Mina enskilda motioner 2022

Det har varit en fantastiskt spännande höst. Sverige har äntligen fått en ny regering där Kristdemokraterna ingår som genom Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgeten för 2023 nu stakar ut en ny riktning för Sverige.

Jag själv har fått det fina förtroendet av väljarna att fortsätta mitt arbete i riksdagen, och jag har dessutom fått förtroendet av mina vänner i riksdagsgruppen att få göra det som ordförande för socialutskottet. Det är jag väldigt tacksam för.

Jag ser väldigt mycket fram emot att under det kommande året driva på för frågorna som gör att fler sjuka får vård i tid, att fler äldre behandlas med respekt och att vi stärker såväl den sociala omsorgen om våra barn som landets familjer och hjälper samhällets mest utsatta.

Höst i riksdagen innebär också tid då enskilda ledamöter får möjlighet att väcka motioner i andra frågor än de som man vanligtvis arbetar med inom ramen för sitt utskott.

I år valde jag att skriva följande enskilda motioner:

▪️Mindre barngrupper i förskolan
▪️Ordning och trygghet i skolan
▪️En skola där ingen lämnas efter
▪️Rättvisa i straffrätten
▪️Kommunala ordningsvakter
▪️Bekämpning av terrorism
▪️Stopp för offentliga böneutrop
▪️Flytt av ambassaden i Israel till Jerusalem

Vill du läsa mina motioner och se vilka konkreta förslag som det handlar om?

Klicka då på länkarna ovan och läs mer på.

www.riksdagen.se

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Socialutskottets budgetdebatt inför 2023

Socialutskottet har haft sin budgetdebatt inför 2023. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, och regeringen har därför lagt fram en budget som prioriterar det som är viktigast.

Vi stärker familjers och företagens ekonomi. Vi inleder den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin. Vi rustar försvaret starkt och vi prioriterar vården och välfärden.

I Socialutskottets budgetdebatt så valde jag att lyfta några av regeringens satsningar som rör sjukvård, äldreomsorg och social omsorg som är särskilt viktiga för Kristdemokraterna.

1. Vi satsar 2 miljarder kr extra på fler vårdplatser och 3 miljarder kr för att kortare vårdköerna, så att den som är sjuk får vård i tid.

2. Vi genomför en förstärkt satsning på förlossningsvården om 4,7 miljarder kr de närmaste åren för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.

3. Vi tar initiativ till en svensk kraftsamling för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, så att fler människor får mötas av gemenskap.

4. Vi stärker arbetet för att motverka hemlöshet genom modellen Bostad först så att fler människor i Sverige ska kunna få en plats att kalla sitt hem.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Lyssna gärna på hela budgetdebatten här.

Ångestpodden i riksdagen

Ida och Sofie från Ångestpodden besökte idag riksdagen. Vi hade ett trevligt och viktigt samtal om hur vi skulle kunna stärka elevhälsan i hela landet, och om regeringens viktiga satsningar för att korta väntetiderna till psykiatrin.

Kristdemokraternas politik för att fler barn och unga ska få hjälp i tid:

1. Regeringen satsar 1 500 000 000 kr extra 2023 för att stärka psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

2. En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram på uppdrag av regeringen.

3. En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.

4. Vi vill införa en nationell skolpengsnorm och öka den statliga styrningen för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elevhälsan i hela landet.

5. En översyn av elevhälsans huvudmannaskap ska göras. Kristdemokraternas syfte med det är att skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård med mer resurser till skolhälsovården.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Här kan du lyssna på podden: Ångestpodden

Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

”Lilla Hjärtat” skakade om hela Sverige och påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt.

Lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen. Socialnämnden skulle i och med detta inte få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud och socialnämnden ska när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalken.

När Socialdemokraterna satt vid makten genomförde de dock inte tillräckliga åtgärder för barnens bästa. Socialutskottet ansåg för det första att när vården enligt LVU upphör så ska socialnämnden ha ett uppföljningsansvar minst ett år efter upphörandet. Man ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra.

Socialutskottet tog därutöver ett historiskt beslut att tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU och resultatet överlämnades idag till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Utredningen överlämnades av ett enigt utskott tillsammans med ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och att återkomma med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.

Vi i socialutskottet har nu lagt grunden, och jag är hoppfull om att regeringen kommer att återkomma med lagförslag som på allvar säkerställer tryggheten för samhällets mest utsatta barn.

Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet

Forskning i händelse av kris eller krig

Sveriges roll som forskningsnation i händelse av kris var temat när Stiftelsen Forska Sverige bjöd in i förra veckan.

Det är forskning som kan bidra med lösningar för att övervinna flera av de hälsokriser vi står inför. Det är lätt att imponeras av hur snabbt forskarvärlden fick fram vaccin för att möta corona-pandemin, och forskning kommer också att vara avgörande när vi ska möta den tysta pandemin, dvs. antibiotikaresistensen.

I debatten som går att ta del av via länken nedan så lyfte jag särskilt fram några perspektiv.

1. Svensk forskning behöver nationell samordning, men det krävs också internationalisering av utbildning och forskning. Sverige behöver vara en aktiv del av det europeiska forskningssamarbetet, och Europa behöver vara aktivt internationellt. Sverige har möjlighet att bidra till att sätta fokus på detta under det kommande EU-ordförandeskapet.
2. Stöd för att värna den fria forskningen ska utgöra den stora merparten av forskningsfinansieringen. Lösningar på samhällsutmaningar växer i de flesta fall fram genom kreativitet och kunskap som har genererats genom långsiktig investering i den fria forskningen.
3. Att bedriva forskning i en pågående kris eller krigssituation är det verkligt svåra, och därför behöver man förbereda sig för hur forskning ska kunna bedrivas i den typen av situationer. Hur forskning ska kunna bedrivas i händelse av kris eller krig behöver vara en del av den svenska beredskapsplaneringen.
4. Att sprida forskningsresultaten inom forskningssfären och till resten av samhället är en väsentlig del i att upprätthålla Sverige som kunskapsnation. Därför är det alarmerande uppgifter att forskare drar sig från att presentera sina slutsatser på grund av trånga åsiktskorridorer inom akademin och det polariserade debattklimatet. Såväl demokratin som den akademiska friheten är hotad om det fria ordet inte gäller i praktiken och forskare inte vågar dela med sig av vad som är sant. Det är en viktig uppgift för akademin att odla en kultur av att det är det fria ordet och sanningen som ska försvaras.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

IfA Debattforum: om den personliga assistansen

Den personliga assistansen syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv. Under de senaste mandatperioderna har Socialdemokraterna stått för stora nedskärningar i rätten till personlig assistans för människor med omfattande funktionsnedsättning. Tusentals personer har fått färre timmar eller helt förlorat sin rätt till assistans trots oförändrat behov.

Vi Kristdemokrater har länge varit pådrivande för att utveckla den personliga assistansen, och vid IfA:s debattforum för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att lyfta några av de förslag som vårt parti anser är viktiga.

1. Vi vill att ett statligt huvudmannaskap ska införas så snart som möjligt. Det delade ansvaret mellan stat och kommun gör att man ibland gör olika bedömning när det gäller persons rätt till personlig assistans respektive assistansersättning. Det här skapar rättsosäkerhet och oro som gör ett enskilda människor och familjer hamnar i kläm.

2. Det behövs för det andra en översyn av omprövningarna. Så länge man faktiskt är i behov av assistans så ska man vara trygg med att man har rätt till den, utan att riskera orimliga retroaktiva återkrav.

3. För det tredje så vill vi kristdemokrater se över möjligheten att stärka stödet till föräldrar när det gäller ersättningsformerna som är till för att stötta familjerna.

Stort tack till IfA debattforum för inbjudan till debatten

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet