Alliansen måste prioritera att sänka skatterna

Sverige har världens högsta marginalskatt. Inkomstskatterna är nu så höga att de gör både medborgarna och staten fattigare. Vid ett regeringsskifte borde en av Alliansens främsta prioriteringar vara att åtgärda denna skevhet, skriver representanter för allianspartiernas ungdomsförbund och Skattebetalarnas förening.

I dag är den högsta marginalskatten på arbete ungefär 60 procent om man räknar samman genomsnittlig kommunalskatt, den statliga inkomstskatten, värnskatten och jobbskatteavdragets avtrappning. Men för att se skattebelastningen på en extra intjänad hundralapp måste man även ta med lagstadgade arbetsgivar­avgifter och indirekta skatter. Då får man fram den effektiva marginalskatten. I dag har Sverige en effek­tiv marginalskatt på hela 75 procent. Det är högst i världen.

Att bara få behålla en fjärdedel av en löneökning är inte bara stötande, det är dessutom skadligt för Sverige och svensk ekonomi. Höga marginalskatter minskar incitamenten för utbildning, arbete och risktagande. Det leder i sin tur till en lägre grad av aktivitet i ekonomin, något som får till följd att skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Det innebär att vi alla blir fattigare.

Under Alliansregeringens åtta år vid makten sänktes skattetrycket från 46 till 42,6 procent. Bland de viktigaste reformerna var jobbskatteavdragen, som gav vanliga människor mer pengar kvar i plånboken och stärkte drivkrafterna till arbete. Alliansregeringen genomförde inget systemskifte. Ett antal viktiga refor­mer, bland annat ett avskaffande av den statliga inkomst­skatten, uteblev. Men det går inte att bortse från att flera steg i rätt riktning togs.

I dag går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Skatt efter skatt skruvas upp och en stor del av höjningarna slår direkt mot jobb och företagande. Sverige behöver en regering med en helt annan syn på medborgaren som skattesubjekt och med en större förståelse för drivkrafter för jobb och företagande. Ett naturligt startskott för en Alliansregering 2018 bör därför vara att avskaffa den statliga inkomstskatten och värnskatten.

Ett avskaffande av statlig inkomstskatt innebär att arbetslinjen stärks, utbildningspremien blir högre och ansvar belönas. Detta stärker samhällets merito­kratiska drag och innebär att utfallet för medborgaren beror mer på dennes egen insats än på socio­ekonomisk bakgrund. Att de sista 5 procent­enheterna av den statliga inkomstskatten, den så kallade värn­skatten, skulle vara tillfällig när den infördes 1995 men fortfarande är kvar 22 år senare är ytterligare ett argument för ett avskaffande.

Samtidigt måste alla reformer finansieras, annars är risken stor att förtroendet för politiken urholkas. Alltför ofta finansieras reformer genom påhittade intäkter baserade på statiska modeller. Ett färskt exem­pel är att finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten (de så kallade 3:12-relgerna) ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt. Något som också Konjunkturinstitutet, som uppskattar intäkterna till en knapp tredjedel, 1,5 miljarder, påpekat.

Vi anser att en försiktighetsprincip innehållande konsekvensanalyser av negativa så kallade dynamiska effekter behövs innan skattepolitiska beslut fattas. På samma sätt bör försiktighet visas även vad gäller positiva dynamiska effekter. Sådana bör räknas först efter att de uppnåtts.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten bör alltså finansieras fullt ut. Intäktsbortfallet utan dyna­miska effekter skulle uppgå till 61 miljarder, alltså knappt 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige.

Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg skulle en slopad statlig inkomstskatt innebära ökade skatte­intäkter på ungefär 10 miljarder kronor per år, helt enkelt därför att incitamenten för arbete skulle öka. Om det skulle visa sig stämma vid en utvärdering skulle reformutrymmet öka med 60 miljarder när skatten avskaffats. Skattenivån skulle även efter en sådan reform vara hög – den effektiva marginal­skatten skulle vara 60 procent vilket är i nivå med OECD-genomsnittet – och det finns starka skäl för lägre inkomstskatter än så.

Vill man gå försiktigare fram kan skatten avskaffas stegvis. Då varje sänkning skulle ge högre intäkter – enligt Lundberg skulle en sänkning med 1 procent vara självfinansierande till 178 procent – kan nästa sänkning finansieras med dessa medel. Oavsett ­skulle det efter sänkningen finnas mer pengar för reformer än tidigare.

En alliansregering 2018 måste ha som gemensam utgångspunkt att frukten av ditt arbete är din. Gemen­samma åtaganden finansieras via skattsedeln, men i grund och botten tillhör pengarna den som genom förkovran, innovation, arbete och risktagande tjänat ihop dem. Därför behöver Alliansen formulera en kraftig motreaktion mot nuvarande regerings skatte­höjaryra. Ett naturligt första steg är att omedelbart efter ett regeringsskifte påbörja arbetet att avskaffa värnskatten och den statliga inkomstskatten.

Christian Carlsson

ordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa

ordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek

ordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell

ordförande Liberala ungdomsförbundet

Christian Ekström

vd Skattebetalarnas förening

Läs artikeln hos SVD Näringsliv: ”Alliansen måste prioritera att sänka skatterna”

Visa barmhärtighet – behåll gåvoavdraget

MiriamochCC

Om socialdemokratin hade menat allvar med sitt tal om solidaritet borde man ha utvecklat gåvoavdraget i stället för att avskaffa det. Uppmuntra givmildhet och behåll gåvoavdraget, skriver Christian Carlsson och Miriam Lilja (KDU).

Vi bevittnar en mänsklig katastrof. Inte sedan andra världskriget har flyktingströmmarna varit så omfattande och många miljoner människor är i akut behov av hjälp. Sverige kan inte på egen hand göra tillräckligt, men vi som bor här kan göra skillnad.

Därför är det också fint att se hur svenskarnas vilja att hjälpa växer sig allt starkare i takt med att flyktingströmmarna och lidandet vuxit i omfattning. Ideella organisationers humanitära insatser runt om i världen har intensifierats och många medborgare är i dag månadsgivare till en välgörenhetsorganisation. Allt fler väljer också att engagera sig på asylboenden för att möta de stora behov som följer av en omfattande flyktinginvandring.

Som ett lysande exempel på svenskarnas vilja att hjälpa, startades för några dagar sedan hemsidan ”Vi gör vad vi kan”. På bara ett dygn lyckades några vänner samla ihop så mycket som 5 miljoner svenska kronor, som ska gå oavkortat till flyktingläger i Grekland. I Sverige är det civilsamhället som står för mycket av de stora humanitära insatserna och historiskt har det ofta varit så i krissituationer. Det finns en enorm kraft av godhet och medmänsklighet samt driftighet och engagemang i det civila samhället. Därför borde det också vara varje politikers plikt att göra sitt bästa för att stötta och uppmuntra civilsamhället. Det är bara djupt beklagligt att inte också den rödgröna regeringen uppfattat detta.

När världen står i brand och värden som generositet, medmänsklighet och solidaritet framstår som särskilt angelägna borde den svenska regeringen välja att uppmuntra välgörenhet och ideellt engagemang. I stället väljer man att göra det omvända. Från och med årsskiftet försvinner skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer. Gåvor som hade kunnat gå till flyktingläger riskeras, när finansminister Magdalena Andersson ska fylla statens fickor.

Tänk på de 5 miljoner kronor som samlades ihop för några dagar sedan. Man kan fundera på hur mycket mindre den summan hade uppgått till om avdraget för gåvor till ideella organisationer redan avskaffats. Det enda vi med säkerhet kan veta är att gåvoavdraget gjort succé sedan det infördes. 2013 utnyttjade nästan var tionde svensk avdraget. Sammantaget skänktes då 1,3 miljarder till de av Skatte­verket godkända gåvomottagarna och förra året ökade den siffran till 1,5 miljarder kronor. Det är mycket pengar som går direkt till människor i nöd.

Om socialdemokratin hade menat allvar med sitt tal om solidaritet borde man ha utvecklat gåvoavdraget i stället för att avskaffa det, men vi är smärtsamt medvetna om att reformer för att underlätta välgörenhet inte är förenligt med den röda partiboken. I denna tid, som så tydligt präglas av humanitära katastrofer, kan vi ändå inte annat än att vädja till statsminister Stefan Löfven att beakta en enkel uppmaning från oss i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU): Betänk konsekvenserna och visa barmhärtighet. Uppmuntra givmildhet och behåll gåvoavdraget.

Christian Carlsson, vice ordförande KDU Sverige

Miriam Lilja, socialpolitisk talesperson KDU Sverige

Tidningen Dagen: Uppmuntra givmildhet – behåll gåvoavdraget

En dubbelstöt mot civilsamhället

MiriamochCC

”Om regeringen menade allvar med sitt tal om solidaritet hade man utvecklat gåvoavdraget istället för att avskaffa det.” skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) och Miriam Lilja, ledamot, Kristdemokratiska studentförbundet (KSF).

Vi unga kristdemokrater anser att den svenska regeringen kraftigt har svikit det civila samhället och medmänskligheten inte en, utan två, gånger på mycket kort tid. Skatteverket har efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen nämligen kommit med nya regler som innebär att ideella second hand-butiker i framtiden kommer att momsbeläggas med 25 procent.

Beslutet att momsbelägga second hand-butiker grundar sig visserligen på ett EU-direktiv, men det är en åtgärd som riskerar att bli ett dråpslag för den ideella sektorn, vars välgörenhet i betydande omfattning finansieras av secondhand verksamhet. I detta läge har regeringen och finansminister Magdalena Andersson visat stor motvilja till agerande. Den rödgröna regeringens passivitet innebär ett fruktansvärt svek mot samhällets mest utsatta och vi unga kristdemokrater anser att finansministern till skillnad från hennes företrädare visat på en oacceptabel respektlöshet och nonchalans inför situationen. Vår förhoppning är att den massiva kritik och de protester som riktats mot regeländringen också får finansministern att hålla sitt sent levererade löfte om att presentera en lösning.

I dagsläget får tusentals volontärer och arbetstränande sysselsättning och mening i tillvaron genom de ideellt drivna second hand-verksamheterna. Dessutom går butikernas vinst ofta direkt till olika typer av social hjälpverksamhet, för att stötta samhällets allra mest utsatta. Det kan handla om natthärbärgen, stöd för missbrukare och soppkök. Man räknar med att second hand-butikerna i Sverige bidrar med 200 miljoner kronor till välgörenhet varje år, och att 7000 personer ges arbetsträning genom dem. Att momsbelägga de ideella secondhand butikerna som idag drivs av organisationer som exempelvis Röda korset och Myrorna kan likställas med att straffbeskatta medmänsklighet.

Som om inte detta vore nog väljer regeringen samtidigt också att föreslå att skatteavdraget på gåvor till ideella organisationer ska avskaffas. Det är mycket svårt att förstå. Avdraget har gjort succé sedan det infördes och år 2013 utnyttjade nästan var tionde svensk avdraget. Tillsammans skänkte vi 1,3 miljarder till de av Skatteverket godkända gåvomottagarna. Nu vill regeringen alltså göra det dyrare att ge pengar till välgörenhet. Det blir ytterligare en straffskatt på medmänsklighet.

Den sorgliga sanningen är att Socialdemokraterna ser välgörenhet som ett hot mot den stora välfärdsstaten och den omfördelningspolitik som är själva målet med socialdemokratin. Socialdemokraterna tror att människors vilja att betala skatt kommer att minska om de inser att det även finns andra än staten som kan göra gott i samhället. Därför anser de att staten måste vara alla goda gåvors givare. Det anser inte vi kristdemokrater. Vi oroas inte heller över de som vill göra gott. Vi anser istället att välgörenhet är välgörande och att samhället byggs bäst underifrån, av människorna som lever i det. Samhället är större än staten och solidaritet mellan människor borde uppmuntras.

Ett samhälle blir aldrig godare än människorna som lever i det och det är statens uppgift att stötta civilsamhället och mellanmänskliga relationer. Om Socialdemokraterna och den rödgröna regeringen menade allvar med sitt tal om solidaritet hade man utvecklat gåvoavdraget istället för att avskaffa det. Det som nu levereras från Rosenbad är en dubbelstöt mot det svenska civilsamhället.

Christian Carlsson, vice ordförande KDU Sverige

Miriam Lilja, Jämställdhets- och ekonomiskpolitisk talesperson, KSF Sverige

Kommentera artikeln på Dagens hemsida: En dubbelstöt mot civilsamhället 

Moderaterna har för låga ambitioner med skattepolitiken

CCochNordwall

”Moderaternas flört med socialdemokratiska väljare genom att lägga skattesänkningarna på is är inget vi unga kristdemokrater ställer oss bakom”, skriver Christian Carlsson och Thomas Nordvall från Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg har nu markerat att Sveriges moderata arbetarparti inte tänker sänka skatterna något mer. Att flörtarna funnits med socialdemokratiska väljare visste vi, men detta giftermål mellan socialdemokraterna och moderaterna var varken önskat eller väntat. Det känns bara som en tidsfråga innan duo Reinfeldt-Borg kastar namnet ”Nya moderaterna”över bord till förmån för ”socialmoderaterna”.

När Alliansen vann valet 2006 påbörjades viktiga reformer för ökad frihet, ett sundare företagsklimat och mer pengar i plånboken för alla arbetande människor. Det var viktiga steg för att minska den tunga skattebörda som svenska folket bar på. Förre statsministern Göran Persson (S) bevingade ”Vi har socialiserat sparandet och privatiserat skuldsättningen” talade sitt tydliga språk. Viktiga skattereformer har gjorts, men än lever den tunga skattebördan kvar.

Jämfört med 2006 får människor behålla upp till 2 200 kr mer per månad när skatten är betald. Det är en betydande förändring som inneburit mycket för människor i Sverige och i synnerhet hjälpt de med små ekonomiska marginaler att få ekonomin att gå ihop. Reformerna har resulterat i fler jobb, ökade skatteintäkter och ökad lönsamhet att arbeta. Sverige har dock fortfarande en av världens högsta skatter på arbete. Skattetrycket uppgår till 44,2 procent och fortsatt har Sverige ett av världens högsta marginalskatter. Det är med den bakgrunden som statsministern och finansministern uttrycker att de är nöjda och påstår att det helt plötsligt är att ”ta ansvar” att inte fortsätta sänka skatterna på arbete. Istället vill man höja ett flertal skatter. För en sann borgerlig regering borde ansvar betyda att hushålla med skattebetalarnas pengar. Med höga skatter bör reformutrymme skapas genom minskade statliga utgifter. Varje krona som är överflödig staten ska stanna i enskilda människors och familjers plånböcker.

Moderaterna har uppenbarligen alldeles för låga ambitioner med skattepolitiken. Giftermålet med Socialdemokraterna hindrar fortsatt borgerlig politik i frågan. En borgerlig regering kan inte nöja sig med att människor beskattas så hårt som svenska folket fortfarande gör. Det är fel att hårt arbetande människor betalar mer än hälften av sin lön i skatt. För oss unga kristdemokrater kvarstår reformviljan för att främja frihet, flit och entreprenörskap. KDU är Sveriges borgerliga ungdomsförbund och vi kommer fortsätta att arbeta för sänkta skatter och minskade statliga utgifter.

Christian Carlsson
Vice ordförande för KDU Sverige


Thomas Nordvall
Ekonomipolitisk talesperson för KDU Sverige

Kommentera hos Nyheter24: Moderaterna har för låga ambitioner med skattepolitiken

Satsa mer på entreprenörskap

Image

Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd, skriver Christian Carlsson och Thomas Nordvall.

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson

Vice ordförande, KDU Sverige

 

Thomas Nordvall

Ekonomipolitisk talesperson, KDU Sverige

 

Kommentera artikeln i NWT här: Satsa mer på entreprenörskap 

 

Dags att slopa värnskatten

Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen. Det gör att många familjer betalar oproportionerligt mycket av sin inkomst i skatt. Det gäller särskilt för de familjer där den ena föräldern står för en större del av den samlade inkomsten.

Trots att den ena maken har en mycket låg inkomst eller står utan arbete, tvingas familjen ändå att betala statliga marginalskatter i vissa fall. Det är orimligt och ett sätt att komma till rätta med detta är att införa frivillig sambeskattning – ett annat är att steg för steg minska marginalskatterna.

Regeringen skulle på ett mycket enkelt sätt kunna börja med att slopa värnskatten. Värnskatten är en skadlig straffbeskattning på hårt arbete och utbildning som hämmar tillväxten. Det är också en omoralisk skatt som skulle vara tillfällig när den infördes av socialdemokraterna 1995, men trots att vi sedan flera år har en borgerlig regering finns värnskatten märkligt nog kvar.

Det finns bara en fördel med värnskatten – och det är att den skulle vara lätt att avskaffa. Värnskatten inbringar endast cirka tre promille av den offentliga sektorns skatteintäkter, eller för att citera nationalekonom Lars Calmfors: ”Förmodligen kostar det lite eller kanske ingenting att avskaffa värnskatten”.

Kristdemokraterna anser att värnskatten på sikt måste avskaffas. I Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) vill vi att alliansregeringen beslutar att göra det. Ett slopande av värnskatten skulle uppmuntra till hårt arbete och studier, det skulle frigöra kapital för investeringar i svenska företag och på så vis främja tillväxten men framförallt så skulle det vara moraliskt rätt. Det skulle innebära att politiken håller sitt löfte om en skatt som endast skulle vara tillfällig. Svenska folket har väntat länge – det är dags att slopa värnskatten.

Christian Carlsson, Vice ordförande för                                                      Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Kommentera artikeln på Västerviks tidningens hemsida: Dags att slopa värnskatten

Regeringens omoraliska skattetryck

Caroline Syber och Christian Carlsson 

FÖRETAGANDE Sverige behöver en offensiv satsning på företagande. Minska riskerna och öka lönsamheten för landets företagare genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och avskaffad värnskatt, skriver Caroline Szyber och Christian Carlsson (KD).

Sverige har haft en borgerlig alliansregering i nära fem år. Trots flera år av regeringsinnehav och flera framsteg återstår mycket att göra för att man nöjt ska kunna konstatera att vi skapat tillräckligt goda förutsättningar för fler jobb och ett mer företagsamt Sverige.

Människor i Sverige hör fortfarande till de som är bland de minst benägna att starta företag enligt Entreprenörskapsforum. I en jämförelse mellan totalt 59 länder placerade sig Sverige nyligen så långt ner som på plats 47 och i samma jämförelse mellan 22 industriländer hamnade vi inte bättre än på plats 14 när det gäller företagsamhet. Orsaken är att människor som har en önskan att driva företag avstår i rädsla för att misslyckas. Riskerna som är förknippade med företagande upplevs helt enkelt som alldeles för stora.

Samtidigt som nyföretagandet är lågt i jämförelse med andra länder och andelen företagare av arbetskraften är låg har Sverige dessutom en ungdomsarbetslöshet på 23 procent vilket är sämre än EU-genomsnittet. Det innebär att 156 000 ungdomar i Sverige som vill arbeta och som aktivt söker arbete inte har ett arbete att gå till. Det är oacceptabelt. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett av våra stora samhällsproblem och den begränsar människors möjlighet att forma sin egen framtid. Ungdomsarbetslösheten måste därför bekämpas med kraft.

Världsekonomin har under senare år drabbats av allvarliga kriser och Alliansen har framgångsrikt tagit ansvar för landets ekonomi genom dessa. En så låg grad av företagande och en så hög grad av ungdomsarbetslöshet kan dock omöjligt betraktas som något annat än ett underbetyg. Inställningen till företagande i Sverige måste förbättras och därför krävs en offensiv satsning på företagande så snart ekonomin tillåter. En sådan satsning skulle inte enbart lägga grunden för en god välfärd framöver utan också öka chansen för de många unga som utgör Sveriges framtid att få ett arbete.

  • Regeringen måste för det första fortsätta att sänka arbetsgivaravgifterna för att göra det billigare och enklare för företagen att anställa. Det skulle innebära att fler människor som idag upplever ett utanförskap skulle kunna få ett arbete att gå till.
  • Kristdemokraterna anser för det andra att regeringen måste slopa eller kraftigt reducera sjuklöneansvaret för landets småföretagare. Det är en nödvändighet för att fler mindre företag ska våga anställa och få möjlighet att växa sig starka.
  • Regeringen måste för det tredje avskaffa den omoraliska värnskatten som är en kostsam skatt att administrera och som dessutom skulle vara tillfällig. En marginalskattereform i Sverige skulle öka incitamenten för den som är driftig företagare och arbetar hårt i landet med världens högsta marginalskatter.

Sverige behöver ordentliga reformer som minskar riskerna och ökar lönsamheten för den som driver företag. Fler människor måste våga förverkliga sina drömmar att starta eget och fler företag måste våga anställa. Det står för oss klart att nyckeln till en fortsatt god välfärd och fler jobb åt unga inte stavas mer bidrag eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer för ett mer företagsamt Sverige.

 
Caroline Szyber, riksdagsledamot och
ordf. för Kristdemokraterna i Stockholm stad
Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU och
Suppl. i Stockholm Business Region AB 
 

Läs debattartikeln på SVT.se: Regeringens omoraliska skattetryck