Socialtjänstens arbete

Socialtjänstens arbete med att stötta samhällets utsatta har alltid varit viktigt för att enskilda människor och familjer ska få stöd att resa sig ur fattigdom och ges möjlighet att ta makten över sitt liv och för att barn ska få växa upp i trygga familjer där man kan känna hopp om framtiden.

Men svensk socialtjänst ställs inför nya och allt större utmaningar. Sverige är inte längre vad det har varit. Vi har blivit ett land där friheten begränsas och tryggheten tas ifrån människor när rättvisan och respekten för människors liv och värde fullständigt förtrampas av gängkriminella. Vi har blivit ett land som slår rekord i dödsskjutningar, där kampen mot den organiserade brottsligheten är en kamp för att skydda oskyldiga barn från att skjutas ned på öppen gata och där våra lekplatser förvandlas till brottsplatser.

Brottsförebyggande arbete

Vi ska nu se till att socialtjänstens arbete med att förebygga och motverka brottsligheten kommer att få en mer framskjuten roll framöver som ett led i vårt samhälles samlade arbete för att göra Sverige tryggare. Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet ska lagfästas i en ny socialtjänstlag. En nationell social insatsstyrka ska inrättas för att utbilda socialsekreterare i framgångsrika beprövade metoder för att förebygga brott. Denna insatsstyrka ska också finnas som en resurs att sätta in i kommuner där kriminaliteten och våldet har eskalerat eller där socialtjänsten i övrigt är särskilt ansträngd.

Socialtjänsten behöver också utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för barn och deras föräldrar. Exempelvis bör föräldrarna kallas till ett samtal med socialtjänsten inom 24 timmar efter att ett barn gripits för brott, detta för att föräldrarna ska medverka till insatser till stöd för de unga.

Trygga familjer ger ett tryggt samhälle

Det är trots allt så att den viktigaste brottsförebyggande faktorn är fungerande familjer och föräldrar som tar ansvar. Starka och trygga familjer förebygger brott och lägger grunden för det trygga samhället. Detta har Kristdemokraterna alltid påpekat. Nu när vi ingår i regeringen satsar vi därför på fler familjecentraler. Föräldrastödsprogrammen byggs ut med målet att de ska finnas i alla kommuner i landet, så att fler föräldrar kan få vägledning när det gäller normer och gränssättning och så att fler barn ska få växa upp i trygga och kärleksfulla hem.

Vi i Kristdemokraterna och våra samarbetspartier har också för avsikt att bryta med den politik som lett till att alltför många människor fastnat i arbetslöshet och utanförskap. Lika självklart som att stödet till de sjuka, de fattiga och samhällets utsatta ska finnas där, lika självklart är det att den som kan jobba inte ligger andra till last utan jobbar och försörjer sig själv. I fortsättningen ska det därför alltid ställas krav på motprestation för försörjningsstöd. Vi måste också säkerställa att det lönar sig bättre att ta ett jobb än att leva på bidrag.

För att vi på allvar ska kunna stärka landets barnfamiljer och förebygga brott behöver fler barn få se sina föräldrar gå till jobbet och fler vuxna få känna den stolthet det innebär att ha ett jobb att gå till, stå på egna ben och kunna försörja sig själv och sin familj. Det är helt enkelt insikten om detta som det handlar om.

Stoppa desinformationskampanjen mot socialtjänsten

En starkare socialtjänst kräver välutbildade medarbetare som väljer att stanna kvar inom yrket och bidra med sin erfarenhet och kompetens, men det krävs också att personalen kan känna trygghet. Det är därför med stor upprördhet jag har tagit del av den desinformationskampanj som pågår mot socialtjänsten, med anklagelser om att svensk socialtjänst skulle omhänderta muslimska barn som en del av en kamp mot islam.

Denna kampanj har gjort att hoten mot socialtjänsten ökat. Socialsekreterare filmas. Adresser läggs ut. Det handlar i vissa fall om grova våldsuppmaningar – uppmaningar till att elda upp socialkontor, skjuta socialsekreterare eller kidnappa deras barn.

Kampanjen mot socialtjänsten bedrivs bland annat av aktörer i Sverige, men den understöds också av islamister i Egypten, Jordanien och Mellanöstern, i vissa fall med kopplingar till al-Qaida. Syftet är förstås att så splittring i hopp om att bana väg för muslimska parallellsamhällen där extremismen kan gro och att undergräva förtroendet för Sverige som land och vårt demokratiska samhälle.

Kampanjen är en bidragande orsak till att så många som 70 procent av socialsekreterarna i våra utsatta områden enligt Akademikerförbundet SSR blivit utsatta för våld eller hot. Hoten har fått enskilda socialsekreterare att lämna sina socialkontor, och hoten drabbar väldigt många medarbetare och deras familjer.

Därför vidtar regeringen en rad åtgärder för att skydda personalen. Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka förmågan att möta påverkanskampanjen. MPF stärker också sin samverkan med myndigheter i andra länder på detta område. Vi ser över möjligheten att få på plats ett starkare skydd för socialsekreterarnas personuppgifter. Straffet för våld eller hot mot tjänsteman ska skärpas, och förolämpning av tjänsteman ska kriminaliseras. Slutligen vill vi att ordningsvakter och kameraövervakning ska få användas i fler fall, exempelvis inom socialtjänstens lokaler.

Ingen ska få skrämma svensk socialtjänst till tystnad.

”Bostad först” för att fler ska få ett hem

Svensk socialtjänst och dess medarbetare utför fantastiska insatser för att stärka enskilda människors och familjers ekonomiska och sociala trygghet. Det gäller inte minst arbetet för att fler hemlösa människor ska få egen bostad.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är stolt över regeringens utökade satsning på Bostad först. Det är betydligt lättare att känna hopp och framtidstro och att tro på sin förmåga att förbättra sin situation om man får börja med att känna den trygghet som det innebär att ha ett hem med en säng att krypa ned i om kvällen. Jag ser fram emot att följa arbetet med den nyligen antagna hemlöshetsstrategin noga. Jag ser också fram mot gott samarbete här i riksdagen och med regeringen för att fler människor i Sverige ska få känna den trygghet som det innebär att ha en bostad att kalla sitt hem.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Vi stärker de utsatta barnfamiljerna

Nu har vi presenterat vårpropositionen och vårändringsbudgetenRegeringen tar ansvar i ett tufft ekonomiskt läge. Förutom att bekämpa inflationen, möta lågkonjunkturen och stärka tillväxten så är det en seger för Kristdemokraterna att regeringen nu särskilt kommer att stötta de barnfamiljer som har det svårt ekonomiskt.

– Vi förlänger och höjer bostadstillägget för barnfamiljer med bostadsbidrag.

– Vi förstärker satsningen på familjehem för att fler barn ska få möjlighet till en trygg uppväxt.

– Vi stärker välgörenhetsorganisationerna som hjälper samhällets utsatta.

För några veckor sedan talade jag om stöd till de mest utsatta familjerna som en viktig prioritering för Kristdemokraterna. Dagens budget innebär leverans i form av en politik för starkare familjer.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Svensk psykiatri om 10 år

”Svensk psykiatri om 10 år” var temat för min medverkan vid Svenska Psykiatrikongressen 2023, och det absolut viktigaste är att svensk psykiatri om tio år är mer tillgänglig, effektiv och mindre belastad, så att den som mår dåligt får vård i tid.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Samtidigt är köerna till BUP för långa. Mer än hälften har väntat längre än vårdgarantins 30 dagar.

Medan unga och deras föräldrar väntar för länge, och vårdcentraler och psykiatrin i värsta fall bollar patienter mellan varandra, så går personalen på knäna. Nu tar regeringen därför fram en ny strategi för att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen.

– Vi arbetar för att införa en elevhälsogaranti och Kristdemokraternas mål är en samlad barn- och ungdomshälsovård där elevhälsan ingår.

– Vi ska fortsätta bygga ut primärvården, och utöka dess psykiatriska kompetens.

– Regeringen satsar 1,6 miljarder extra för att stärka psykiatrin och kapa köerna till BUP.

”Svensk psykiatri om 10 år” var temat för min medverkan vid Svenska Psykiatrikongressen

Om tio år vill jag se fler psykiatriambulanser. Jag vill se en bättre övergång från BUP till vuxenpsykiatrin. Jag vill se ett nationellt kunskapscentrum för äldre och psykiatri. Och jag vill att vi har starka civilsamhällesorganisationer som arbetar för psykisk hälsa.

Det absolut viktigaste är att svensk psykiatri om tio år är mer tillgänglig, effektiv och mindre belastad, så att den som mår dåligt får vård i tid.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet

Lyssna gärna på talet här (ca 32 min i klippet)

Trygga familjer ger ett tryggare samhälle

Den brist som råder på familjehem gör att barn som behöver stöd inte får rätt förutsättningar.

Många barn och unga växer upp med trasiga hemförhållanden och allt fler dras in i gängbrottslighet. Vi måste öka tillgången till hem som erbjuder en trygg miljö med rätt stöd.

Nu satsar regeringen på en omfattande informationskampanj för att öka antalet familjehem, vi kristdemokrater bidrar till att stärka subventionerna av familjehemsplaceringar och vi utvecklar stödet för familjehemmen.

Trygghet för barnen ger ett tryggare Sverige

Christian Carlsson (kd), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Vi forskar för livet!

Nu finns podcasten ”Vi forskar för livet” ute! Jag medverkar tillsammans med Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson.

När införandet av vissa nya läkemedel drar ut på tiden, så innebär det att svårt sjuka människor hamnar i kläm.

Därför behöver vi göra vad vi kan för att införandet av nya läkemedel och behandlingar ska kunna gå så snabbt och säkert som möjligt.

Det ska inte vara avgörande i vilken region man bor, vården ska vara lika bra för alla i vårt land.

Kristdemokraterna vill se mer av ett statligt ansvar för hela sjukvården och regeringspartierna är överens om att det statliga ansvaret för svensk sjukvård ska öka. Det gäller inte minst på läkemedelsområdet.

Vi behöver bl.a. en nationell strategi för sällsynta sjukdomar och introduktion av särläkemedel i Sverige.

Lyssna på avsnitt 17 av podden ”Vi forskar för livet”

Christian Carlsson (kd), riksdagsledamot och ordförande för Socialutskottet

Stoppa den islamistiska kampanjen mot Socialtjänsten

Den islamistiska desinformationskampanj som pågår mot socialtjänsten, med anklagelser om att svensk socialtjänst skulle omhänderta muslimska barn som en del av en kamp mot islam, har gjort att hoten mot socialtjänsten har ökat.

”Jag vet var du bor”
”Jag vet vart dina barn går i skolan”
Jag vet vilken väg du tar till jobbet”

Socialsekreterare filmas. Adresser läggs ut.
Och det handlar i vissa fall om grova våldsuppmaningar, uppmaningar till att elda upp socialkontor, skjuta socialsekreterare eller att kidnappa deras barn.

70 procent av socialsekreterarna i våra utsatta områden har blivit utsatta för våld eller hot, enligt Akademikerförbundet (SSR). Det påverkar tryggheten för väldigt många människor och familjer.

Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vid veckans frågestund var därför:

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att stötta socialtjänsten och för att stoppa kampanjen?

Kampanjen mot socialtjänsten bedrivs bl.a. av islamister i Sverige, men också av aktörer i Mellanöstern, i vissa fall med kopplingar till Al-Qaida.

Syftet är att så splittring i hopp om att bana väg för muslimska parallellsamhällen där extremismen kan få gro och att undergräva förtroendet för Sverige och vår demokrati.

Regeringen gör mycket bra på området och vi behöver vara beredda att göra ännu mer framöver, både för att stötta socialtjänsten och för att motverka islamismen.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

www.regeringen.se

Ångestpodden i Sverige riksdag: ”Jag vet inte vem min skolkurator är”

Idag var det dags för mitt seminarium tillsammans med Ida och Sofie från Ångestpodden, om ungas psykiska ohälsa och behovet av att stärka elevhälsan.

Alldeles för många unga mår dåligt i vårt land. Sverige sticker tyvärr ut internationellt. Barns psykiska mående är inte endast ett individuellt problem för de som drabbas och deras vänner och familjer, det är ett samhällsproblem och vi har ett ansvar att gå till botten med detta.

Vilken syn på vårt eget och andras värde är det som gör att så många mår dåligt?

Hur behandlar vi varandra?

Och på vilket sätt organiserar vi vårt samhälle som gör att så många unga mår dåligt?

Det är frågor vi måste ställa oss…

Men vi måste också säkerställa att de som mår dåligt måste också kunna få stöd och vård i tid. Att skolan och barn-och ungdomspsykiatrin inte har tillräckliga förutsättningar att fånga upp alla de barn och unga som mår dåligt, är ett underbetyg för Sverige.

Där dags att vända trenden.

Köerna till BUP måste bort, och elevhälsan behöver stärkas.

Därför stod jag idag värd för Ångestpoddens seminarium i riksdagen.

Stort tack för ett värdefullt seminarium.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Se hela vårt seminarium:Jag vet inte vem min skolkurator är

Motverka barnfattigdomen

Barnen som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer blir alltfler. Sverige behöver därför en politik för att möta barnfattigdomen.

Starka familjer är det som mer än något annat skapar förutsättningar för att barn och unga ska få en trygg uppväxt, och därmed för att hela samhället ska vara tryggt.

Att alltfler nu oroar sig över ekonomin och att alltfler föräldrar uppger att det är svårt att äta sig mätta, eller att köpa nya kläder till barnen är därför bekymmersamt. Mest utsatta är ofta de barn som växer upp med ensamstående föräldrar, och barn till föräldrar som invandrat till Sverige.

Sverige behöver en familjevänlig politik.

Det handlar om att skapa mer tid för barnen genom att tillåta valfrihet i barnomsorgen och om att stärka familjernas privatekonomi genom sänkta skatter och ekonomiskt stöd till de mest utsatta så att vi minskar risken för bråk om tid och pengar. Den förlängda höjningen av bostadsbidraget till utsatta barnfamiljer i årets budget var en viktig prioritering för Kristdemokraterna. Det handlar om ett stöd på upp till 1 300 kr i månaden.

Stödet till barnfamiljerna behöver öka här och nu, men på sikt så är det absolut viktigaste för att motverka barnfattigdom att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet.

Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av bidrag för att klara sin försörjning. Det handlar om att kunna stå på egna ben, försörja sig själv och planera framtiden med sin familj.

Sverige behöver därför en ny politik som uppmuntrar till arbete och egen försörjning. Ett bidragssystem som cementerar bidragsberoende är nämligen också ett bidragssystem som cementerar barnfattigdomen.

Christian Carlsson (KD), ordförande för Socialutskottet

Stort tack Majblomman, Röda Korset, Rädda barnen och Hyresgästföreningen för inbjudan.

Tack också till meddebattörerna Nooshi Dadgostar (V), Magdalena Andersson (s), Märta Stenevi (MP) Muharrem Demirok (c), Camilla Waltersson Grönvall (M) Juno Blom (L) och Mona Olin (SD).

Sjukvårdsdebatt

Riksdagen har debatterat regeringens skrivelse ”Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet”.

Den som blir sjuk i Sverige möts dessvärre inte av en jämlik och tillgänglig vård. Svensk sjukvård har tyvärr, alltmer fått karaktären av ett postkodlotteri där var i landet du bor spelar stor roll för vilken vård du kan få och väldigt många människor får vänta på vård eller behandling alldeles för länge.

Så här kan vi inte ha det.

En av Kristdemokraternas och regeringens viktigaste prioriteringar för svensk sjukvård är därför att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid.

Nationell vårdförmedling

Ett första led i detta arbete är att regeringen nu ska inrätta en nationell vårdförmedling. Som patient ska du kunna se var i landet det finns ledig och tillgänglig kapacitet, och den som är sjuk ska kunna erbjudas vård snabbare än idag genom att erbjudas vård i en annan del av landet.

En nationell vårdförmedling gör att vi på ett bättre sätt kan dra nytta av vårdens samlade resurser, men det innebär framförallt en viktig reform för många enskilda människor och familjer som drabbats av sjukdom, eftersom det gör att man åtminstone får lite mer makt över tillvaron i en situation som ofta är svår, och där det är lätt att känna sig maktlös.

Kapa vårdköerna

De rekordlånga vårdköerna som byggdes upp under Socialdemokraternas tid vid makten behöver motverkas på bred front, och det är mot den bakgrunden som regeringen nyligen har ingått en överenskommelse med SKR om ökad tillgänglighet. Överenskommelsen omfattar bl.a. de tre kömiljarderna som syftar till att regionerna ska vidta åtgärder som leder till kortare väntetider och vårdköer, och det med målet att alla patienter ska få vård enligt den lagstadgade vårdgarantin.

Fler vårdplatser

Sverige behöver dessutom fler vårdplatser. Svensk sjukvård har tyvärr lämnats i en situation där vi har lägst antal vårdplatser per invånare i hela EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård.

Situationen har spårat ur, och jag kan säga så mycket att människor som söker sig till vården, och den hårt arbetande vårdpersonalen, de märker av detta.

Överbeläggningar och utlokaliseringar. dvs. där patienter vårdas på helt andra vårdenheter än de som har rätt kompetens, har tyvärr blivit ett vanligt problem på landets sjukhus. Det innebär såklart risker för patienterna samtidigt som det försätter den hårt arbetande vårdpersonalen i en mycket svår situation.

Tillsammans ska vi se till att vända den här negativa utvecklingen och regeringen har därför dubblerat satsning på att öka antalet vårdplatser genom prestationsbaserade bidrag till regionerna. Det handlar om 2 miljarder kr årligen för att åstadkomma fler vårdplatser, och därutöver ska en nationell plan för fler vårdplatser nu tas fram.

*** 

Herr / fru talman

Vårdpersonalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Utan personalen så blir det inga fler vårdplatser och det blir svårare att kapa vårköer och att erbjuda människor en god och jämlik vård. Trots det har kompetensförsörjningen länge varit ett stort problem.

Jag är övertygad om att det nu behövs åtgärder på både kort och lång sikt – och på alla nivåer, för att förbättra villkoren för personalen.

Regeringens 3,2 miljarder kronor för att stötta regioner och kommuner i deras arbete med kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är därför välkommet. Det handlar exempelvis om regeringen satsar särskilt för att öka möjligheten för vidareutbildning till specialistsköterska, och för att öka antalet VFU-platser.

Efter så många år av brister på det här området, så tror jag dock att det är många vårdanställda som håller med oss kristdemokrater om att staten behöver ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen i fortsättningen.

Det är mot den bakgrunden som det nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningen.

Behoven ska först klarläggas, men förslag på konkreta insatser för att förbättra arbetsmiljö och villkor ska också presenteras så att vi får fler att välja vårdyrket, så att vi får fler läkare och sjuksköterskor att vilja stanna kvar eller att återvända till vårdeyrket.

***

Herr talman,

Riksdagens tillkännagivande som lett fram till dagens skrivelse riktades till den förra socialdemokratiska regeringen för att få den att börja agera i en rad viktiga frågor för svensk sjukvård.

Nu har Sverige fått en ny regering och redan har flera viktiga initiativ har tagits som motsvarar förväntningarna i det tillkännagivande

Så sent nu på förmiddagen, så här på internationella kvinnodagen den 8 mars presenterade regeringen en rad viktiga initiativ för en mer jämställd hälso- och sjukvård, med fokus på mer resurser till förlossningsvården, forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa och förstärkt vård för sexuellt våldsutsatta kvinnor och barn.

Sverige har en regering som är beredd att prioritera vården och som förstår att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma fler vårdplatser och kapa vårdköerna är att vi förbättrar villkoren så att fler av vårdens fantastiska medarbetare, väljer att fortsätta – bota, lindra och trösta – när vi är sjuka och behöver det som mest.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Ordförande för Socialutskottet

”Vissa frågor inom sjukvårds- och hälsoområdet”

Statens tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel

I veckan debatterade vi regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Den övergripande frågan för rapporten är om statens tillsyn är effektiv.

Till att börja med så vill jag säga att vi kristdemokrater i grunden är väldigt stolta över den apoteksmarknad som finns i Sverige i dag. När Kristdemokraterna tog ansvar för apoteken 2006 under alliansåren låg Sverige i OECD:s botten när det gällde antal apotek per invånare. Det var mot den bakgrunden som vi genomförde en omreglering av apoteksmarknaden 2009 med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning för alla.

Det här är fortfarande en relativt ung marknad. Det finns såklart fortfarande saker som skulle kunna fungera bättre. Men runt om i landet finns i dag apotek med generösa öppettider och kunnig, högutbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffror från Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2021 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till över 1 430 i dag. Det innebär en imponerande ökning med hela 54 procent.

Vi kristdemokrater vill gärna att fler ska få möjlighet att starta och driva egna apotek. Vi vill se fler företag som kan erbjuda alla landets patienter nya tjänster. Men det gäller såklart att kunna säkra både kvalitet och tillgänglighet.

Därför behövs en effektiv tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Det är viktigt för att vi ska kunna komma till rätta med missförhållanden och aktörer som inte lever upp till lagens krav, vilket ytterst riskerar att drabba patienterna.

Men det är också viktigt därför att motsatsen, en ineffektiv tillsyn, leder till att läkemedelsförmåner och andra subventioner utnyttjas på helt fel sätt. Det innebär också ett slöseri med skattebetalarnas pengar.

Mot bakgrund av detta har Kristdemokraterna likt regeringen välkomnat Riksrevisionens rapport. Vi delar slutsatsen att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel behöver bli mer effektiv.

Särskilt viktigt är det att tillsynen fungerar bättre i ljuset av regeringens höjda ambitioner om att stärka apotekens roll i vårdkedjan så att vi kan avlasta primärvården och använda den kompetens som finns hos personalen på våra apotek.

Det ska också ses i ljuset av att apoteken och partihandeln kommer att få ett allt större ansvar framöver för att klara Sveriges försörjningsberedskap i dessa mörka tider av kris och krig i Europa.

Kristdemokraterna instämmer för det första i att det bör införas en möjlighet för tillsynsmyndigheterna att i större utsträckning än i dag dela uppgifter inom ramen för apotekstillsynen.

Även om frågan hur informationsutbytet ska regleras behöver utredas vidare är det bra att regeringen i skrivelsen är tydlig med bedömningen att rapporten kan tjäna som utgångspunkt vid framtagandet av en sådan reglering.

För det andra delar vi bedömningen att det finns skäl för att införa en utvidgad uppgiftsskyldighet för E-hälsomyndigheten för att effektivisera tillsynen. Det är stora mängder data som ska hanteras. Det kräver naturligtvis grundlig analys. Det är mycket integritetskänslig data som ska hanteras, men vi delar den viljeinriktningen.

För det tredje kan det också finnas skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som ändå är subventionerade av staten eller regionerna.

Där gäller det dock att konsekvenserna utredas väldigt noga så att man inte med goda avsikter vidtar åtgärder som i slutändan försämrar tillgängligheten för dem som är i behov av läkemedel.

Avslutningsvis, är det bra att regeringen öppnar för att låta TLV och Läkemedelsverket ta ut sanktionsavgifter i större utsträckning än vad som kan ske i dag med syfte att åstadkomma en mer effektiv tillsyn.

Det känns betryggande att frågan om en effektivare tillsyn över apotek och partihandel också pekas ut som en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen avser att noga följa det arbete som redan pågår på departementen.

Vi i socialutskottet kommer att få anledning att följa regeringens arbete med en effektivare statlig tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel.

Christian Carlsson (KD)

Ordförande för socialutskottet