Försvarsbudgeten måste dubblas

CC_BRaw

Inför Folk och Försvars rikskonferens i Sälen presenterade KDU nytt försvarspolitiskt manifest. Inför konferensen presenterades manifestet bl.a i en debattartikel hos Wiseman’s Wisdoms.

Sveriges försvar är underfinansierat. Överbefälhavaren har konstaterat att försvaret, med nuvarande finansiering, inte klarar att lösa dagens uppgifter efter 2020. Anslagshöjningarna till Försvarsmakten har varit marginella. Samtidigt växer det säkerhetspolitiska och militära hotet mot Sverige. Det tillförs fler uppgifter och krav på beredskap höjs. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet menar att underfinansieringen av landets försvar måste upphöra. Vi vill fördubbla försvarsanslaget.

För att möta Rysslands aggression mot Europa, som bland annat lett till krig i Georgien och Ukraina med tiotusentals döda, måste en militär upprustning av Sverige ske. Denna bör innehålla en rad saker. Vi vill exempelvis fördubbla arméns storlek, fördubbla marinens storlek, genomföra större övningar och utöka luftvärnet. Vi vill också att Försvarsmakten ska kunna möta fientlig infiltration likt Rysslands invasion av Krimhalvön genom att utveckla mycket snabbrörliga förband med hög beredskap och hög eldkraft.

Alla partier i riksdagen vill likt oss öka Försvarsmaktens verksamhet i någon mån. Detta kan inte ske utan pengar, oavsett om man tillhör Vänsterpartiet eller Alliansen. Politik handlar om prioriteringar. I en tid då alla säkerhetspolitiska larmklockor ringer borde landets säkerhet prioriteras främst.

Hur ska detta finansieras? Vi tror att Europas säkerhetssituation kräver att staten slutar slösa. Är det rimligt att kommuner som lyfter statliga bidrag bygger dyra äventyrsbad och sportarenor, när försvar och polis inte har medel att upprätthålla säkerheten? Måste Sverige ha så många myndigheter att de inte kan räknas? Vi vill att nedskärningar i annan statlig verksamhet ska ske i takt med att försvarsanslaget höjs för att finansiera det försvar vi vill ha.

Sverige har råd att finansiera sitt försvar. Det vi däremot inte har råd med är att stå värnlösa den dag säkerhetsläget kring Östersjön går från intressekonflikt till väpnad konflikt. Det är dags att betala försvarsnotan nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande, KDU

Andreas Braw, försvarspolitisk talesman, KDU

Läs artikeln hos Wiseman’s Wisdoms: Försvarsanslaget måste dubblas

Läs även debattartikeln hos Svensk Tidskrift: Nato kan inte vänta

KDU:s försvarspolitiska manifest: Sverige är värt att försvara

Kristdemokraternas försvarsrapport: För ett tryggt Sverige

Annonser

Krigsförbanden måste stå i centrum

Christian Carlsson-7Värnplikten är tillbaka. Den kommer utan tvekan att öka volymen på Försvarsmaktens grundutbildning och är efterlängtad, men fokus måste nu ligga på att skapa dugliga krigsförband, skriver Christian Carlsson och Adam Jansson (KDU).

Vi i KDU har länge velat se ett personalförsörjningssystem där frivillighet kompletteras med värnplikt för att säkerställa ett fullt bemannat försvar och övningar med fullskaliga förband. Försvarsmakten ges dock just nu fler värnpliktiga av regeringen än vad förbanden på kort sikt mäktar med. Konsekvensen kommer att bli fler värnpliktiga soldater per officer och bristande kvalitet i utbildningen. Men det kommer även att kännas av på bataljons- och organisationsenhetsnivå. Bataljonsstaberna riskerar att dräneras, med sämre övade stabsofficerare och därmed sämre fungerande bataljoner som följd.

Försvarsmakten och värnplikten ska inte främst ses som ett smidigt sätt att kompensera för bristande uppfostran eller som ett steg för unga in på arbetsmarknaden. Värnplikten finns istället till för att stärka vår försvarsförmåga. Skulle vi röra oss tillbaka mot hur värnplikten fungerade i slutet – där mängder av soldater utbildades utan att krigsplaceras – så blir den snarare en börda än en styrka.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet anser därför att värnplikten ska fokusera på följande:

  • Personalförsörja våra idag beslutade krigsförband med välutbildad personal.
  • Personalförsörja en större officerskår, som sedan möjliggör ökade volymer när beslut om att utöka mängden krigsförband tas.
  • Skapa personellt underlag för att snabbt kunna skapa nya krigsförband när beslut om detta fattas.

Vi vill öka Försvarsmaktens volym, men då måste först försvarsanslaget öka kraftigt. Vi i KDU kräver därför en snabb stegring mot fördubblade försvarsanslag. Därefter måste vi öka mängden krigsförband. Materiel ska köpas in, infrastruktur byggas och officersbefattningar bemannas. Detta drivs redan av bland annat Kristdemokraterna. Men regeringen vill inget av ovanstående – och att i ett sådant läge kräva att Försvarsmakten utbildar fler värnpliktiga än vad det i dagsläget finns tid och resurser till är inte konstruktivt.

Värnpliktiga soldater är framförallt relevanta i krigsförband. Försvarsmaktens och krigsförbandens behov borde därför få avgöra hur många svenska ungdomar som ska göra värnplikten. Det är inget som godtyckligt ska bestämmas av Peter Hultqvist eller en rödgrön regering.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Adam Jansson, distriktsordförande KDU Blekinge

Läs debattartikeln hos Wiseman’s Wisdoms: KDU: Krigsförbanden måste stå i centrum

Det är dags att betala försvarsnotan

CC_BRaw

Från att ha lagt ned regementen och skurit ned på personal pågår det i dag en tävling bland partierna om vem som kan lova mest pengar till Försvaret – i framtiden. Vad färre vill tala om är att finansieringsbehovet är akut och måste åtgärdas här och nu, menar Christian Carlsson och Andreas Braw från KDU.

Om en försvarsuppgörelse hade varit ett restaurangbesök så hade det gått till ungefär så här: Politikerna sätter sig vid baren så att alla andra gäster kan se. Man tar fram var sin meny. Sen börjar man argumentera för vad man ska beställa. Högt och ljudligt så att alla hör. När beställningen är gjord kommer notan – då plötsligt blir det tyst i baren. Ingen vill betala vad det kostar. Det tycks frestande för den rödgröna regeringen att ta springnota in i nästa mandatperiod. Men pengarna måste fram nu.

De förmågor riksdagen har beställt av försvaret ryms inte inom budgeten. Försvarsmakten har försökt påvisa detta på olika sätt. Ett tag ville man lägga ner regementen för att minska utgifterna. Riksdagen beslutade, förvisso klokt, att nedläggningar inte fick ske. Försvarsmakten ville göra sig av med stridsvagnarna. Riksdagen beslutade, också klokt, att stridsvagnarna skulle vara kvar.

Förre Överbefälhavaren antydde att det var dags att lägga ner marinen, flygvapnet eller armén för att lösa de akuta ekonomiska problemen. Riksdagen beslutade, återigen klokt, att inte lägga ner något. Men inte vid något tillfälle har någon regering, borgerlig eller rödgrön, föreslagit det som skulle lösa grundproblemen i Försvarsmakten: att betala notan för det försvar vi vill ha.

Försvarsmaktens sätt att hantera bristen på pengar har blivit kontraproduktiv. För att hålla huvudet över den ekonomiska vattenytan har löner tryckts ner så att officerare och soldater blivit låginkomsttagare. En officer med tre års högskolestudier och chefskap över upp till 40 soldater tjänar sämre än en servitör utan yrkeserfarenhet.

Personalomsättningen, underbemanningen och därmed kompetensbristen blir oerhörd. Besparingarna slutar inte där. När myndigheten inte har råd att köpa in ny materiel används omodern materiel, materiel som kan visa sig underlägsen om kriget kommer. Men det saknas också vital materiel, till exempel fordon, på många krigsförband. Materiel slits ut, och när modern materiel inte tillförs hänvisas förbanden till tillfälliga nödlösningar. Det är dyrt att vara fattig.

När försvarsminister Peter Hultqvist påstår att Försvarsmakten inte kan svälja ökade anslag så är det en direkt lögn. Det är snarare så att Försvarsmakten kommer förtvina utan ökade anslag. Beställningen är gjord, men betalningen släpar.

Alliansen, med Kristdemokraterna i spetsen, har en rad ambitiösa och förmågeökande förslag för att stärka Sveriges försvar. Men först måste vi betala det vi har beställt. Försvaret behöver få ytterligare 10 miljarder om året i anslag för att komma ifatt. Vill den politiska ledningen snegla ytterligare i menyn över kostsam försvarsförmåga, vilket kommer behövas, så måste vi tillföra pengar för det vi beställer. Vi får inte upprepa misstagen från åren 2006-2014, när vi genomförde dyra ofinansierade reformer.

KD och resten av Alliansen är överens om att försvarsanslaget på sikt skall höjas till 2% av BNP. Vi i KDU menar att en snabb stegring, från dagens nivå strax över 1% mot fördubblade försvarsanslag, måste börja nu. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar, men med nedskärningar på rent onödiga utgifter i offentlig sektor så är det möjligt!

Vi får inte slösa bort ytterligare en mandatperiod på förhandlingar som slutar i underfinansierade drömbyggen. Sverige är värt att försvara. Det är dags att betala försvarsnotan.

CHRISTIAN CARLSSON är förbundsordförande KDU

ANDREAS BRAW är förbundsstyrelseledamot KDU

Läs artikeln hos SVD Säkerhetsrådet: Det är dags att betala försvarsnotan

Stöd våra soldater

marielle_cc

Sverige har bedrivit internationella truppinsatser i mer än 60 år, sedan 1956. Idag finns därför drygt 100 000 utlandsveteraner i vårt land. Det handlar om svenska män och kvinnor som på uppdrag av staten har tjänstgjort i farliga områden för att hjälpa andra. Många av dem har deltagit i flera missioner. Det handlar om personer som är och har varit beredda att riskera livet för att försvara fred, frihet och sina medmänniskor. För sina insatser förtjänar de vår största respekt.

Vi i Sverige behöver bli bättre på att visa stöd för våra soldater och därför ser KDU med glädje på att Veterandagen den 29 maj blir flaggdag. Det finns dock betydligt mer att göra. Soldaterna måste också få det stöd de förtjänar.

Många soldater har under åren ådragit sig skador och fått utstå andra uppoffringar i fredens tjänst, men ändå har vi i vårt land varit dåliga på att ta hand om våra veteraner. Soldater och anhöriga har upplevt att man fått bristfälligt stöd, inte minst efter återvändandet till Sverige. Sverige behöver därför en bättre veteranstödspolitik.

Det är för det första viktigt att man som svensk soldat kan få stödsamtal och vård efter avslutad militärtjänst, men kanske än viktigare är att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av avlastningssamtal i grupp redan under pågående insats samt att det finns tillräckligt med psykologer på de svenska förbanden. Detta för att förebygga allvarliga psykiska problem i ett senare skede. KDU har också varit pådrivande för att ett svenskt veterancentrum ska inrättas för att samla specialkompetens kring problem som är knutna både till soldatens tjänst och övergången från militär till det civila.

För det andra bör speciella meritpoäng tilldelas veteraner som vill söka in till akademiska utbildningar efter sin tjänstgöring för att på så vis underlätta omställning till en civil yrkeskarriär. Möjligheten att få anstånd med sina studier eller att ta ett studieuppehåll för att tjänstgöra i militären borde vara en självklarhet – inte minst för att underlätta rekryteringen av soldater på frivillig väg.

Det är en plikt att försvara sitt land och därför menar vi att det är rätt att värnplikten nu återinförs som ett komplement till frivilligförsvaret, men det behövs fortfarande fler förslag som både underlättar Försvarsmaktens rekrytering på frivillig väg och våra veteraners karriärväxling. För det tredje föreslår därför KDU att en soldat som avslutar sin militärtjänstgöring ska erhålla en särskild ekonomisk ersättning baserad på det antal år som personen deltagit i rikets försvar.

Avslutningsvis måste fler svenska politiker förstå att civilsamhället har varit och fortfarande är oumbärligt när det kommer till att etablera stödfunktioner för veteraner. Frivilligt och hårt arbetande människor i ideella organisationer engagerar sig för våra veteraner. Det är både beundransvärt och viktigt. Vi kristdemokrater vill därför återinföra det skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer som den rödgröna regeringen har avskaffat, och vi vill att gåvor till veteranstödsorganisationerna omfattas. Svenska soldater förtjänar vårt stöd, men också en värdig veteranpolitik!

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Marielle Edström, försvarspolitisk talesperson för KDU

Skaraborgs Allehanda: Stöd våra soldater

KD kan göra Sverige tryggare

presskonferens-192

Det är uppenbart att staten inte längre klarar av sina mest grundläggande uppgifter och att landets rödgröna regering inte har politiken att vända trenden. Vad som nu behövs är en vassare politik för ett tryggare Sverige.  Skriver i Göteborgs-Posten (GP) om vad KD borde gå till val på 2018.

Sverige håller på att förändras. Med den rödgröna regeringen går utvecklingen åt fel håll. Skattetrycket ökar och valfriheten för vanliga familjer minskar. Samtidigt kämpar många äldre hårt för att få sin ekonomi att gå ihop.

Människor känner sig inte längre trygga med att polisen kommer när man ringer, vårdköerna växer och försvaret kan inte försvara vårt land. Omfattande invandring har dessutom lett till ett växande utanförskap som måste brytas.

Det är uppenbart att staten inte längre klarar av sina mest grundläggande uppgifter, men trots det envisas den rödgröna regeringen med att höja bidrag och ständigt tillföra nya offentliga åtaganden till den stora välfärdsstaten. Allt på skattebetalarnas bekostnad. Det fungerar inte.

Sverige behöver snarast en borgerlig regering med en ny politik och KD skulle kunna vara det parti som, med den vassaste politiken för ett tryggare Sverige, ger svenska folket hoppet och framtidstron tillbaka. En röst på KD ska vara en röst för ett tryggare Sverige.

  1. Sänk skatten – starkare familjer

Vi behöver för det första reformera arbetsmarknaden så att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet, men också sänka skatten så att den som arbetar och gör rätt för sig får behålla mer av sin lön. Verklig trygghet handlar om att få stå på egna ben, bygga upp ett sparande och planera framtiden med den man älskar.

KD borde därför fortsatt arbeta för sänkta skatter för vanliga familjer som jobbar och för minskade marginalskatter. Samtidigt är det rätt att KD vill sänka skatten för landets pensionärer. Sveriges äldre, de som har byggt vårt land, förtjänar respekt men också rättvis beskattning och en värdig vardag.

  1. Bra sjukvård för hela landet – förstatliga sjukvården

I dagens Sverige finns inte alltid sjukvården där när man behöver den, vårdköerna växer och vården håller inte lika god kvalitet över hela landet. Det duger exempelvis inte att sannolikheten att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede i Västmanland eller Västernorrland är ett fall av tre, men bara ett fall av tio i Värmland. Det är ett välfärdssvek.

Det ska inte spela någon roll var i landet man bor för vilken kvalitet på vården man får. Vårdköerna måste kapas och sjukhusvården förstatligas – landstingen har spelat ut sin roll.

  1. Fler poliser – hårdare straff

Vi ska ta tillbaka tryggheten i våra bostadsområden. Kvinnor ska kunna gå hem sent utan att behöva vara rädda för att utsättas för brott och polisen ska komma när man ringer. Det ska gälla i hela landet. Den som väljer att begå brott ska dessutom dömas till rättvisa straff som ger brottsoffret upprättelse.

KD föreslår därför 10 000 fler poliser och hårdare straff för vålds- och sexualbrott. Det är bra att fler nu vill avskaffa ungdomsrabatten, men fler straffrabatter behöver slopas för att vi ska få en rättspolitik med rättvisan i fokus. KDU anser exempelvis att dagens mängdrabatt som brottslingarna får ska avskaffas och att återfallsförbrytare som döms för samma typ av brott för tredje gången automatiskt ska dömas till brottets maxstraff.

  1. Begränsad invandring – inför asylkvotsystem

För att Sverige ska vara tryggt behöver invandringen vara begränsad och anpassad efter förmågan att ta emot och integrera människor. Det är en anledning till varför vi behöver övergå till ett asylkvotsystem, men dagens asylsystem är dessutom omoraliskt. Det premierar den som har råd att betala smugglare dyrt för att själv sedan riskera livet på Medelhavet. Den som är kvinna, fattig, gammal eller sjuk blir oftast kvar i flyktinglägren.

Ett asylkvotsystem skulle innebära att vi i Sverige stänger de illegala vägarna. Vi skulle då själva avgöra hur många flyktingar vi ska ta emot, samtidigt som vi skulle kunna öppna möjligheten att söka asyl från hemlandet. Incitamenten för dödsresorna över haven skulle minska, och hjälpen skulle kunna gå till de som mest behöver den. Kristdemokraternas partigrupp i Europaparlamentet (EPP) förespråkar ett liknande system och vi i Sverige skulle behöva följa efter för att få till stånd en mer ansvarsfull migrationspolitik.

  1. Sverige är värt att försvara – stoppa terrorismen

Sverige är värt att försvara. KD behöver därför fortsätta arbetet för fördubblade försvarsanslag, värnplikt och svenskt medlemskap i Nato, men också intensifiera kampen mot islamistisk terrorism så att vi åter kan känna oss trygga på våra gator.

De som på olika sätt stödjer eller strider för Islamiska staten (IS) ska kunna dömas för landsförräderi, förlora medborgarskapet och utvisas från Sverige. Myndigheterna behöver dessutom ges i uppdrag att stoppa finansiering av moskéer och föreningar från utländska regimer och organisationer som kan bidra till radikalisering, våld och terror.

Svenska folket förtjänar att åter få känna både hopp och framtidstro. När otryggheten sprider sig behövs nu därför en kristdemokrati som är starkare än någonsin för att försvara de goda värderingar som har gjort landet starkt. Sverige kan bli tryggare, Sverige ska bli tryggare.

Christian Carlsson,

Förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i GP (6/7): Vi kan göra Sverige friare, tryggare och starkare

Rätt och fördelaktigt med värnplikt

presskonferens-192

Som medborgare har man en självklar moralisk skyldighet att ställa upp för sina medmänniskor och bidra till att försvara vårt fria och demokratiska samhälle – eller som försvarsmakten brukar uttrycka det: ”vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer”, skriver Christian Carlsson (KDU).

Regeringens beslut att återinföra värnplikten är varmt välkommet. KDU har under lång tid jobbat för att frivilligheten i Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ska kompletteras med plikt.

De väpnade konflikterna i mellanöstern, kränkningarna av svenskt territorium, ökad militär närvaro i Östersjön och ett Ryssland som under många år kraftigt ökat sin militära förmåga är alla faktorer som bidragit till att vi befinner oss i ett mer allvarligt säkerhetspolitiskt läge än på mycket länge. Ingenting tyder dessvärre på att situationen kommer att förbättras inom överskådlig tid. Särskilt allvarligt är att Sverige samtidigt har lägst försvarsbudget runt hela Östersjön och att det förhastade slopandet av värnplikten har lett till att Försvarsmakten inte klarar av att fylla sina förband.

KDU var redan vid införandet 2009 emot den övergången från värnplikt till frivilligförsvar, detta är en linje vi stått fast vid sedan dess. Vi har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna i frivilligförsvaret och nu har äntligen regeringen valt att lyssna.

Som medborgare har man en självklar moralisk skyldighet att ställa upp för sina medmänniskor och bidra till att försvara vårt fria och demokratiska samhälle – eller som Försvarsmakten brukar uttrycka det: ”vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer”. Värnplikten är därför rättfärdig, och den har flera stora fördelar. Den tydliggör våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Den främjar viktiga värden som personlig utveckling, stärkt försvarsvilja och starkare samhällsgemenskap. Dessa argument är goda, men för oss är de sekundära i sammanhanget.

Det är försvarsförmågan som ska stå i centrum för försvarspolitiken och idag hålls Sveriges försvarsförmåga tillbaka kraftigt av personalförsörjningssystemet. Förbanden kan inte fyllas upp och både övningar och den dagliga verksamheten blir lidande. Den 31 december 2015 behövdes 9900 deltidsanställda gruppbefäl, soldater och sjömän, men endast 3769 fanns anställda enligt Riksdagens utredningstjänst. Alltså saknades närmare två tredjedelar av personalbehovet.

Med dagens tillväxttakt av deltidsanställd personal i Försvaret skulle förbanden vara uppfyllda tidigast 2040, det vill säga om 23 år. Vi i KDU arbetar redan för högre löner och bättre villkor för Försvarsmaktens anställda för att öka den frivilliga rekryteringen, men vi kan inte låta vårt försvar fortsätta att ta skada av ett dysfunktionellt personalförsörjningssystem och därför välkomnar vi regeringsbeslut att återinföra värnplikt.

Det finns dock fler problem att ta itu med på försvarspolitikens område. Vi kunde nyligen höra ÖB tala om uppskjuten materielanskaffning på grund av att Försvarsmaktens köpkraft urholkats med drygt 6 miljarder kronor. Samtidigt finns en sekretessbelagd summa pengar som Försvarsmakten skulle behöva i tillskott för att leva upp till de förväntningar som finns på Försvarsmakten.

När frivilligheten kompletteras med plikt får vi äntligen både yrkesförsvarets professionalitet och fullskaliga förband. Det är viktigt för att vi på sikt ska kunna få ett mycket större och starkare försvar, men nu måste regeringen också med ekonomiska medel samt internationella samarbeten visa att de anser att Sverige är värt att försvara. Vi kräver fördubblade försvarsanslag och svenskt medlemskap i Nato!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs artikeln i NWT: Rätt och fördelaktigt med värnplikt

Stärk sanktionerna mot Ryssland

presskonferens-192

I en tid när länder i EU tvekar om sanktionerna mot Ryssland bör Sverige dra åt andra hållet för att få stopp på kriget i Ukraina, skriver KDU-ordföranden Christian Carlsson.

Den illegala annekteringen av Krim måste upphöra, den ukrainska halvön återlämnas och Ryssland omedelbart lämna östra Ukraina. Sverige och resten av EU behöver göra mer för att stoppa de ryska aggressionerna.

Fler än 10 000 människor har sedan 2014 dödats i kriget i Ukraina. Den senaste tidens upptrappning i form av blodiga strider har lett till rent katastrofläge och den humanitära krisen fortsätter att förvärras. I det sönderbombade Donetsk har människor tvingats fly från hus och hem och många har kastats ut i social utsatthet, hemlöshet och fattigdom. Behovet av akut hjälp har vuxit sedan elektricitet och vattenförsörjning slagits ut av granatattacker.

Efter Vladimir Putins och Rysslands annektering av Krim och det att kriget i östra Ukraina inleddes beslutade EU att införa flera sanktioner mot Ryssland. Sverige var ett av de länder som var tuffast när EU-länderna skärpte tonläget och det var bra. Sanktionerna mot Ryssland tillsammans med bland annat amerikanska lånegarantier och ekonomiskt stöd från EU-kommissionen till Ukraina har varit värdefullt.

Omvärldens kritik har hittills inte fått Moskva att dra sig tillbaka, återlämna Krim eller att ta viktiga steg för att leva upp till Minsk II-avtalet. Istället har flera EU-länder börjat tvivla på press och frysta relationer. Det är ett svaghetstecken för Europa, och det är uppenbart att Ryssland vädrar morgonluft.

”Nu börjar man förstå att de värden som den ukrainska regeringen propagerar inte är värda att offra sina egna intressen för.”. Det var den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ord när han manade Sverige och andra EU-länder att avveckla sanktionerna. Detta i samband med att han mötte Sveriges utrikesminister Margot Wallström i Moskva, för det första längre formella mötet, efter två år av frostiga relationer mellan Sverige och Ryssland.

Det råder dock ingen tvekan om att pressen mot Kreml måste fortsätta till dess att Ryssland slutar upp med sina kränkningar av Ukrainas suveränitet och territorium. Istället för att avveckla sanktionerna som alltfler politiker i Europa föreslår, kräver KDU att den svenska regeringen arbetar för förnyade och än mer långtgående EU-sanktioner. Vi måste sätta hårdare press på Ryssland att leva upp till Minsk II-avtalet och det behövs mer effektivt bistånd till Ukraina. Det handlar om utökat stöd i det institutionella reformarbetet men också om konkret bistånd i form av försvarsmateriel. Stödpaket med mat och mediciner måste också prioriteras för att minska det mänskliga lidandet i den akuta situation som delar av landet just nu befinner sig.

Vi kan konstatera att USA:s president Donald Trump har spridit oro i Ukraina angående såväl sanktionerna mot Ryssland som stödet till Ukraina. Desto viktigare då att EU kliver fram och står upp mot det alltmer aggressiva Ryssland. Ockupationen av Krim och angreppskriget i Donbas måste upphöra. Det handlar om solidaritet med Ukraina, men det ligger också i vårt gemensamma intresse att mota Putin i grind.

Ukrainas sak är vår!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs artikeln i SVD (6/3): Sverige måste stärka sanktionerna mot Ryssland

 

Ukraine