Offensiv politik för att rädda Östersjön

CC

Det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

De senaste veckorna har vi åter nåtts av nyheten om en explosionsartad algblomning som breder ut sig i norra Östersjön. De återkommande algblomningarna som drabbar Östersjön sommartid beror bland annat på övergödning av fosfor och kväve från avlopp och jordbruk och det har gått så långt att stora delar av vårt känsliga hav i öster drabbats av bottendöd. 

Det står klart att det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet. Sverige ska gå i täten för att ta gemensamt ansvar för Östersjöns miljö och det är därför bra att vi har varit pådrivande för tillkomsten av EU:s Östersjöstrategi. Östersjön är därmed pilotområde för mellanstatligt havsmiljösamarbete i enlighet med EU:s marina direktiv. Det räcker dock inte.

Vi måste också satsa resurser på det gemensamma EU-samarbetet kring situationen i Östersjön och vi måste få med Ryssland mer i samarbetet kring Östersjön. Ryssland är inte enbart det stora hotet när det kommer till det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, utan också en stor del av problemet när det kommer till Östersjöns miljö. Därför måste också Ryssland involveras. Kuststaterna kring Östersjön borde solidariskt finansiera vissa kostnadseffektiva miljöåtgärder som skulle kunna gynna miljön i Östersjön.

Det finns många viktiga och akuta åtgärder som behöver vidtas för att rädda Östersjön, men några av de viktigaste är att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas på ett sätt så att inte övergödningen fortsätter. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill exempelvis pröva ett system med överlåtbara utsläppsrätter för kväve och fosfor för att stoppa övergödningen.

För att motverka obalans i ekosystemen och att bevara den biologiska mångfalden är fiskepolitiken ett viktigt verktyg och det är positivt att regeringen varit pådrivande inom EU för att de vetenskapliga rekommendationerna ska vara vägledande för fiskepolitiken och KDU anser att EU:s fiskepolitik dessutom ska vara baserad på ett äganderättsbaserat system så att ingen ska kunna smita undan ansvaret om man fiskat ut haven.

Något annat som behövs är ett kraftfullt batteri för att minska oljeutsläppen. Årligen rapporteras ett hundratal utsläpp men bara ett fåtal åtalas. KDU menar att det är självklart att all tankrengöring måste ske vid hamn och att oljeborrning i Östersjön ska vara förbjudet och från och med 2015 införs förbud mot att transportera bunkerolja direkt innanför ytterskrovet. Den som bryter mot detta bör få kännbara straff. Bötesbeloppen för oljeutsläpp bör höjas rejält och utsläpp av olja till havs ska dessutom vara belagt med strikt skadeståndsansvar. Man ska alltså få betala skadestånd oavsett om utsläppet orsakats med avsikt eller av oaktsamhet. För att fler ska kunna ställas till ansvar anser vi att olja som transporteras till havs skall märkas med DNA så att det går att spåra från vilket fartyg oljeutsläpp skett.

Avslutningsvis måste det förebyggande arbetet förstärkas. Teknikbistånd till andra länder så att de exempelvis kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende är ett verktyg, men utöver det behöver beredskapen för potentiella mijökatastrofer i östersjöområdet höjas. Så minimerar vi skadeverkningar från bl a oljeutsläpp när de väl sker och på så vis skapar vi också förutsättningar för ett friskare Östersjön för våra barn och barn barn. En röst på Kristdemokraterna den 14 september är en röst för att rädda Östersjön.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU Sverige

Vågkraft är framtidens energi

De fossila bränslena måste fasas ut. Vi har ett ansvar för vår natur och det finns en risk att vi får se ett allt varmare klimat om vi inte lyckas ställa om vår energiförsörjning. Det finns också starka ekonomiska skäl för att fasa ut de fossila bränslena eftersom vi kan räkna med kraftigt stigande energipriser i takt med att jordens oljetillgångar sinar. I det läget gäller det att Sverige har energiförsörjningen tryggad på annat sätt.

I en övergångsfas kommer kärnkraften att vara helt avgörande. Vi kommer även i framtiden att behöva god tillgång på energi för att klara såväl välfärd som tillväxt och idag finns det inga energikällor som kan mäta sig med kärnkraftens effektivitet. Dagens sol- och vindkraft kan endast fungera som komplement till vår kärnkraft och vattenkraft. Därför måste kärnkraften behållas och byggas ut.

Framtidens energi kommer dock att bestå av andra energikällor! Vågkraft kan exempelvis komma att utgöra en viktig del i framtidens energiförsörjning. Forskare i Uppsala har menat att europeisk vågkraft i framtiden kommer att kunna försörja hela västeuropa med energi och att den svenska vågkraftens potential motsvarar den årliga produktionen från en normalstor kärnreaktor. Vågkraft är framtidens energi och dess utveckling blir intressant att följa!

Christian Carlsson (kd)
Förbundsstyrelseledamot (KDU)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholm Stad ska inte äga Fortum Värme

Skrivelse från  Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2010-03-09:

Oppositionen föreslår i en motion att Stockholm stad ska köpa tillbaka Fortum. Det är Fortum Värme som avses, vilket leder till frågan var i sin budget som oppositionen har de nödvändiga 15 miljarderna som ett återköp skulle kräva?

Kommunfullmäktige avslog i kommunfullmäktige för bara några månader sedan en motion om att staden skulle starta ett energibolag, och det är tydligt att oppositionen inte kan samordna sina åsikter.

Om det är så att oppositionen tänker avhålla sig från att använda skattemedel och lån för att finansiera köpet måste pengar tas från fjärrvärmekunderna själva. Kostnaden på 15 miljarder fördelat på de närmare 8000 kunderna, varav 1 676 är privathushåll i villaområden, känns för oss som en orättmätig pålaga.

Oppositionen framställer frågan om Fortum Värme som om det skulle bli billigare och bättre för stockholmarna om Staden ägde bolaget. Ett återköp skulle som sagt kosta minst 15 miljarder. Till detta ska fogas miljardkostnaderna för en snabbavveckling av Fortum Värmes sista kolanvänding som oppositionen vill genomföra. Är det någon som tror att värmen faktiskt blir billigare av allt detta?  

Ulla Hamilton (m) 
Karin Karlsbro (fp)
Christian Carlsson (kd)

Svarar på DN.se: Så klarar Stockholm miljömålen

På DN.se har jag svarat på frågor om hur Stockholm ska klara miljömålen med anledning av klimatmötet i Köpenhamn! 

Vilka tre konkreta satsningar vill Kristdemokraterna göra kommande mandatperiod för att sänka utsläppen av växthusgaser i Stockholm? Hur mycket kommer desa åtgärder att minska utsläppen och hur ska de finansieras?

Kristdemokraterna vill möjliggöra kollektivtrafik på vatten och vi vill även behålla en hög investeringstakt i kollektivtrafiken för att underlätta klimatsmart resande med bland annat en spårvagnslinje innanför tullarna. Dessutom verkar vi för att energieffektiviseringarna som kommit igång i Stockholm fortsätter och att man ska bejaka ny miljövänlig teknik vid all ny- och ombyggnation. När det gäller ambitionen att minska utsläppen så håller vi fast vid målet om att vi i Stockholm inte ska förbruka mer än tre ton koldioxid per person och år senast 2015. Vi håller också fast vid stadens långsiktiga mål om att Stockholm ska vara helt fossilbränslefritt år 2050.

Läs hela sammanställningen: Så ska Stockholms partier klara klimatmålen

Christian Carlsson (kd)
Stockholm Stads miljö och hälsoskyddsnämnd

Stockholms vatten och strandbad bättre

Stockholms strandbad lockar till sig allt fler besökare. Det är därför glädjande att vattnet vid och runt Stockholms strandbad blir allt bättre!

Vattnet och strandbaden betyder mycket för stockholmarna, för deras hälsa och välmående. Vattnet är också viktigt för stadsbilden och attraktionskraften i huvudstaden. Kristdemokraternas ambition är att Stockholms vattenkvalité skall höjas ytterligare!

Vi som bor i Stockholm ska även i framtiden kunna njuta av vårt vatten och naturen i närområdet. Vattenfrågorna måste därför även fortsatt prioriteras i stadens miljöarbete.

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholms koloniträdgårdar – kulturellt arv

Idag har Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd haft sammanträde. I ett ärende lyftes Stockholms koloniträdgårdar. Som kd:s representant fick jag Ulla Hamilton (m) och Karin Karlsbro (fp) att ställa sig bakom följande särskilda uttalande: 

Koloniträdgårdar har funnits i Stockholm sedan 1904 och de utgör idag ett kulturellt arv av stort värde. Genom koloniträdgårdarna ges storstadsmänniskor frihet att odla grönsaker, frukt och växter i egen trädgård. Det kan vara nog så betydelsefullt för den enskilde, men koloniträdgårdarna har också en förmåga att odla annat av värde, nämligen mänsklig lycka och nära gemenskap.   

Kolonirörelsen är en del av det civila samhället. Grannars samvaro i samband med det småskaliga odlandet bidrar på ett naturligt sätt till glädje och starkare gemenskap. Relationer byggs upp och verksamheten erbjuder möjlighet till snabbare integration.

Kolonilotterna i Stockholms stad fyller en viktig funktion för odlarna, de har ett rekreativt värde, är en social tillgång och bidrar till ett starkare civilsamhälle. Koloniverksamhet är bra för stadsmiljön i Stockholm och det främjar samhälls- gemenskapen. Det är därför av vikt att Stockholm Stad strävar efter att bevara stadens koloniträdgårdar.

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholms klimatpakt 2009

Igår hölls årskonferensen med Stockholms klimatpakt. Stockholms klimatpakt är ett nära samarbete mellan Stockholm Stad och näringslivet för ett bättre klimat.

Klimatpakten undertecknades i september 2007 av miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) och idag är hela 70 företag i Stockholmsregionen anslutna till klimatpakten. Tillsammans har de minskat utsläppen motsvarande alla invånare i Sala!

Klimatpakten fungerar dels som en samarbetsform, men den ger också utrymme för kontaktskapande. Syftet är kunskaps- och erfarenhetsutbyte för företag som arbetar målmedvetet med miljö- och klimatfrågor.

På konferensen igår deltog över 100 deltagare vilket naturligtvis är glädjande! Det är viktigt att vi fortsätter det nära samarbetet mellan stad och näringsliv i frågor som rör miljön. Stockholmsföretagen vill ta ansvar för miljön precis som den borgerliga majoriteten i Stadshuset.

Miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) skriver med anledning av årskonferensen hur miljöarbetet i Stockholm Stad gått framåt under det senaste året:

* Stockholm har utsetts till Europas första miljöhuvudstad 2010.

* Norra Djurgårdsstaden har blivit ett pilotprojekt för Clinton Climate Initiative.

* Stora infrastruktursatsningar är på gång för bättre kommunikation och miljö, inte minst i form av Citybanan.

* Staden har satsat 11 miljarder kronor på energieffektiviserings- och upprustningsåtgärder i miljonprogramsbeståndet.

* Biogasproduktionen har ökat med 30%.

* Miljöbilsförsäljningen i Stockholm ligger forttsatt högt och försäljningen av gasbilar har mer än fördubblats.

* Det gemensamma elbilsprojektet mellan Stockholm och Fortum har gått vidare och fått efterförljare.

* Laddstolpar finns i Lindvreten och vid Norr Mälarstrand. Stockholm Parkering jobbar med att installera i sina garage.

Det händer mycket på miljöområdet i Stockholm Stad. Det är roligt att ingå i majoriteten när miljöarbetet i Stockholm Stad går så starkt framåt!

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd