa går långt mycket djupare än att den utbredda ohälsan kan stoppas med vare sig fler jobb eller fler kontroller från arbetsmiljöverket. Sverige behöver istället en politik för sammanhållna och starkare familjer, och vi behöver ett värderingsskifte i vårt land.

KDU har välkomnat satsningar på fler vårdplatser och kortade köer i barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har också arbetat för att samtliga elever ska ha tillgång till en skolkurator, men det krävs också en familjepolitik som ger större utrymme i människors privatekonomi och mer tid för barnen. På så vis förebyggs de bråk om tid och pengar som annars riskerar att leda till splittrade familjer och psykisk ohälsa. Barn som växer upp i trygga familjer växer vanligtvis också upp till trygga och välmående vuxna samt till ansvarstagande samhällsmedborgare.

Politiken kommer dock aldrig ensamt att kunna leverera lösningen på det stora samhällsproblem som den psykiska ohälsan utgör. Vi behöver också ett värderingsskifte i vårt land. Det kan låta drastiskt, men Sverige behöver ett värderingsskifte som förändrar hur vi ser på oss själva och våra medmänniskor. Det handlar om att få fler att erkänna alla människors lika och okränkbara värde, oavsett vilka vi är eller vad vi presterar. Det handlar också om att få fler människor att känna ett större ansvar – inte bara för sig själv utan också för sina medmänniskor. Solidariteten börjar inte i riksdagen utan hos enskilda människor. Därför behöver vi bli bättre på att hjälpa människa till människa och då handlar det om att främja värderingar som omtanke, medmänsklighet och människovärde.

Staten eller politiken kommer aldrig att göra oss människor lyckliga, det kan endast människor göra själva. Vi måste därför bli bättre på att bry oss om och att vägleda varandra genom att överföra sunda normer och värderingar om dygder och etik. Berättelsen om den ökande ohälsan är nämligen inte först och främst ”en berättelse om klassamhället”, vilket Ung vänster vill påskina. Det är istället en berättelse om det rotlösa, värdelösa samhället – ett samhälle som vi i KDU vill bekämpa med borgerlig politik för starkare familjer och en fast värdegrund.

 Christian Carlsson, vice ordförande för KDU Sverige

 

Ge svar om Förbifarten och Bromma flygplats

Vad kommer att hända med Bromma flygplats och Förbifarten? Vi vill ha ett tydligt och samlat besked som samtliga partier i den styrande koalitionen står bakom, skriver Erik Slottner (KD), gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus, och Christian Carlsson (KD), suppleant i Stockholm Business Region.

Beskeden kring Bromma flygplats är minst sagt oklara. Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, har förklarat att Bromma flygplats ska stängas på sikt. Hon har en liten och luddig brasklapp: stängningen får inte ”äventyra tillväxt och sysselsättning”. Stefan Löfven (S) har däremot, till skillnad från Wanngård, förklarat att det inte är aktuellt att stänga Bromma. Men samtidigt ska en förhandlingsperson tillsättas som ska föra en dialog med berörda kommuner om bostadsbebyggelse på citynära flygplatser. De redan röriga beskeden kompliceras av att Miljöpartiet, påhejat av Vänsterpartiet och Fi, förklarat att de styrande partierna i Stockholms stadshus har kommit överens om att Bromma flygplats ska stängas.

Bromma flygplats är avgörande för delar av näringslivet samtidigt som den underlättar för privatresenärer i stora delar av Stockholmsregionen. 24 000 jobb hotas om flygplatsen läggs ner, enligt Stockholms Handelskammare. Swedavia har ett avtal om Bromma som löper till 2038. Det borde vara en självklarhet för alla partier i stadshuset att Stockholms stad ska hålla ingångna avtal.

Samtidigt som vår uppfattning är tydlig har vi självfallet respekt för att man kan se annorlunda på frågan. Men då krävs att man ger ett enat och tydligt besked och kan stå upp för det i debatten. Det duger inte att olika ministrar ger olika besked och att Stockholms stad och regeringen bollar frågorna mellan sig. Näringslivet behöver tydliga spelregler. Det är nonchalant och direkt oansvarigt att försöka lösa framtida, helt avgörande infrastruktursatsningar genom medvetet fluffiga kompromisser som öppnar för olika tolkningar och besked.

När det gäller Förbifarten har de rödgrönrosa partierna enats om att stoppa bygget fram till första maj, för att se över den sedan tidigare överenskomna finansieringen. Stoppet kommer att kosta minst 700 miljoner. Trafikverket riskerar att få betala stora skadestånd till kontrakterade företag som redan är i gång med jobbet. Den nuvarande trafiksituationen med den överbelastade Essingeleden är inte hållbar. Trafiken måste ges nya möjligheter att ta sig runt staden. Förbifarten måste därmed byggas. Mycket talar för att så också blir fallet, då Stockholms läns landsting, som har stort inflytande över finansieringsfrågan, styrs av Alliansen. Men de otydliga beskeden från de rödgrönrosa partierna skapar osäkerhet, och ytterst är det inte uteslutet med en repris från 2002 då dåvarande finansborgarrådet Annika Billström (S) lovade att trängselskatt aldrig skulle införas men fick backa då Göran Persson behövde Miljöpartiets stöd.

Vi beklagar att Miljöpartiets syn på tillväxt har fått genomslag i regeringspolitiken och i Stockholms stadshus. Infrastrukturprojekt ska försenas, förhalas och helst stoppas helt. Tack och lov delas inte detta synsätt av stockholmarna som, enligt en färsk opinionsundersökning, vill att Bromma flygplats blir kvar och att Förbifarten byggs. Den nya majoriteten gör klokt i att lyssna på denna opinion. Ett minimikrav är att partierna enat redovisar vad man faktiskt vill med Bromma och Förbifarten. Vår fråga till de rödgrönrosa partierna är enkel. Hur blir det med Bromma flygplats och Förbifarten? Kan vi få ett tydligt och samlat besked som samtliga partier i den styrande koalitionen står bakom?

ERIK SLOTTNER (KD)

gruppledare, Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

CHRISTIAN CARLSSON (KD)

suppleant, Stockholm Business Region AB

Fler jobb och starkare familjer

Alliansen måste fortsätta göra upp med det höga skattetryck som gör att många familjer lever med knappa ekonomiska resurser i vårt land, skriver Christian Carlsson och Christer Broström, i Nya Wermlandstidningen.

När Alliansen vann valet 2006 påbörjades viktiga reformer för ökad frihet, personligt ansvar och ett bättre företagsklimat. Skatten på arbete har sänkts genom jobbskatteavdraget och det har blivit mer lönsamt att arbeta. Samtidigt har det blivit billigare för företagen att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter. Det här har varit bra för Sverige. Jobbskatteavdraget har resulterat i långt mer än 100 000 jobb och över 200 000 har gått från utanförskap till sysselsättning sedan 2006. Detta trots djup finanskris och kraftig lågkonjunktur.

En rad skatter har också avskaffats. Till dessa hör förmögenhetsskatten som gjorde att kapital som kunnat investeras i svenska företag och nya jobb istället flydde utomlands. Till dessa hör också den statliga fastighetsskatten som tvingade äldre människor att flytta från hus och hem på grund av att taxeringsvärdena kunde skjuta i höjden då grannen röjde bort skog eller renoverade fastigheten. Socialdemokraternas skattepolitik var på många sätt ovärdig.

Sedan Alliansen tillträdde har vi sänkt skatten och samtidigt har skatteintäkterna ökat. Skattesänkningarna har därför varit en stor framgång. Sverige har dock fortfarande bland världens högsta skatter på arbete. Därför är det fel att finansminister Anders Borg (M) krävt stopp för fortsatta skattesänkningar. KDU vill fortsätta sänka skatterna – och vi vill göra det ordentligt. För oss handlar dock inte sänkta skatter enbart om att skapa fler jobb och få fart på ekonomin. Sänkt skatt ger också större frihet och starkare familjer.

Sänkta skatter skapar också förutsättningar för starkare familjer. Många familjer är vardagshjältar som sliter hårt för att få livspusslet och ekonomin att gå ihop. Mer än var tionde värmlänning hade för ett par år sedan haft problem att betala sina räkningar i tid under det gångna året och var sjätte person i landet uppgav samtidigt till SCB att man skulle ha svårt att klara en oförutsedd utgift på 8 000 kronor.

När tiden är knapp och de ekonomiska resurserna alltför begränsade uppstår lätt bråk om tid och pengar. Vi måste därför fortsätta göra upp med det höga skattetryck som gör att många familjer tvingas leva med knappa ekonomiska resurser i vårt land. Välfärd är också att ha pengar kvar i plånboken när skatten är betald och verklig trygghet handlar om att kunna bygga upp ett eget sparande, att stå på egna ben och kunna planera sin framtid med den man älskar. Fler människor måste ges förutsättningar att ta höjd för oförutsedda utgifter. Därför är vårt budskap tydligt. Alliansen måste fortsätta att sänka skatterna. Självklart för fler jobb – men också för starkare familjer!

Christian Carlsson

Vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Christer Broström

Ordförande för KDU Värmland

Läs och kommentera debattartikeln på NWT:s hemsida: Fler jobb och starkare familjer

Ge små företag förutsättningar att växa sig starka

Alliansen behöver göra mer för att genomdriva en politik som ger små företag förutsättningar att växa sig starka och vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) ser en reformering av turordningsreglerna i LAS som ett steg på den vägen.

Som Kristdemokraterna i Stockholms representant i Stockholm Business Region AB har jag förmånen att med jämna mellanrum träffa entreprenörer och företagare för att samtala om hur vi från politikens sida kan skapa bättre förutsättningar för företagande – i Stockholm och i Sverige.

Ett vanligt problem som många företagare då brukar nämna, är turordningsreglerna i LAS, eller den ökända sist-in-först-ut – principen. Principen infaller i samband med arbetsbrist då arbetsgivare behöver säga upp personal och innebär att den som är senast anställd är den som måste lämna företaget.

Turordningsreglerna är särskilt problematiska för mindre företag som befinner sig i en expansionsfas, som om de fick chansen att växa sig starka skulle kunna skapa massor av nya arbetstillfällen. De här företagen är särskilt känsliga och beroende av att ha rätt person på rätt plats inom företaget för att kunna växa.

Turordningsreglerna i LAS måste slopas därför att Sverige behöver reformer som skapar förutsättningar för små företag att växa sig starka. Nyföretagarbarometern visar att nyföretagandet i landet minskade med 6 % under år 2012 jämfört med året innan och den negativa trenden höll i sig under det första halvåret 2013. Det är därför extra angeläget att de som tar steget att starta företag också ges goda förutsättningar. Det är genom fler och växande företag som vi skapar fler jobb och lägger grunden för vår gemensamma välfärd. Det finns dock flera andra viktiga skäl till att avskaffa turordningsreglerna.

För det första gör turordningsreglerna att unga och invandrare får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de ofta saknar en längre tid av anställning på den svenska arbetsmarknaden. För det andra är turordningsreglerna orättvisa. De är orättvisa gentemot alla de människor som riskerar att sägas upp trots att de är mer kompetenta och arbetar mycket hårdare än sina kollegor. De är också orättvisa gentemot de företagare som nekas sätta samman det team av medarbetare som de själva önskar i sitt eget bolag.

För det tredje ska vi också komma ihåg att turordningsreglerna i LAS låser fast människor som vantrivs på jobbet men som inte vågar byta arbete på grund av att risken att bli uppsagd då ökar. En så trögrörlig arbetsmarknad som detta medför hämmar inte enbart företag att växa utan gör också att det blir svårare för människor att få ett jobb. Alliansen behöver göra mer för att genomdriva en politik som ger små företag förutsättningar att växa sig starka och vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) ser en reformering av turordningsreglerna i LAS som ett steg på den vägen.

Christian Carlsson, Vice ordförande för KDU Sverige

Kommentera artikeln i Sundsvalls tidning: Ge små företag förutsättningar att växa sig starka

Satsa mer på entreprenörskap

Image

Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd, skriver Christian Carlsson och Thomas Nordvall.

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson

Vice ordförande, KDU Sverige

 

Thomas Nordvall

Ekonomipolitisk talesperson, KDU Sverige

 

Kommentera artikeln i NWT här: Satsa mer på entreprenörskap 

 

Stockholm behöver en företagarlinje

The Capital of Scandinavia ska vara norra Europas bästa plats för företag att starta och växa. Arbetslinjen måste därför kompletteras med en företagarlinje som underlättar genom sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och ett investeraravdrag.

Svensk ekonomi står starkt mot bakgrund av den lågkonjunktur och skuldkris som hårt drabbat omvärlden och Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Vi har haft en stabil sysselsättning det senaste året och landets näst lägsta arbetslöshet, men problemen i världsekonomin påverkar också vår region och enligt Stockholms handelskammares rapporter började även sysselsättningen att vika i Stockholm under det sista kvartalet 2012.

För att vi ska klara att möta vår tids stora utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag genom bland annat sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar, minskat regelkrångel och skattereduktion för investeringar. Under många år har vi drivit kravet om ett investeraravdrag för att förse nystartade och växande företag med riskkapital. Detta har i år blivit verklighet.

I Stockholm måste vi samtidigt fortsätta att tillsammans med andra aktörer förbättra förutsättningarna för näringslivet i vår stad. Stockholm Business Region Development har till uppgift att utveckla och marknadsföra Stockholm som en plats i norra Europa att starta, etablera, driva och utveckla företag på. Under 2012 har bolaget dessutom fortsatt det viktiga arbetet att via omvärldsbevakning och kontinuerlig kontakt med branschorganisationer, kluster, akademi och större företag försöka matcha friställd kompetens, exempelvis inom sektorer som Life Science.

Sammantaget har företagarna positiva uppfattningar om Stockholm som företagsplats och företagarna är generellt sett nöjda med kontakten med Stockholms stad. Det är positivt, men stadens förvaltningar måste ständigt arbeta med bättre ärendehandläggning och snabbare handläggningstider. För att Stockholm ska kunna utvecklas som näringslivsstad måste staden som helhet också hantera en rad indirekta faktorer och utmaningar.

För det första är bostadsbristen i Stockholmsregionen ett allvarligt hot mot svensk tillväxt. Därför är det viktigt att reformer på den hårt reglerade svenska bostadsmarknaden nu vidtas på nationell nivå. Det handlar dels om att få fart på byggandet och dels om att bättre utnyttja befintliga bostäder i form av andrahandsuthyrning, men det är också viktigt att Stockholm stad vidtar åtgärder för att öka takten i bostadsbyggandet och för att snabba på planprocessen.

För det andra har Stockholms företagare svårt att hitta rätt kompetens. Stockholm stad måste därför se till att det finns ett gott och nära samarbete mellan stad, näringsliv och akademi. Vi måste också arbeta för att det ska finnas god tillgång på internationella skolor av rang för att underlätta för utländska entreprenörer, investerare och arbetskraft att etablera sig.

Stockholm måste också satsa kraftfullt på infrastruktur, kommunikationer och tillgänglighet. Bättre framkomlighet och god tillgång på parkeringsplatser är något som Stockholms företagare själva framhäver som viktiga faktorer för att åstadkomma ett bättre företagsklimat. Det visar inte minst rapporterna från Stockholm Business Regions företagsbesök.

Offensiva infrastruktursatsningar kommer att bli avgörande för att Stockholm ska stå starkt även i framtiden. En avgörande framgångsfaktor är att kommunikationerna till och från Arlanda Airport fungerar väl liksom att flygplatsen ges förutsättningar att expandera. Vi har fördubblat antalet gästnätter i länet på tio år men för att Stockholm ska fortsätta att stärka sin internationella konkurrenskraft måste vi attrahera ännu fler besökare och flygplatsen och dess kommunikationer är avgörande för om Stockholm ska upplevas som en attraktiv besöksdestination.

Som kristdemokrater är det vår ambition att Stockholm ska vara den bästa möjliga platsen för våra barn och unga att leva och växa upp i och detsamma gäller för våra företag. The Capital of Scandinavia ska erbjuda norra Europas bästa möjliga plats för företag att starta och växa.

Mats Odell, riksdagsledamot (KD), ordförande i Näringsutskottet
Christian Carlsson, suppleant (KD), Stockholm Business Region AB

Dagens samhälle: Stockholm behöver en företagarlinje

Regeringens omoraliska skattetryck

Caroline Syber och Christian Carlsson 

FÖRETAGANDE Sverige behöver en offensiv satsning på företagande. Minska riskerna och öka lönsamheten för landets företagare genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och avskaffad värnskatt, skriver Caroline Szyber och Christian Carlsson (KD).

Sverige har haft en borgerlig alliansregering i nära fem år. Trots flera år av regeringsinnehav och flera framsteg återstår mycket att göra för att man nöjt ska kunna konstatera att vi skapat tillräckligt goda förutsättningar för fler jobb och ett mer företagsamt Sverige.

Människor i Sverige hör fortfarande till de som är bland de minst benägna att starta företag enligt Entreprenörskapsforum. I en jämförelse mellan totalt 59 länder placerade sig Sverige nyligen så långt ner som på plats 47 och i samma jämförelse mellan 22 industriländer hamnade vi inte bättre än på plats 14 när det gäller företagsamhet. Orsaken är att människor som har en önskan att driva företag avstår i rädsla för att misslyckas. Riskerna som är förknippade med företagande upplevs helt enkelt som alldeles för stora.

Samtidigt som nyföretagandet är lågt i jämförelse med andra länder och andelen företagare av arbetskraften är låg har Sverige dessutom en ungdomsarbetslöshet på 23 procent vilket är sämre än EU-genomsnittet. Det innebär att 156 000 ungdomar i Sverige som vill arbeta och som aktivt söker arbete inte har ett arbete att gå till. Det är oacceptabelt. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett av våra stora samhällsproblem och den begränsar människors möjlighet att forma sin egen framtid. Ungdomsarbetslösheten måste därför bekämpas med kraft.

Världsekonomin har under senare år drabbats av allvarliga kriser och Alliansen har framgångsrikt tagit ansvar för landets ekonomi genom dessa. En så låg grad av företagande och en så hög grad av ungdomsarbetslöshet kan dock omöjligt betraktas som något annat än ett underbetyg. Inställningen till företagande i Sverige måste förbättras och därför krävs en offensiv satsning på företagande så snart ekonomin tillåter. En sådan satsning skulle inte enbart lägga grunden för en god välfärd framöver utan också öka chansen för de många unga som utgör Sveriges framtid att få ett arbete.

  • Regeringen måste för det första fortsätta att sänka arbetsgivaravgifterna för att göra det billigare och enklare för företagen att anställa. Det skulle innebära att fler människor som idag upplever ett utanförskap skulle kunna få ett arbete att gå till.
  • Kristdemokraterna anser för det andra att regeringen måste slopa eller kraftigt reducera sjuklöneansvaret för landets småföretagare. Det är en nödvändighet för att fler mindre företag ska våga anställa och få möjlighet att växa sig starka.
  • Regeringen måste för det tredje avskaffa den omoraliska värnskatten som är en kostsam skatt att administrera och som dessutom skulle vara tillfällig. En marginalskattereform i Sverige skulle öka incitamenten för den som är driftig företagare och arbetar hårt i landet med världens högsta marginalskatter.

Sverige behöver ordentliga reformer som minskar riskerna och ökar lönsamheten för den som driver företag. Fler människor måste våga förverkliga sina drömmar att starta eget och fler företag måste våga anställa. Det står för oss klart att nyckeln till en fortsatt god välfärd och fler jobb åt unga inte stavas mer bidrag eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer för ett mer företagsamt Sverige.

 
Caroline Szyber, riksdagsledamot och
ordf. för Kristdemokraterna i Stockholm stad
Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU och
Suppl. i Stockholm Business Region AB 
 

Läs debattartikeln på SVT.se: Regeringens omoraliska skattetryck