Krigsförbanden måste stå i centrum

Christian Carlsson-7Värnplikten är tillbaka. Den kommer utan tvekan att öka volymen på Försvarsmaktens grundutbildning och är efterlängtad, men fokus måste nu ligga på att skapa dugliga krigsförband, skriver Christian Carlsson och Adam Jansson (KDU).

Vi i KDU har länge velat se ett personalförsörjningssystem där frivillighet kompletteras med värnplikt för att säkerställa ett fullt bemannat försvar och övningar med fullskaliga förband. Försvarsmakten ges dock just nu fler värnpliktiga av regeringen än vad förbanden på kort sikt mäktar med. Konsekvensen kommer att bli fler värnpliktiga soldater per officer och bristande kvalitet i utbildningen. Men det kommer även att kännas av på bataljons- och organisationsenhetsnivå. Bataljonsstaberna riskerar att dräneras, med sämre övade stabsofficerare och därmed sämre fungerande bataljoner som följd.

Försvarsmakten och värnplikten ska inte främst ses som ett smidigt sätt att kompensera för bristande uppfostran eller som ett steg för unga in på arbetsmarknaden. Värnplikten finns istället till för att stärka vår försvarsförmåga. Skulle vi röra oss tillbaka mot hur värnplikten fungerade i slutet – där mängder av soldater utbildades utan att krigsplaceras – så blir den snarare en börda än en styrka.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet anser därför att värnplikten ska fokusera på följande:

  • Personalförsörja våra idag beslutade krigsförband med välutbildad personal.
  • Personalförsörja en större officerskår, som sedan möjliggör ökade volymer när beslut om att utöka mängden krigsförband tas.
  • Skapa personellt underlag för att snabbt kunna skapa nya krigsförband när beslut om detta fattas.

Vi vill öka Försvarsmaktens volym, men då måste först försvarsanslaget öka kraftigt. Vi i KDU kräver därför en snabb stegring mot fördubblade försvarsanslag. Därefter måste vi öka mängden krigsförband. Materiel ska köpas in, infrastruktur byggas och officersbefattningar bemannas. Detta drivs redan av bland annat Kristdemokraterna. Men regeringen vill inget av ovanstående – och att i ett sådant läge kräva att Försvarsmakten utbildar fler värnpliktiga än vad det i dagsläget finns tid och resurser till är inte konstruktivt.

Värnpliktiga soldater är framförallt relevanta i krigsförband. Försvarsmaktens och krigsförbandens behov borde därför få avgöra hur många svenska ungdomar som ska göra värnplikten. Det är inget som godtyckligt ska bestämmas av Peter Hultqvist eller en rödgrön regering.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Adam Jansson, distriktsordförande KDU Blekinge

Läs debattartikeln hos Wiseman’s Wisdoms: KDU: Krigsförbanden måste stå i centrum

Annonser

Det är dags att betala försvarsnotan

CC_BRaw

Från att ha lagt ned regementen och skurit ned på personal pågår det i dag en tävling bland partierna om vem som kan lova mest pengar till Försvaret – i framtiden. Vad färre vill tala om är att finansieringsbehovet är akut och måste åtgärdas här och nu, menar Christian Carlsson och Andreas Braw från KDU.

Om en försvarsuppgörelse hade varit ett restaurangbesök så hade det gått till ungefär så här: Politikerna sätter sig vid baren så att alla andra gäster kan se. Man tar fram var sin meny. Sen börjar man argumentera för vad man ska beställa. Högt och ljudligt så att alla hör. När beställningen är gjord kommer notan – då plötsligt blir det tyst i baren. Ingen vill betala vad det kostar. Det tycks frestande för den rödgröna regeringen att ta springnota in i nästa mandatperiod. Men pengarna måste fram nu.

De förmågor riksdagen har beställt av försvaret ryms inte inom budgeten. Försvarsmakten har försökt påvisa detta på olika sätt. Ett tag ville man lägga ner regementen för att minska utgifterna. Riksdagen beslutade, förvisso klokt, att nedläggningar inte fick ske. Försvarsmakten ville göra sig av med stridsvagnarna. Riksdagen beslutade, också klokt, att stridsvagnarna skulle vara kvar.

Förre Överbefälhavaren antydde att det var dags att lägga ner marinen, flygvapnet eller armén för att lösa de akuta ekonomiska problemen. Riksdagen beslutade, återigen klokt, att inte lägga ner något. Men inte vid något tillfälle har någon regering, borgerlig eller rödgrön, föreslagit det som skulle lösa grundproblemen i Försvarsmakten: att betala notan för det försvar vi vill ha.

Försvarsmaktens sätt att hantera bristen på pengar har blivit kontraproduktiv. För att hålla huvudet över den ekonomiska vattenytan har löner tryckts ner så att officerare och soldater blivit låginkomsttagare. En officer med tre års högskolestudier och chefskap över upp till 40 soldater tjänar sämre än en servitör utan yrkeserfarenhet.

Personalomsättningen, underbemanningen och därmed kompetensbristen blir oerhörd. Besparingarna slutar inte där. När myndigheten inte har råd att köpa in ny materiel används omodern materiel, materiel som kan visa sig underlägsen om kriget kommer. Men det saknas också vital materiel, till exempel fordon, på många krigsförband. Materiel slits ut, och när modern materiel inte tillförs hänvisas förbanden till tillfälliga nödlösningar. Det är dyrt att vara fattig.

När försvarsminister Peter Hultqvist påstår att Försvarsmakten inte kan svälja ökade anslag så är det en direkt lögn. Det är snarare så att Försvarsmakten kommer förtvina utan ökade anslag. Beställningen är gjord, men betalningen släpar.

Alliansen, med Kristdemokraterna i spetsen, har en rad ambitiösa och förmågeökande förslag för att stärka Sveriges försvar. Men först måste vi betala det vi har beställt. Försvaret behöver få ytterligare 10 miljarder om året i anslag för att komma ifatt. Vill den politiska ledningen snegla ytterligare i menyn över kostsam försvarsförmåga, vilket kommer behövas, så måste vi tillföra pengar för det vi beställer. Vi får inte upprepa misstagen från åren 2006-2014, när vi genomförde dyra ofinansierade reformer.

KD och resten av Alliansen är överens om att försvarsanslaget på sikt skall höjas till 2% av BNP. Vi i KDU menar att en snabb stegring, från dagens nivå strax över 1% mot fördubblade försvarsanslag, måste börja nu. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar, men med nedskärningar på rent onödiga utgifter i offentlig sektor så är det möjligt!

Vi får inte slösa bort ytterligare en mandatperiod på förhandlingar som slutar i underfinansierade drömbyggen. Sverige är värt att försvara. Det är dags att betala försvarsnotan.

CHRISTIAN CARLSSON är förbundsordförande KDU

ANDREAS BRAW är förbundsstyrelseledamot KDU

Läs artikeln hos SVD Säkerhetsrådet: Det är dags att betala försvarsnotan

Stöd våra soldater

marielle_cc

Sverige har bedrivit internationella truppinsatser i mer än 60 år, sedan 1956. Idag finns därför drygt 100 000 utlandsveteraner i vårt land. Det handlar om svenska män och kvinnor som på uppdrag av staten har tjänstgjort i farliga områden för att hjälpa andra. Många av dem har deltagit i flera missioner. Det handlar om personer som är och har varit beredda att riskera livet för att försvara fred, frihet och sina medmänniskor. För sina insatser förtjänar de vår största respekt.

Vi i Sverige behöver bli bättre på att visa stöd för våra soldater och därför ser KDU med glädje på att Veterandagen den 29 maj blir flaggdag. Det finns dock betydligt mer att göra. Soldaterna måste också få det stöd de förtjänar.

Många soldater har under åren ådragit sig skador och fått utstå andra uppoffringar i fredens tjänst, men ändå har vi i vårt land varit dåliga på att ta hand om våra veteraner. Soldater och anhöriga har upplevt att man fått bristfälligt stöd, inte minst efter återvändandet till Sverige. Sverige behöver därför en bättre veteranstödspolitik.

Det är för det första viktigt att man som svensk soldat kan få stödsamtal och vård efter avslutad militärtjänst, men kanske än viktigare är att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av avlastningssamtal i grupp redan under pågående insats samt att det finns tillräckligt med psykologer på de svenska förbanden. Detta för att förebygga allvarliga psykiska problem i ett senare skede. KDU har också varit pådrivande för att ett svenskt veterancentrum ska inrättas för att samla specialkompetens kring problem som är knutna både till soldatens tjänst och övergången från militär till det civila.

För det andra bör speciella meritpoäng tilldelas veteraner som vill söka in till akademiska utbildningar efter sin tjänstgöring för att på så vis underlätta omställning till en civil yrkeskarriär. Möjligheten att få anstånd med sina studier eller att ta ett studieuppehåll för att tjänstgöra i militären borde vara en självklarhet – inte minst för att underlätta rekryteringen av soldater på frivillig väg.

Det är en plikt att försvara sitt land och därför menar vi att det är rätt att värnplikten nu återinförs som ett komplement till frivilligförsvaret, men det behövs fortfarande fler förslag som både underlättar Försvarsmaktens rekrytering på frivillig väg och våra veteraners karriärväxling. För det tredje föreslår därför KDU att en soldat som avslutar sin militärtjänstgöring ska erhålla en särskild ekonomisk ersättning baserad på det antal år som personen deltagit i rikets försvar.

Avslutningsvis måste fler svenska politiker förstå att civilsamhället har varit och fortfarande är oumbärligt när det kommer till att etablera stödfunktioner för veteraner. Frivilligt och hårt arbetande människor i ideella organisationer engagerar sig för våra veteraner. Det är både beundransvärt och viktigt. Vi kristdemokrater vill därför återinföra det skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer som den rödgröna regeringen har avskaffat, och vi vill att gåvor till veteranstödsorganisationerna omfattas. Svenska soldater förtjänar vårt stöd, men också en värdig veteranpolitik!

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Marielle Edström, försvarspolitisk talesperson för KDU

Skaraborgs Allehanda: Stöd våra soldater

Wallströms naivitet får inte stänga dörren till Nato

cc_ed

”Vi tänker inte låta den rödgröna regeringen äventyra våra möjligheter till ett NATO-medlemskap, därför att det också skulle äventyra svensk säkerhet. Det är dags för den rödgröna regeringen att börja ta ansvar för Sverige. Vi behöver inte den nya FN-resolutionen om en kärnvapenfri värld, det vi behöver är ett svenskt medlemskap i NATO”, skriver Christian Carlsson och Eric Dicksson på försvarsbloggen Wisemans Wisdoms. 

Den rödgröna regeringen med Margot Wallström i spetsen försöker stänga dörren till Nato genom att säga ja till en FN-resolution om en ”kärnvapenfri värld”. Resolutionen intentioner är i bästa fall goda, men det är naivt att tro att en FN-resolution på området i praktiken skulle kunna leda till en kärnvapenfri värld, särskilt med tanke på den maktbalans som råder i världen. Den fria världen bör inte gå före de ofria staterna med att avrusta sina kärnvapen. På just det här området är det inte särskilt klokt att vara ett föregångsland, det riskerar istället att hota vår egen säkerhet.

Konsekvenserna av resolutionen skulle kunna bli ödesdigra för Sverige, eftersom den kommer att kunna användas för att försvåra ett svenskt medlemskap i NATO. Man behöver dessutom fråga sig vilka konsekvenser ett undertecknande av resolutionen får för de redan ingångna bilaterala försvarssamarbeten som Sverige undertecknat med USA och Storbritannien? Utrikesminister Margot Wallström är väl medveten om att resolutionen skulle kunna sätta käppar i hjulen för ett svenskt medlemskap i Nato, och i värsta fall är det hennes huvudsakliga syfte.

För KDU är ett svenskt medlemskap i NATO lika mycket en självklarhet som en nödvändighet. I tider med ett allt mer osäkert säkerhetspolitiskt läge är det särskilt viktigt för Sverige att bibehålla sina goda relationer med NATO, USA och övriga västvärlden. Vi kan inte fortsätta att agera som om Ryssland inte rustar eller ökar sin närvaro i Östersjön. Ryssland och Vladimir Putin beter sig aggressivare mot sina grannländer än på mycket länge. KDU vill fördubbla försvarsanslagen, återinföra värnplikt för att fylla våra förband, men vi inser också att säkerheten måste byggas i samverkan med andra och därför förespråkar vi ett svenskt medlemskap i NATO.

Det faktum att regeringen i det tysta försöker stänga dörren till NATO genom resolutionen om kärnvapenfri värld vänder vi oss därför kraftigt emot. Regeringen måste nu istället ta ansvar för svensk säkerhet och möjlighet till att försvara oss. I detta ligger dels ett starkt svenskt försvar, men också medlemskap i NATO och de försvarsgarantier som följer med det. Med ett medlemskap minskar risken för angrepp samtidigt som vår försvarsförmåga stärks. Vi tänker inte låta den rödgröna regeringen äventyra våra möjligheter till ett NATO-medlemskap, därför att det också skulle äventyra svensk säkerhet. Det är dags för den rödgröna regeringen att börja ta ansvar för Sverige. Vi behöver inte den nya FN-resolutionen om en kärnvapenfri värld, det vi behöver är ett svenskt medlemskap i NATO.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Eric Dicksson, förbundsstyrelseledamot för KDU

Läs debattartikeln hos Wiseman’s Wisdoms: Wallströms naivitet får inte stänga dörren till Nato

Både rättigheter och skyldigheter – inför värnplikt!

ccIndividualistisk egoism och karriäristers egenintresse ska inte styra Sveriges öden när det kommer till vårt gemensamma försvar. Värnplikt är vägen framåt, mot ett starkare försvar, menar Christian Carlsson, vice ordförande för (KDU).

Försvarsmaktens problem att fylla våra svenska förband har lett till att regeringens utredare Annika Nordgren Christensen föreslagit att värnplikten ska återinföras. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) anser sedan tidigare att värnplikt i kombination med kontrakterade soldater behövs för att säkerställa försvaret av Sverige och vi välkomnar att vår försvarspolitik nu ser ut att vinna mark. När frivilligheten kompletteras med plikt får vi både yrkessoldaternas professionalitet och möjlighet att öva med fullskaliga förband. Att det vore bra om värnplikt återinförs i någon form anser dessutom 72 procent av svenska folket enligt DN/Ipsos, vilket visar på det starka stöd som fortfarande finns för värnplikten.

Trots försvarets stora behov och det folkliga stödet för värnplikt är KDU det enda borgerliga ungdomsförbundet som idag förespråkar värnplikt. Det till skillnad från de liberala förbunden MUF, LUF och CUF. Joar Forssell (LUF) har exempelvis, tillsammans med Mårten Roslund (Grön Ungdom), beskrivit värnplikt som ”ett långtgående övergrepp” ochstatligt förmynderi”. Det har gnällts om att värnplikten innebär avsteg från individers egenintresse och ”föredragna karriär”. Andra förväntas försvara friheten.

Protesterna förvånar inte. Frivilligförsvaret är från början ett liberalt prestigeprojekt och de liberala resonemangen är dessvärre talande för tidsandan. Det är de egna rättigheterna som står i centrum, men inte skyldigheterna eller för den delen ansvar som sträcker sig längre än till sig själv. Vi i KDU vänder oss mot den inställningen. Vi anser att alla medborgare har en självklar moralisk skyldighet att ställa upp för sina medmänniskor och försvara vårt fria samhälle. Det är därför rätt att den skyldigheten också återspeglas i lagen i form av värnplikt, om det är vad som krävs för att säkerställa försvaret av Sverige.

Som medborgare i vårt land har man både rättigheter och skyldigheter, och att försvara sina medmänniskor och samhällets fortsatta existens, är en sådan självklar skyldighet och plikt. Sverige behöver kraftigt höjda försvarsanslag och medlemskap i Nato, men också ett personalförsörjningssystem som klarar av att bemanna vårt försvar. Individualistisk egoism och karriäristers egenintresse ska inte styra Sveriges öden när det kommer till vårt gemensamma försvar. Istället är värnplikt i kombination med kontrakterade soldater vägen framåt, mot ett starkare försvar av Sverige och människorna som bor här – av friheten, demokratin och människovärdet.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU Sverige

Debattartikeln Smålänningen (11/10):

varnplikt