Liberal attack mot fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan är idag hotad. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor, men rätten att välja skola hotas dessvärre även av andra radikala krafter.

Vi i KDU beklagar exempelvis att ett alliansparti som Liberalerna vill sätta stopp för religiösa friskolor. Enligt liberalerna skall inga nya religiösa skolor startas och de redan befintliga skolorna skall inte få tillstånd att ta emot fler elever. Det här är mycket problematiskt.

Visst finns det brister på vissa religiösa friskolor, men den som på allvar vill komma till rätta med problem som visat sig på vissa muslimska friskolor, får inte samtidigt slå undan benen för den stora majoriteten religiösa friskolor som sköter sitt uppdrag, de allra flesta kristna.

Det förtjänar också att påminnas om att skolinspektionen redan idag har att granska såväl kommunala som fristående skolor, däribland också de religiösa friskolorna. Om det skulle vara så att en skola inte följer skollagen eller läroplanen så ska den redan idag stängas och det är en självklarhet för oss i KDU.

Det liberala förbudet mot etablering religiösa friskolor innebär dock en våldsam attack både mot religionsfriheten och föräldrars rätt att ansvara för sina barns uppfostran och skolgång. Det är också en attack som strider mot Europakonventionen som fastslår att staten måste ”respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Men den liberala politiken innebär också en attack mot det fria skolvalet. Verklig valfrihet existerar nämligen först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet. Det vore fel att begränsa den valfriheten.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Dagen: Liberal attack mot fria skolvalet

Debatt om religiösa friskolor i P3 Nyheter: KDU vs. SSU (24:12 min in i klippet)

Slå vakt om fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan hotas från vänster. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor.

Trots att efterfrågan på fristående skolor fortsätter att öka och elever på exempelvis fristående grundskolor har 10 procent högre betyg, så ser vi nu alltså en farlig utveckling där seriösa friskoleaktörer riskerar att slås ut och där valfriheten för vanliga människor minskar.

Välfärdsutredningens vinsttak skulle tvinga 77 procent av aktörerna till en rörelsemarginal på mindre än 2 procent enligt Friskolornas Riksförbund. Det skulle leda till att en majoritet av landets friskolor skulle få lägga ner, oavsett om det är ett aktiebolag, förening eller stiftelse. Som vanligt är det de små aktörerna som skulle drabbas som hårdast.

KDU kommer dock att fortsätta att stå upp för att alla familjer och elever ska få den utbildning som passar eleven bäst. Istället för att minska valfriheten vill vi fortsätta att utveckla det fria skolvalet, exempelvis genom att införa obligatoriskt skolval.

För oss är friskolorna viktiga att försvara därför att en mångfald av skolor skapar valfrihet för den enskilde vilket är viktigt för att eleven ska finna en pedagogik och inriktning som passar, men friskolorna skapar också en sund konkurrens som utvecklar svensk skola och därmed förbättrar skolornas kvalitet. Rätten att välja skola gör att både elever och föräldrar ställer högre krav på att skolorna har bra lärare, ordning och goda kunskapsresultat.

Regeringen måste inse att verklig valfrihet inte är att endast kunna välja mellan två kommunala skolor i det egna bostadsområdet, med samma pedagogik och inriktning eller att låta rödgröna politiker bestämma vilka skolor som svenska elever ska ha att välja mellan. Verklig valfrihet existerar först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar och olika driftsformer. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Västerviks-tidningen: Slå vakt om fria skolvalet

KDU: Inför ordningsbetyg i skolan

Amanda_CC

För att unga människor ska få möjlighet att skaffa sig ett bra liv och förverkliga sin potential krävs en skola med ordning och kunskap i fokus, men idag uppger 15 procent av landets niondeklassare att de inte känner sig trygga i skolan och hela 60 procent upplever att andra elever stör undervisningen.

Den nedslående bilden från Skolinspektionens senaste omfattande enkätundersökning stämmer tyvärr med vad vi tidigare har kunnat ta del av i flera internationella undersökningar. OECD, PISA och andra rapporter har visat på problemen med skadegörelse och ovårdat språk, att svenska elever ofta kommer för sent, stör varandra på lektionerna, undervisas i stökiga klassrum och att skolk är vanligt förekommande.

Det duger inte att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) kräver flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi i vill för det första införa ordningsbetyg. Ordningsbetyget skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, beteende i klassrummet och av om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett verktyg för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle fästa större vikt vid sitt beteende. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi vill för det andra införa mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. Som lärare gäller det både att klara av att inspirera eleverna till kunskap och att hålla ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det tredje betona att ett återupprättat föräldraansvar är fullständigt avgörande för att skapa förutsättningar för såväl bättre skolresultat som ökad trygghet i skolan. Fler föräldrar måste ta sitt ansvar genom att se till att eleverna gör sina läxor och inte minst genom att förmedla att skolan är någonting viktigt, att skolans ordningsregler är till för att följas och att klasskompisar ska mötas med respekt. För att betona detta anser vi att det ska upprättas ansvarskontrakt mellan elev, föräldrar och skolan där det framgår vem som ansvarar för vad för en lyckad skolgång.

Svenska politiker behöver fortsätta arbetet med att vädra ut flumskolan för att skapa den skola med ordning och kunskap i fokus som landets elever förtjänar. Vår uppmaning till landets utbildningsminister Gustav Fridolin lyder – stärk landets lärare och återinför ordningsbetyg, nu!

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

 

Läs artikeln i Västerviks-Tidningen: Sätt betyg i uppförande”

KDU: Gärna ämnesbetyg – men först studentexamen

CC_Sikström

I Gymnasieutredningen (SOU 2016:17) finns förslag om att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan. Vi unga kristdemokrater kompletterar gärna dagens kursbetyg med ämnesbetyg, men först efter avlagd studentexamen. Det är dags att återinföra examensprovet.

Studentexamen avskaffades 1968 och var början till den flumskola som sossar och vänstern förordat sedan dess. Krav och kunskap har inte fått den plats som behövs och svensk skola befinner sig därför sedan länge på dekis. Eleverna fortsätter att underprestera i PISA-mätning efter PISA-mätning och det är resultatet av den vänsterpolitik som förts sedan 1970-talet. De som har drabbats allra hårdast är pojkar födda i studieovana hem.

Den internationella konkurrensen kommer bara att ställa högre krav på morgondagens studenter och utan förbättrade studieresultat kommer allt fler unga springa ut till arbetslöshet och utanförskap på studentdagen. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) och Kristdemokratiska Studentförbundet (KSF) anser därför att ett införande av studentexamen som resulterar i ett ämnesbetyg skulle vara ett viktigt steg mot ett återupprättande av de sanna kunskapsidealen i den svenska skolan.

Vi måste för det första skapa incitament för den långsiktiga kunskapsinlärningen, istället för den kortsiktiga ”nästa tenta”-inlärningen. För det andra ger ett ämnesbetyg vid sidan av kursbetygen en bättre bild av vad studenterna faktiskt lärt sig under gymnasietiden. En godkänd studentexamen ska också krävas för antagning vid svenska lärosäten, så för det tredje säkerställer vi på så vis också en tillräckligt hög nivå och kvalitet vid Sveriges universitet och högskolor.

Examensprovet skulle fungera som ett kraftfullt incitament för att eleverna ska uppnå den kunskapsnivå som krävs för att konkurrera på dagens arbetsmarknad, men också för att ungdomar ska utvecklas i tid och ta tillvara på möjligheten att nå sin fulla potential. En studentexamen skulle också bidra till en mer jämlikt betygsättning mellan skolor, och fungera som en viktig markör för elever när de faktiskt klarat av gymnasiet. Fortsätter vi å andra sidan på den inslagna vägen gör vi istället gymnasisterna en björntjänst. Vi hoppas att Sveriges gymnasieminister Anna Ekström (s) inser detta. KDU och KSF kräver att examensprov tas med i beaktande vid den fortsatta utredningen av ämnesbetyg. Sverige behöver en studentexamen värd namnet.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

David Sikström, förbundsordförande för KSF

Läs debattartikeln i NWT (3/2): Gärna ämnesbetyg – men också studentexamen

garna-amnesbetyg

Jämställdhet i skolan

IMG_0189-0

För oss handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval, oavsett kön. Det handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall.

Vid torsdagens möte med utbildningsnämnden behandlades ett remissvar till ”Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86”. Betänkandet berör frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män, och flera relevanta perspektiv förs fram. Sveriges kommuner har exempelvis ett stort ansvar som arbetsgivare när det kommer till att kartlägga och bekämpa osakliga löneskillnader och diskriminering på arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås också att ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning ska utformas. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklar del av den värdegrund som ska genomsyra hela skolans verksamhet och ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning kan också vara positivt, under förutsättning att det utformas på rätt sätt och med rätt utgångspunkt.

För oss kristdemokrater handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval och forma sin vardag, oavsett kön. Vi ser även stora fördelar med en jämnare könsfördelning inom exempelvis gymnasieskolans program och inriktningar samt vid svenska universitet, men vi vill samtidigt betona att jämställdhet främst handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall mellan de stora kollektiven.

Det faktum att  SOU 2015:86 kritiserar den nuvarande föräldraförsäkringens utformning är beklagligt och vittnar dessvärre om att Jämställdhetsutredningen delvis genomsyras av en annan syn på jämställdhet än vår egen. Samtidigt ställer vi oss mycket kritiska till utredningens förslag om att införa en ny jämställdhetsmyndighet. Mer behöver göras på området, men vi delar inte alls uppfattningen att ytterligare en statlig myndighet är vad Sverige behöver för att öka jämställdheten.

Christian Carlsson (kd), Gruppledare i Utbildningsnämnden

Mer auktoritet i klassrummet

CC

”Sverige ska ha kompetenta lärare som kan inspirera eleverna till kunskap, men det ska också vara lärare som förmår att hålla ordning och reda klassrummet”. Det skriver Christian Carlsson, vice ordförande för KDU.

Sverige behöver stärka lärarnas roll i klassrummet för att vända de sjunkande skolresultaten. Detta har OECD slagit fast. Idag är det alltför ofta stökigt vilket gör att eleverna inte får den studiero som behövs. Nära var tredje elev i årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2 upplever att de inte har studiero på lektionerna, och det är oacceptabelt att andelen elever som upplever sig bli störda av andra elever på nästan varje lektion fördubblades mellan åren 2006 och 2012.

Så här kan vi inte fortsätta att ha det. Sverige ska ha kompetenta lärare som kan inspirera eleverna till kunskap och leda klassen framåt, men det ska också vara lärare som förmår att hålla ordning och reda klassrummet. Det behövs därför åtgärder som kan få fler av landets lärare att visa mer auktoritet i klassrummet.

Det är för det första viktigt att landets skolor erbjuder höga lärarlöner och karriärmöjligheter för lärare så att fler duktiga personer söker sig till läraryrket, men det behövs också ett särskilt antagningsprov och ett lämplighetstest till lärarprogrammet. Detta för att säkerställa förkunskaperna och kompetensen hos de som ska utbildas.

För det andra behöver lärarstudenter i högre grad utbildas i ledarskap och konflikthantering. Det är nämligen inte bara ledarskapet bland skolledare som behöver stärkas utan också lärarnas ledarskap i klassrummet. Utbildning i ledarskap och konflikthantering skulle även kunna underlätta vardagen för många av landets redan befintliga lärare, varför huvudmän och enskilda skolor bör fästa särskilt stor vikt vid den sortens vidareutbildning.

Avslutningsvis så är ett konsekvent förhållningssätt i förhållande till elever och föräldrar vid en skola helt avgörande för lärarnas auktoritet. Det handlar om att skolan i ord och handling måste förmedla samma normer, värderingar och ordningsregler, oavsett klassrum eller viken lärare som undervisar, men det kan också handla om en så enkel sak som att manifestera skolans enighet och professionalitet genom en gemensam klädkod för lärare. Klädkod har visat sig underlätta när det kommer till att vinna förtroende och klädsel har betydelse för identitetsskapande och vilka värderingar som sätts på skolan. Det kan både förstärka lärarnas auktoritet och skolans identitet.

Om regeringen inte gör mer för att Sverige ska få bättre lärare, dvs. lärare som inspirerar till kunskap, leder till framgång, visar auktoritet och håller ordning och reda i klassrummet, då riskerar skolans problem att förvärras och de sjunkande skolresultaten att fortsätta. Elevernas viktigaste resurs är läraren och därför måste vi fortsätta att satsa på lärarna. Så satsar vi också på eleverna, det gör Sverige starkare och vår framtid ljusare.

Det stinker vänsterfeminism

Felicia_CC

”Det hela är ett fullständigt horribelt förslag som stinker både vänsterfeminism och unken kvinnosyn”, skriver Christian Carlsson och Felicia Sundmark (KDU) om förslaget att kvinnor som studerar it på universitetet ska få sina studieskulder avskrivna.

I Sverige är it-sektorn avgörande och programmerare har redan blivit en av de största yrkesgrupperna. Andelen kvinnor i branschen är dock låg och minskar samtidigt som nära hälften av de svenska it-utbildningarna har mindre än 15 procent kvinnliga studenter.

För att råda bot på detta har Digitaliseringskommissionen nu föreslagit för it-minister Mehmet Kaplan (mp) och regeringen, att kvinnor som studerar it på universitet ska få sina studieskulder avskrivna i samband med examen. Bidragsdelen ska dessutom ”nollställas” så att kvinnorna får möjlighet att gå en helt ny utbildning om de skulle ångra sitt studieval. Upp emot en miljard kronor beräknas kalaset få kosta, och tanken är att kvinnor ska ha rätt till de lånefria studierna tills det att 30 procent av de it-studerande är kvinnor. Efter denna magiska gräns räknar kommissionen nämligen med att ”jämställdheten” fortsätter att öka av sig själv.

Det hela är ett fullständigt horribelt förslag som stinker både vänsterfeminism och unken kvinnosyn. Varför skulle exempelvis risken vara så mycket större att kvinnor fattar fel beslut och ångrar sitt studieval att det berättigar att staten erbjuder diskriminerande särlösningar? Mest skrämmande är dock att kommissionen, likt värsta sortens socialistiska radikalfeminist, stirrat sig blind på den ”materiella jämställdheten”, dvs. lika utfall för de stora kollektiven män och kvinnor, så att man inte ser hur de egna förslagen samtidigt skulle slå sönder den ”formella jämställdheten”, dvs. lika möjligheter för enskilda oavsett kön.

Jämställdhet handlar för oss i kristdemokrater om lika möjligheter oavsett kön, inte nödvändigtvis om lika utfall mellan de stora kollektiven. Digitaliseringskommissionens förslag är därför ur vårt perspektiv ett tydligt exempel på könsdiskriminering. Det är fullständigt oacceptabelt och det faktum att förslaget läggs i jämställdhetens namn är inte någon förmildrande omständighet.

Digital teknik ökar i alla tänkbara sammanhang och it-branschen är en bransch där många av framtidens arbetstillfällen växer fram. Sverige behöver därför stärka sin konkurrenskraft på området och för att lyckas med det behöver vi rekrytera fler personer, även kvinnor. För att fånga upp it-intresserade tidigt vill vi i KDU se satsningar på it redan i grundskolan, vi anser att programmering ska läras ut från och med högstadiet och välkomnar olika typer av rekryteringskampanjer från branschen. Könsdiskriminering i det svenska utbildningssystemet för att göra statistiken vackrare för vänstersympatisörer med genusglasögon, det kommer vi dock aldrig att acceptera. Sverige styrs visserligen av en rödgrön regering – men förslaget att avskriva kvinnliga it-studenters skulder är så radikalt att vi trots det förväntar oss att it-minister Kaplan och regeringen omedelbart förpassar förslaget till papperskorgen.

Christian Carlsson (KDU), vice ordförande och utbildningspolitisk talesperson

Felicia Sundmark (KDU),  jämställdhetspolitisk talesperson

Läs debattartikeln på SVD: ”En helt oacceptabel könsdiskriminering”