Göran Hägglund under partiledardebatten

Här kommer ett utdrag ur Göran Hägglunds tal under riksdagens partiledardebatt den 15 oktober 2008.

” Fru talman. När man köper hamburgare kan man höra någon som vill ha extra. Extra ketchup. Extra dressing. Extra dricka.

När jag läser oppositionens budgetar så känns det som att stå i kön till korvmojjen.

Har vi satsat tre miljarder extra på tandvården, så vill de satsa några miljoner till. Har vi satsat historiska belopp på infrastruktur, vill de satsa lite till.

Ni lovar extra allt. Plusmeny! Problemet är att i verkligheten vill ni servera svenska folket något annat.

På den verkliga menyn kommer att stå: Sänkt BNP 35 miljarder. Sänkta intäkter för de offentliga finanserna 20 miljarder. Höjd skatt 70 miljarder. 60 000 färre jobb.

Så blir det när ni säger ja till våra satsningar men säger nej till skattesänkningar för nya jobb.

Någon måste betala. Svårare än så är det inte. Det finns ingen gratislunch. Vare sig i kön på Sibylla eller i statsbudgeten.

Med er politik blir Sverige fattigare, de offentliga finanserna drabbas och färre människor kommer att ha jobb. ”

Läs hela talet från riksdagsdebatten här.

Hårdare straff med kristdemokraterna

I går kom den statliga utredningen SOU 2008:85 med rubriken Straff i proportion med brottets allvar. Sveriges brottslingar kommer snart kunna känna av hårdare straff med Kristdemokraterna och Allians för Sverige.

Straffnivåutredningens huvudsakliga ansvar har varit att föreslå ändringar i lagstiftningen som syftar till att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. KDU har länge velat skärpa straffen, inte minst för för vålds- och sexualbrott och därför var det glädjande att höra justitieminister Beatrice Ask berätta om den nya utredningen på nyheterna igår. Hon är helt rätt ute när hon säger att det svenska folket är missnöjt över de nuvarande straffskalorna. Samhället måste tydligare ta ställning för brottsoffret och kräva upprättelse.

Förslagen som utredningen presenterade går i huvuddrag ut på att straffen för allvarliga våldsbrott ska skärpas och att det särskilt ska beaktas om brottet inneburit allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Straffskalorna för grov misshandel och utpressning skall också ändras och större hänsyn skall tas till om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter vid brotten. Inte minst så skall återfall i brott dessutom resultera i strängare straff på ett mer konsekvent sätt än tidigare vilket många med mig länge har väntat på.

Läs hela SOU:n på regeringens hemsida: Straff i proportion till brottets allvar

I polemik med Birgitta Ohlsson (fp)

Socialliberalerna Birgitta Ohlsson och Amelie Tarchys (fp), kritiserar mitt tidigare inlägg i tidningen Mitt i, om att vårdnadsbidraget i Stockholm och den ökade valfriheten för stadens barnfamiljer kommer att leda till starkare stockholmsfamiljer.

Birgitta Ohlsson antyder genom hänvisningar till citat från bland andra JämO, att vårdnadsbidraget skulle minska jämställdheten mellan kvinnor och män och innebära minskad makt och inflytande för kvinnor.

 

Ohlsson och JämO delar en mycket märklig syn på vårdnadsbidraget. De måste även dela en märklig syn på vad som är att betrakta som jämställdhet.

 

Jämställdhet mellan kvinnor och män handlar om att etablera en gemensam värdegrund och en människosyn om alla människors lika värde i vårt samhälle. Det handlar om att varje medborgare ska ha möjlighet att göra sina egna livsval och påverka sin egen situation, oberoende av vilket kön man har, och utan att någon annan i samhället motverkar detta.

 

Om en människa av egen fri vilja väljer att stanna hemma längre tid med sina barn, att prioritera karriären eller ett otraditionellt yrke så gör inte det denna människas val till mer eller mindre jämställt.

 

Vem är Birgitta Ohlsson att tala om för Stockholms kvinnor att det skulle vara mer jämställt av dem att välja karriären framför den egna familjen? Vem är Birgitta Ohlsson att vilja förvägra svenska pappor rätten att korta ner sin arbetstid genom vårdnadsbidraget för att kunna spendera mer tid med sina barn? Vem är Birgitta Ohlsson att tala om för landets barnfamiljer att just deras barn mår bäst av att sättas på dagis istället för att spendera mer tid med familjen?

 

Vårdnadsbidraget handlar om att erbjuda valfrihet åt Stockholms småbarnsfamiljer att välja hur de själva vill lägga upp den egna tiden med barnen. Vårdnadsbidraget ökar därmed såväl kvinnors som mäns inflytande över den egna vardagen.

 

Argumentationen att mer valfrihet för Stockholms mammor och pappor skulle minska valfriheten och inflytandet för Stockholms kvinnor är märklig. Svenska kvinnors inflytande skulle knappast öka om Birgitta Ohlsson och andra klåfingriga politiker fattade besluten om familjelivet åt dem. 

 

Det är dessutom osmakligt att Ohlsson använder kvinnor från andra kulturer som kommit till vårt land, som ett slagträ i debatten och som ett argument för att begränsa andra kvinnors valfrihet i Sverige.

 

Vissa kvinnor från andra kulturer som kommit till Sverige förtrycks och hålls tillbaka, och det stämmer att många invandrare har svårt att integreras och komma in på arbetsmarknaden. Det problemet löser vi dock inte genom att attackera vårdnadsbidraget eller genom att minska valfriheten i samhället.

 

Istället handlar det om att Sverige måste föra en integrationspolitik med svenska språket och arbete i fokus och tydligt förmedlar våra värderingar om alla människors lika värde utifrån den kristna etik och västerländska humanism som vårt svenska samhälle vilar på.

 

 

Christian Carlsson

Ordförande KDU- Stockholm Stad

I Nya Wermlandstidningen

Mitt debattinlägg om att bevara äktenskapet publicerades i måndags i Nya Wermlandstidningen (NWT). Om du inte tidigare läst inlägget här på bloggen under rubriken ”Försvara och bevara äktenskapet” så finns den nu att läsa på NWT:s hemsida under rubriken ”En samlevnadsform för man och kvinna”.

Ett annat lästips i NWT är Henrik Barvås ledare om Alf Svensson från den 2 oktober med rubriken ”Alf Svensson sjuttio år”. Det är en mycket läsvärd artikel!

Kärnkraftsbesök i Finland

(Olkiluotos kärnkraftverk)

Måndagen den 6 oktober och tisdagen den 7 oktober hade jag förmånen att bjudas med av Forum för energi och tillväxt för ett besök på temat energi i Finland.

Efter att ha tagit flyget från Stockholm till Åbo tillsammans med bland andra KDU:s förbundsordförande Charlie Weimers, riksdagsledamöterna Lars Hjälmered (m), Sofia Arkelsten (m), Erik A. Eriksson (c), och en representant från SSU så väntade en timmes bussfärd till kärnkraftsanläggningen i Olkiluoto, västra Finland. Med på resan fanns också flera borgerliga tjänstemän från folkpartiet och centerpartiet och en rad lobbyister från exempelvis EON, Vattenfall, Plast- och Kemiföretagen, Fortum och Skogsindustrierna.

Det var ett intressant besök i Olkiluoto som bjöd på föreläsning om verksamheten i de två  befintliga reaktorerna och även om bygget av en tredje reaktor på anläggningen. Senare hann vi också med att göra ett besök inne i reaktor OL1 och även att besöka slutförvaret av låg- och mellanaktivt materiel hela 600 m under marken.

Det är imponerande att se med vilken effektivitet som kärnkraften kan producera sin energi och hur överlägsen den är andra energikällor i det avseendet.

Den andra dagen startades i ett rasande tempo. Bussresa ner till Helsingfors och besök i den finska riksdagen var det som stod överst på agendan. Väl där träffade vi Sanna Perkiö, ledamot för Samlingspartiet och vi träffade även representanter från Svenska folkpartiet. Syftet med mötet var att vi skulle kunna diskutera och utbyta erfarenheter kring svensk, finsk och nordisk energipolitik.

Behovet av flexibilitet när det gäller EU:s förnybarhetsmål för energiproduktion var något som blev oerhört påtagligt av diskussionen. En ökad flexibilitet är nödvändig för att kunna åstadkomma en förbättrad energieffektivisering i Norden och Europa som helhet. Ett mer flexibelt system för förnybarhetsmålen skulle kunna öka möjligheterna att producera kostnadseffektiv och miljövänlig energi på en och samma gång.

Vi fortsatte dagen med lunch och föreläsning hos de Finska Skogsindustrierna och därefter med ett besök hos arbetsgivarorganisationen Finsk energiindustri. Sedan var var det dags att flyga hem till Stockholm och Sverige.

Sammantaget var det två mycket trevliga och givande dagar med många intressanta möten och riktigt bra flyt i programmet. Det var också trevligt för mig, som aldrig tidigare varit i Finland, att få besöka en stad som Helsingfors och se hur många fina byggnader som finns där och även hur likt Finland är Sverige.

Ett stort tack till Forum för energi och tillväxt för dessa dagar!

(Helsingfors domkyrka)

Socialdemokraterna ökar otryggheten

Kristdemokraten Stefan Attefall är ordförande i riksdagens finansutskott och sammanfattar socialdemokraternas budgetalternativ på ett bra sätt!

” Socialdemokraternas budgetalternativ spär på den otrygghet många människor känner inför den internationella finansoron och den avmattade konjunkturen i Sverige. Att höja inkomstskatterna, göra det dyrare att anställa och höja hushållens elkostnader är fel politik i det läge vi befinner oss i. En sådan politik skulle öka arbetslösheten, minska människors köpkraft och försämra svenska företags konkurrenskraft.”  

” Socialdemokraterna lovar i sin budget mer bidrag till allt och alla. Där regeringen satsar stora resurser satsar socialdemokraterna ännu mer. Detta trots att de själva under sina tolv år i regeringsställning inte satsade en enda krona på många av de områden som de nu lyfter fram som särkskilt viktiga. För att finansiera dessa ökade utgifter ska skatterna höjas rejält, totalt med 72 miljarder kronor den kommande treårsperioden, varav höjda arbetsgivaravgifter på 31 miljarder kronor. Den politiken skulle i sin tur öka arbetslösheten.”

” Utöver dessa försämringar vill socialdemokraterna minska människors valfrihet bland annat genom att slopa vårdnadsbidraget, avskaffa avdragsrätten för hushållstjänster, säga nej till den planerade barnomsorgspengen samt minska valfriheten inom vården och omsorgen. Deras politik leder till att enskilda människor och familjer får mindre makt över sina liv och blir mer styrda av staten.”

” Socialdemokraterna gjorde ingenting för pensionärerna under sina tolv år vid makten. Inte minst de med lägst pensioner, ofta kvinnor över 85 år, halkade efter under deras regeringsperiod. Nu när alliansregeringen gör en stor satsning försöker socialdemokraterna övertriumfa regeringen, trots att de själva inte sänkte skatten för dem med de lägsta pensionerna. Deras trovärdighet i att sänka skatten för våra äldre är minimal efter tolv år i regeringsställning utan åtgärder.”