De som stödjer terrorism ska kunna dömas för landsförräderi

cc

”Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) är det självklara alternativet för borgerliga ungdomar till höger och vår främsta uppgift är att snarast sparka ut sossarna från Rosenbad. Sverige behöver en borgerlig regering nu”

Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) är det självklara alternativet för alla borgerliga ungdomar till höger som vill att Sverige ska fortsätta bygga på våra traditionella värderingar, de idéer och den människosyn som historiskt har gjort vårt land starkt. Vi är den främsta organisationen för frihet, ansvar och gemenskap, och det gör oss till Sveriges viktigaste ungdomsförbund.

Kristdemokraterna är det enda partiet i Alliansen som vill lägga en gemensam borgerlig budget och utmana regeringen, men vi låter oss inte nedslås av att de tre liberala partierna sviker i regeringsfrågan. Vår främsta uppgift är och förblir att snarast sparka ut sossarna från Rosenbad, även om Jan Björklund och Liberalerna vill ha dem kvar. Sverige står inför stora utmaningar och behöver en borgerlig regering nu, för att möta dem.

Migrationskrisen och det omfattande flyktingmottagandet har medfört att en realistisk migrationspolitik och en högre ambition med integrationen är viktigare nu än någonsin, men Sverige behöver också en politik för starkare familjer. KDU kommer inte tveka att gå till borgerlig motoffensiv mot både socialister och liberaler, för att underlätta i vanliga människors vardag. Sänkta skatter, valfrihet för familjen samt bättre villkor för landets företagare så att fler kan få jobb ger människor frihet, men det skapar också förutsättningar för starkare familjer.

För att människor ska kunna leva sina liv i frihet och planera sin framtid behöver även tryggheten finns där och fungera. Den ska finnas i våra egna bostadsområden, och i hela Sverige. KDU kräver 10 000 fler poliser, hårdare straff för vålds- och sexualbrott och utreda möjligheten att utöka polisens möjlighet att använda sig av brottsprovokation för att bekämpa brott som exempelvis barnpornografi, människohandel och grov organiserad brottslighet.

Vi kommer också att vara tuffa mot terrorismen. De som stödjer terrororganisationer som Islamiska staten ska kunna dömas för landsförräderi och få sitt svenska medborgarskap återkallat och KDU kommer även fortsättningsvis att arbeta för ett starkare försvar. Vi föreslår fördubblade försvarsanslag, värnplikt och medlemskap i Nato. När Ryssland rustar upp är det särskilt viktigt att visa att vi anser att vår frihet, demokratin och människorna som bor här är värt att försvara.

Vårt land står inför stora utmaningar, men utmaningar är till för att övervinnas. KDU vill vara den borgerliga höger som ger svenska folket hoppet och framtidstron tillbaka. Vi lovar att arbeta för ett friare och tryggare Sverige.

Christian Carlsson
Förbundsordförande för KDU

Kommentera artikeln på Nyheter 24 : Nya KDU-ordföranden: Den som stödjer terrorism ska dömas till landsförräderi

Kristdemokraterna har alltid tagit socialt ansvar

presskonferens-192

”Det är inte Kristdemokraternas sociala ansvarstagande som svajar, endast Penilla Gunthers trovärdighet och lojalitet till sitt eget parti”, skriver KDU.

På SVT Opinion (1/11) skriver riksdagsleamoten Penilla Gunther (KD) att kristdemokratiska kärnvärden som ”omsorg om människan” har fått stryka på foten i hennes eget parti. Det är ett verklighetsfrånvänt påstående. Kristdemokraterna är ett borgerligt parti till höger som alltid har tagit socialt ansvar. Vi har prioriterat omsorg om barn, äldre och socialt utsatta i samhället sedan partiet bildades, och det gör vi även nu med Ebba Busch Thor som partiledare.

I Kristdemokraternas budget finns förslag så som sänkta ingångslöner i form av introduktionsanställningar så att fler arbetslösa kan få chansen till arbete och egen försörjning. Det föreslås ett jobbskatteavdrag för barnfamiljer för att öka människors ekonomiska utrymme, för att minska risken för bråk om tid och pengar som annars riskerar att leda till splittrade familjer samt psykisk ohälsa. Dessutom vill vi införa en barnomsorgspeng för att skapa förutsättningar för mer tid med familjen och vi vill även förbättra ekonomiskt utsatta äldres situation genom sänkt skatt för landets fattigaste pensionärer.

En av de verkligt stora sociala utmaningarna utöver detta är den utbredda psykiska ohälsan bland unga. Alltfler fler ungdomar upplever psykiska besvär som oro, depression och ångest. Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och är i dagsläget den största orsaken till sjukskrivningar. När rotlösheten och känslan av meningslöshet sprider sig är vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) särskilt stolta över att Kristdemokraterna inser vikten av att satsa på att kapa köerna till ungdomspsykiatrin och att förstärka elevhälsovården.

Hur en kristdemokratisk riksdagsledamot har kunnat missa dessa förslag och många fler därtill som innebär att ta socialt ansvar är för oss obegripligt. Vi borde faktiskt kunna förvänta oss bättre.

Nästa gång rekommenderar vi att Penilla Gunther istället skriver en konstruktiv debattartikel som presenterar Kristdemokraternas konkreta förslag för att motverka exempelvis ungas psykiska ohälsa, hederskultur eller hur vi vill förstärka brottssofferstödet. Det är inte Kristdemokraternas sociala ansvarstagande som svajar, endast Penilla Gunthers trovärdighet och lojalitet till sitt eget parti.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Sabina Jansson, förbundsstyrelseledamot för KDU

Läs artikeln på SVT Opinion (2/11: Det enda som svajar är din lojalitet 

Familjens frihet måste stärkas

CCSverige behöver en politik för starkare familjer och ett värderingsskifte. Det skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU).

Svenska traditioner och högtider är en styrka för vårt samhälle. De för oss närmare varandra, skänker glädje och en känsla av samhörighet som stärker samhällsgemenskapen.

Högtider kan samtidigt bli en obehaglig påminnelse om det egna hemmets brister för alla de barn som växer upp med problem hemma. Inte ens julen upplevs alltid en glädjens högtid för alla barn. Ett tecken på det är att trycket på stödsamtal hos Bris var rekordhögt under jullovet 2015. Antalet kontakter med barn som sökte stöd uppgick till 1 300 stycken, vilket var en ökning med hela 40 procent jämfört med 2014.

Den utbredda psykiska ohälsan bland unga är ett stort problem som många familjer lider av. Sedan början av 1990-talet har antalet unga som lider av psykisk ohälsa tredubblats och självmorden hos dem mellan 16 och 24 år har nått den högsta nivån på 25 år, enligt statistik från SCB och Socialstyrelsen.

KDU har därför välkomnat de senaste årens satsningar på fler vårdplatser och kortade köer i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Sverige måste samtidigt gå till botten med varför så många unga människor mår dåligt.

Det kan naturligtvis finnas­ flera olika skäl, men de flesta­ barn som söker stöd uppger­ att oron beror på bråk och konflikter­ inom familjen. Det kan exempelvis­ handla om alkoholmissbruk­ inom familjen­, men också om stress över familjens ekonomi. Bråk om tid och pengar­ är ett alltför vanligt förekommande problem i vårt land, och ofta är det faktiskt dessa bråk som uppges vara orsaken när föräldrarelationer faller samman.

För att förebygga bråk om tid och pengar behövs en kraftfull politik för starkare familjer i Sverige, en politik som underlättar och gör skillnad i många människors vardag. Det handlar om sänkta skatter och valfrihet i barnomsorgen för att skapa utrymme i människors privatekonomi, flexibilitet och mer tid för barnen.

Med den rödgröna regeringen rör sig Sverige dock i fullt motsatt riktning.

I och med vårdnadsbidragets avskaffande och den ökade kvoteringen av föräldraförsäkringen, står det fullständigt klart att dagens familjepolitik inte syftar till att underlätta i människors vardag, utan istället till att styra över den. För varje dag som går försvagas vårt samhälle på grund av den familjefientliga politik som bedrivs. Det behövs därför en borgerlig motoffensiv med nya radikala förslag, som stärker landets familjer och familjens frihet.

Sverige behöver dock inte enbart starkare familjer, utan också ett värderingsskifte, om hur vi ser på oss själva och våra medmänniskor. Det handlar om att få fler att erkänna sitt eget och andras, lika och okränkbara värde, oavsett vilka vi är eller vad vi presterar.

Det handlar om att få fler att förlika sig med sina egen och andras ofullkomlighet, det vill säga att få fler att inse att upplevda förväntningar om perfektion på livets alla områden när det kommer till karriär, föräldraskap, i relation till vänner och partner, faktiskt inte är en särskilt realistisk förväntansbild, men att vi människor är värdefulla ändå.

Sunda normer och värderingar om dygder, etik och människosyn behöver i högre grad överföras. Det handlar inte alls om någon påtvingande moralism – endast om insikten att kännedom om dygder och etik kan hjälpa människor att leva rätt, och därmed också fungera som bålverk mot depression och nedstämdhet.

Den borgerliga vänster som tror att normlöshet och normkritik är vad Sverige behöver, har fel. Det rotlösa och normlösa samhället är i dubbel bemärkelse ett värdelöst samhälle, och motmedlet är en renässans för den kristna och västerländska människosyn som landet historiskt har vilat på.

Om Sverige ska stå starkt i framtiden behövs både en politik för starkare familjer och ett värderingsskifte i vårt land.

Christian Carlsson, vice ordförande för KDU Sverige

Läs debattartikeln i Tidningen Dagen (17/3): Familjens frihet måste stärkas

Vänsteroffensiv mot valfriheten

IMG_0189-0Vänsteroffensiven mot valfrihet i familjepolitiken handlar dels om att vårdnadsbidraget försvinner och dels om den ökade kvoteringen av föräldraförsäkringen. I Stockholm  utökas dessutom den uppsökande verksamheten av föräldrar som inte valt förskola. Risken är att det hela endast framstår som en hetsjakt på föräldrar som valt en annan barnomsorgsform för sina barn än just förskola.

Den rödgröna regeringen och liberalerna i Sveriges riksdag har den senaste tiden fattat flera beslut som minskar människors makt över vardagen och valfriheten för Sveriges barnfamiljer.

Vänsteroffensiven mot valfriheten handlar för det första om att valfrihetsreformen vårdnadsbidraget försvinner från och med årsskiftet. Vårdnadsbidraget har möjliggjort för föräldrar att spendera mer tid med barnen i det egna hemmet, fram till tre års ålder. Förutom mer tid för barnen och minskade barnomsorgskostnader för kommunen har vårdnadsbidraget erbjudit en flexibilitet för föräldrarna då det har kunnat användas en kortare period, i väntan på plats i den förskola eller barnomsorgsform man helst önskar.

Vänsteroffensiven handlar för det andra om den ökade kvoteringen av föräldraförsäkringen, dvs. om den så kallade tredje ”pappamånaden”. Konkret handlar det om att en större del av föräldraförsäkringen ska brinna inne för föräldrar som är i behov av att överlåta föräldradagar för att barnen ska kunna ta del av hela föräldraledigheten. Det resulterar i minskat inflytande för landets barnfamiljer men riskerar också att leda till att fler barn tvingas in i förskolan allt tidigare, mot föräldrarnas vilja och på bekostnad av barngruppernas storlek.

Besluten om avskaffat vårdnadsbidrag och ökad kvotering minskar människors makt över vardagen och ger mindre tid med barnen. Det är djupt beklagligt därför att det försvagar Sveriges barnfamiljer och försvårar i människors vardag.

I Stockholm vill den rödgrönrosa stadshusmajoriteten i budget 2016 dessutom att stadsdelsnämnderna ska öka den uppsökande verksamheten av föräldrar som inte valt förskola. Syftet är att ”skapa förtroende för verksamheten” så att fler barn får möjlighet att delta i förskolans verksamhet, men risken är att det hela endast framstår som en hetsjakt på de föräldrar som valt en annan barnomsorgsform för sina barn än just förskola.

Skillnaderna i familjepolitiken är tydliga, mellan å ena sidan vänstern och liberalerna och å andra sidan oss i Kristdemokraterna, ett klassiskt borgerligt alternativ till höger. Det är vår uppfattning att den familjefientliga politiken som Sverige slagit in på snarast måste bytas mot frihetliga reformer som stärker både människors makt över vardagen och Sveriges familjer. Starkare familjer ger ett starkare Stockholm, och ett starkare Sverige.

Christian Carlsson (kd), Gruppledare i Utbildningsnämnden

Folkpartiet borde byta sin familjefientliga politik

CC

Henrik Edin (LUF) svarar på artikeln om Folkpartiets svek att kvotera mera i föräldraförsäkringen. Svaret bekräftar en familjefientlig politik.

”I framtiden bör föräldraförsäkringen både individualiseras och förkortas”, skriver han. Det betyder mindre tid för barnen och avskaffad valfrihet, eftersom det helt förbjuder föräldrar att överlåta föräldradagar mellan varandra. Det riskerar att färre barn skulle kunna vara hemma under hela föräldraledigheten.

”Fokus måste ligga på enskilda individer, och inte på trötta idéer om kärnfamiljen”, menar Edin. För det första anser KDU att alla familjer ska få styra hur föräldraledigheten fördelas. För det andra bortser Edin från att föräldraförsäkringen redan är kopplad till en individ, nämligen barnet. Föräldraförsäkringen finns för att barn ska få tid med familjen och en trygg start i livet.

Edin är tydlig med att beslut om avskaffat vårdnadsbidrag, ökad kvotering och förkortad föräldraledighet, dvs. beslut som minskar människors makt över vardagen och ger mindre tid med barnen, är liberala reformer. Det är bra för det gör skillnaderna tydliga, mellan å ena sidan vänstern och liberalerna och å andra sidan oss i Kristdemokraterna – ett klassiskt borgerligt alternativ till höger.

Edin avslutar med ”Familjelivet utformas bäst av individerna själva”, men han inser inte att det också är därför Folkpartiet borde byta sin familjefientliga politik mot frihetliga reformer som stärker både människors makt över vardagen och Sveriges familjer.

Christian Carlsson, vice ordförande KDU

Läs debattartikeln i Aftonbladet: Försäkringen är till för en individ: barnet

Fett med socialism i Folkpartiets feminism

CC

”Folkpartiet liberalerna stryper nu, sakta men säkert, valfriheten för landets barnfamiljer. Senast genom att kvotera mera i föräldraförsäkringen.”, skriver Christian Carlsson, vice ordförande, KDU.

Inför valet förra hösten varnade vi i KDU för att vänsterfeminismen i Folkpartiet hotade en frihetlig familjepolitik. Vi fick rätt. Folkpartiet liberalerna stryper nu, sakta men säkert, valfriheten för landets barnfamiljer. Senast genom att kvotera mera i föräldraförsäkringen. En extra ”pappamånad” är dessvärre inte partiets första snedsteg. Sedan tidigare har det osmakliga vänsterprasslet resulterat i att valfrihetsreformen vårdnadsbidraget försvinner vid årsskiftet.

Det är viktigt för liberalerna att förneka föräldrar möjligheten att stanna hemma lite längre när barnen är små. Birgitta Ohlsson (fp) är bara en i raden av folkpartister som sagt att valfriheten i form av vårdnadsbidraget är en ”kvinnofälla” – som om kvinnor inte skulle ha förmåga att se ekonomiska konsekvenser av sina egna handlingar. Som om tid med barnen vore något skadligt och som om allt vi människor värdesätter här i livet skulle kunna reduceras till kronor och ören på ett lönekonto. Där har Birgitta Ohlsson och landets folkpartister fel, på varje punkt.

När Maria Arnholm (fp) nu senast skulle motivera varför Folkpartiet vill minska valfriheten i föräldraförsäkringen dagar så var svaret också häpnadsväckande.

”Jag vill att människor i Sverige oavsett kön eller könsidentitet ska vara ännu friare om tio år än i dag.”

I liberalernas Sverige ska alltså människor göras friare genom ökad statlig styrning och tvång – genom att minska människors valfrihet. Den frihetssynen är skrämmande lik socialisternas och det är en syn som vi kristdemokrater vill bekämpa. Staten kan nämligen inte ”befria oss från valfriheten”. Fria är vi istället när vi själva får välja och forma vår vardag.

I det här fallet handlar det rent konkret om att Folkpartiet vill att en större del av föräldraförsäkringen ska brinna inne för de föräldrar som är i behov av att överlåta föräldradagar mellan varandra för att barnet ska kunna få del av hela föräldraledigheten. Den ökade kvoteringen kommer dels att resultera i minskat inflytande för landets barnfamiljer, men dels också i att fler barn tvingas in i förskolan allt tidigare.

Vänsterliberalismen är vidrig därför att den säger sig förespråka frihet, men gör allt för att begränsa friheten för landets barnfamiljer. I dessa dagar jublar givetvis de som röstade Folkpartiet för att staten ska bestämma mer och familjer mindre, samt för att barnen ska vara mindre med sina föräldrar och mer på förskolan. Få av alla oss andra kan dock känna någon glädje över den förlorade valfriheten som ökad kvotering innebär.

Folkpartiets jämställdhetskamp handlar inte längre om lika möjligheter för enskilda utan om lika utfall för de stora kollektiven, precis som för vänstern. Ett namnbyte till Folkpartiet radikalfeministerna är det minsta väljarna nu borde begära, efter liberalernas svek att kvotera mera i föräldraförsäkringen. Det återstår att se om väljarna väljer att straffa Folkpartiet i nästa val, men en sak ska väljarna veta – folkpartiets feminism, innehåller fett mycket socialism.

Christian Carlsson, vice ordförande för KDU Sverige

Läs debattartikeln i Aftonbladet: Fett med socialism i Folkpartiets feminism

Vänstermajoriteten felprioriterar inom förskolan

IMG_0189-0”Vänstermajoriteten väljer att satsa på ”rätt till heltid” i förskolan för barn till föräldralediga, istället för att satsa de pengarna på att minska barngruppernas storlek”.

Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus prioriterar helt fel inom förskolan. Det står klart sedan budgetalternativen inför 2016 nu har presenterats. Vänstermajoriteten väljer för det första att satsa på ”rätt till heltid” på förskolan för barn till föräldralediga, istället för att satsa de pengarna på att minska barngruppernas storlek. För det andra vill man utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två år.

Kristdemokraterna satsar istället drygt 40 miljoner på att minska barngrupperna i förskolan i vårt budgetförslag. Vi anser att riktlinjerna ska vara max tolv barn i småbarnsgrupper (1-3 år) och max 15 barn i grupperna för de äldre barnen i förskolan. Vår satsning innebär ett första steg mot att Stockholm ska kunna leva upp till det och det är viktigt, därför att det skulle innebära mer tid för varje barn att bli sedd i förskolan. Små barn behöver små barngrupper, och för oss kristdemokrater och Stockholms barnfamiljer är det dessvärre bara att beklaga att vänstermajoriteten i budgeten för 2016 inte visat att man inser det.

Christian Carlsson (KD), Gruppledare i Utbildningsnämnden i Stockholm