Det är dags att betala försvarsnotan

CC_BRaw

Från att ha lagt ned regementen och skurit ned på personal pågår det i dag en tävling bland partierna om vem som kan lova mest pengar till Försvaret – i framtiden. Vad färre vill tala om är att finansieringsbehovet är akut och måste åtgärdas här och nu, menar Christian Carlsson och Andreas Braw från KDU.

Om en försvarsuppgörelse hade varit ett restaurangbesök så hade det gått till ungefär så här: Politikerna sätter sig vid baren så att alla andra gäster kan se. Man tar fram var sin meny. Sen börjar man argumentera för vad man ska beställa. Högt och ljudligt så att alla hör. När beställningen är gjord kommer notan – då plötsligt blir det tyst i baren. Ingen vill betala vad det kostar. Det tycks frestande för den rödgröna regeringen att ta springnota in i nästa mandatperiod. Men pengarna måste fram nu.

De förmågor riksdagen har beställt av försvaret ryms inte inom budgeten. Försvarsmakten har försökt påvisa detta på olika sätt. Ett tag ville man lägga ner regementen för att minska utgifterna. Riksdagen beslutade, förvisso klokt, att nedläggningar inte fick ske. Försvarsmakten ville göra sig av med stridsvagnarna. Riksdagen beslutade, också klokt, att stridsvagnarna skulle vara kvar.

Förre Överbefälhavaren antydde att det var dags att lägga ner marinen, flygvapnet eller armén för att lösa de akuta ekonomiska problemen. Riksdagen beslutade, återigen klokt, att inte lägga ner något. Men inte vid något tillfälle har någon regering, borgerlig eller rödgrön, föreslagit det som skulle lösa grundproblemen i Försvarsmakten: att betala notan för det försvar vi vill ha.

Försvarsmaktens sätt att hantera bristen på pengar har blivit kontraproduktiv. För att hålla huvudet över den ekonomiska vattenytan har löner tryckts ner så att officerare och soldater blivit låginkomsttagare. En officer med tre års högskolestudier och chefskap över upp till 40 soldater tjänar sämre än en servitör utan yrkeserfarenhet.

Personalomsättningen, underbemanningen och därmed kompetensbristen blir oerhörd. Besparingarna slutar inte där. När myndigheten inte har råd att köpa in ny materiel används omodern materiel, materiel som kan visa sig underlägsen om kriget kommer. Men det saknas också vital materiel, till exempel fordon, på många krigsförband. Materiel slits ut, och när modern materiel inte tillförs hänvisas förbanden till tillfälliga nödlösningar. Det är dyrt att vara fattig.

När försvarsminister Peter Hultqvist påstår att Försvarsmakten inte kan svälja ökade anslag så är det en direkt lögn. Det är snarare så att Försvarsmakten kommer förtvina utan ökade anslag. Beställningen är gjord, men betalningen släpar.

Alliansen, med Kristdemokraterna i spetsen, har en rad ambitiösa och förmågeökande förslag för att stärka Sveriges försvar. Men först måste vi betala det vi har beställt. Försvaret behöver få ytterligare 10 miljarder om året i anslag för att komma ifatt. Vill den politiska ledningen snegla ytterligare i menyn över kostsam försvarsförmåga, vilket kommer behövas, så måste vi tillföra pengar för det vi beställer. Vi får inte upprepa misstagen från åren 2006-2014, när vi genomförde dyra ofinansierade reformer.

KD och resten av Alliansen är överens om att försvarsanslaget på sikt skall höjas till 2% av BNP. Vi i KDU menar att en snabb stegring, från dagens nivå strax över 1% mot fördubblade försvarsanslag, måste börja nu. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar, men med nedskärningar på rent onödiga utgifter i offentlig sektor så är det möjligt!

Vi får inte slösa bort ytterligare en mandatperiod på förhandlingar som slutar i underfinansierade drömbyggen. Sverige är värt att försvara. Det är dags att betala försvarsnotan.

CHRISTIAN CARLSSON är förbundsordförande KDU

ANDREAS BRAW är förbundsstyrelseledamot KDU

Läs artikeln hos SVD Säkerhetsrådet: Det är dags att betala försvarsnotan

Annonser